Nordiskt förbund för kvinnogymnastik har kurs för 225 kvinnliga gymnaster i Sigtuna 1935. Deltagarna kom för att ta del av Elli Björksténs gymnastiksystem. Hon ansåg att tidigare gymnastik varit för könsneutral och hade utvecklat en egen form för kvinnor. Den kom att ha stor påverkan. Enligt de nya riktlinjerna kunde flickor och pojkar utföra samma övningar fram till puberteten. Men då skildes de åt. Åtskillnaden gällde även under 1940- och 1950-talen, till och med ända in på 1960-talet, enligt en undersökning som Skolöverstyrelsens gymnastikkonsulenter gjorde 1962.
Från 299 kr
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia tärnor som är i tonåren står inomhus i ett klassrum i en skola. De är klädda i Lucialinnen. Lucian har Luciakrona på huvudet med ljus i samt ett rött skärp om livet. Hon håller ihop sina händer. Tärnorna bär glitterkransar i håret, glitterband runt liven samt bär ljus i sina händer. Lamporna i klassrummet är släckta. Publiken i form av en skolklass sitter stilla i sina skolbänkar och betraktar Luciatåget som står uppställda framför dem samt vid sidorna av klassrummet.
Vinfest "Drotten" 23 mars 1967 Två kvinnor och en man står vid ett buffébord som är dukat med olika ostar, vinflaskor och vindruvor. Kvinnorna är klädda i servitrisdressar i form av mörka, västar, vita blusar och randiga kjolar. Mannen är klädd i grå kostym, vita skjortor och mörka slipsar. Han håller ett vinglas halvfyllt med rött vin i högerhanden. En av kvinnorna håller en gaffel med en ostbit på i sin högra hand. Hon håller fram den mot mannen som som är i färd med att ta den med vänsterhandens fingrar.
Pensionärslunchen, 3 mars 1966 På bilden centralt syns det en äldre dam och en äldre herre vid ett matbord på en restaurang. Damen har glasögon på sig och hon är klädd i klänning med en brosch i form av en blomma på. Herren bredvid henne är klädd i en mörk kostym, en ljus skjorta med slips. Han har en borstliknande mustasch. Ytterligare en herre sitter till höger i bild. I bakgrunden skymtar serveringsdisken med glas, koppar och fat i montrar. På bordet ligger en rutig duk. Där finns också tillbringare med mjölk, glas med mjölk i samt tallrikar fyllda med mat, knivar och gafflar. Pensionärerna är i full färd med att äta.
Bystprotes 23 februari 1966 I förgrunden syns det fru Litzen. Hon är klädd i en vit rock med namnbricka ´FRU LITZEN'. Under den vita rocken bär hon en virkad tröja. Fru Litzen har ett armbandsur på sin vänstra handled. Hon bär glasögon och örhänge. Fru Litzen håller proteser i form av bystkuddar i sina händer. Åt höger på bilden skymtar det hyllor bl.a. fyllda med bysthållare. I bakgrunden åt vänster skymtar ett bord med dokument och papper samt ett förhänge med ytterligare saker bakom.
Miss Örebro 14 november 1966 En ung kvinna som blivit vald till Miss Örebro sitter på en säng med blommigt överkast. Kvinnan är klädd i en ljus, ärmlös blus, vit kjol med svart kant nedtill samt ett vit skärp runt midjan. Hon har svarta högklackade skor på fötterna. I öronen har hon örhängen i form av stora vita pärlor Hennes barn har på sig en vit pyjamas med figurer på. Barnet befinner sig i famnen på en kvinna som troligtvis är dess mormor. Den äldre kvinnan är klädd i vit, ärmlös klänning med förkläde över.
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia står tillsammans med ett antal tärnor vid ett bord i en skolmatsal. Lucian är klädd i vitt linne och har en Lucia- krona med ljus på huvudet. Runt halsen har hon ett halsband i form av ett hjärta med texten "Segrarinna i kampen om ljuskronan" på. Tärnorna är klädda i vita linnen med glitterkransar på huvudet och glitter runt liven. Lucian är i färd med att servera drycker i dricksglas till kvinnor som sitter ner vid borden. Män sitter också längre bort i bakgrunden.
'I förgrunden mindre träbåt invid berg. 1 man iklädd sydväst stående i båten bredvid masten. Uppe på berghällen 2 män iklädda hatt resp. mössa och 4 kvinnor varav 1 med sjalett och lång rock, 1 med hatt och lång klänning samt blombukett i handen. De övriga 2 med någon form av huvudbonad samt långa klänningar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder, en del ev. Kristineberg. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 8x8 cm står texten: ''Kristineberg negativ samt negativ av havsdjur.'
Ticka-kameran. Fickkamera, utförd som fickur med linsen placerad på uppdragsmekanismens plats, för 18 mm bred rullfilm i specialkassett. Bruksanvisning i förpackningen. Bildformat 15 x 22 mm, 25 exponeringar per kassett. Inställbar för moment och tid. Separat påstickssökare av brillianttyp. Objektivlocket skall vara påsatt när slutarfjädern spännes. En kassett oexponerad film isatt. Vidare medföljer en rulle framkallade negativ. Förnicklad kamera i form av ett fickur. Ur boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Två fyrsidiga stenkretsar, benämnda hussättningar, A10490 och A10484, som påträffades på gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Båda anläggningarna påminde till sin form av grundplanen till ett järnåldershus där stenarna var placerade ungefär som de takbärande stolparna i ett långhus. Båda hade varsitt brandlager motsvarande härdens placering i ett hus. Den större av dem var 12 meter lång och tre meter bred och bestod av sex par stenar. Den mindre var sex meter lång och drygt två meter bred och bestod av tre par stenar.
En skålgropshäll i sandsten som påträffades i kanten av en urnebrandgrop, A 30701, i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Hällen var 0,4 x 0,4 meter stor och hade en stor skålgrop mitt på. Skålgropen låg vänd neråt. Graven syntes som en rund mörkfärgning, ca 2 meter i diameter, där hällen låg mitt på. Under fanns två mindre hällar inkilade. Över hela graven fanns spridda brända ben men i den fanns även två bengömmor i form av en en bengrop och en urnebrandgrop. Ben från bengropen daterades till 430-570 e.Kr och ben från urnebrandgropen till 170-380 e.Kr. Dessa låg i en fragmentarisk kruka.
Flickskolans Konfirmander samt präst i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Konfirmander, samt präst i Karlstads Domkyrka. Fotografens ant: Holms Läroverkskonfirmander. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Konfirmander, samt Pastor Holm i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Förmodligen bryggeriets personal i någon form av avtackningsseremoni. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Pastor Nilsson med konfirmander i Karlstads Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Föremålet till vänster är en samisk dosa i ben med ristad dekor föreställande band och en ren, oval form. Träbotten och ett lock som är förenat med dosan med ett flätat band av senor. Kan eventuellt ha använts för salt snarare än snus. Inköpt av Allan Jansson, Stockholm 1973. Föremålet till höger är en oval snusdosa av renhorn och läder med kupad botten och konkava sidor. Löst lock med tvinnad läderstropp. Zick-zack- och flätmönstrade bårder på lock och runt om, samt sydsamiskt flätmönster på lock och botten. Mönstren färgade med rödbrunt pulver från albark. Tillverkad av Sune Enoksson i Tärnaby 1974.
Kyrkan i Kånna uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.