Barnsjukhuset beställt genom doktor Hugo Jelke. 18 januari 1949. Westergrenska Barnsjukhuset. Gävle fick 1935 ta emot en donation av Lotten Westergren, 300 000 kronor till en särskild fond för uppbyggnad av ett barnsjukhus. Enligt gåvobrevet skulle barnsjukhuset byggas i anslutning till lasarettet. Och skulle innehålla totalt 52 vårdplatser, en spädbarnsavdelning med 23 platser, en för större barn med 21 platser samt mottagning och poliklinik. 1946 påbörjades bygget efter ritningar av arkitekten Hjalmar Cederström, september 1948 kunde barnsjukhuset, invigas och kallas Johan och Lotten Westergrens barnsjukhus. Lotten Westergren hade då varit död i tio år. Barnsjukhuset som Lotten Westergren länge kämpade för blev knappt fyrtio år. I mitten av 1980 talet började man riva Westergrenska barnsjukhuset för att ge plats åt nya akutmottagningen.
Från 299 kr
Rumsinteriör, tre personer. En kvinna med ett spädbarn i knät sitter med en större pojke i en s.k. "inventionssoffa". Lars (givaren) känner inte igen henne eller pojken med säkerhet, men när Maria Wistrand nämner att det i lådan med glasplåtar fanns en lapp med namnet "Börje Ramqvist" säger han att bilden skulle kunna föreställa hans faster hans faster Elin som var gift med byggmästare Gösta Ramqvist. Hon var samtidigt sjuksköterska och föreståndarinna för ålderdomshemmet i Västerås. I sånt fall är den större pojken hennes son Börje Ramqvist och spädbarnet hennes son Gösta Wilhelm. Lars (givaren) kollar i sin släktbok och berättar att Börje var född 1912 och Gösta Wilhelm 1915. Den lille dog dock redan 1917 alltså skulle bilden vara tagen någon gång mellan dessa årtal, troligen närmare 1915 eftersom barnet bär dopdräkt.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Lucka ned till rum 0015 som är reaktorgraven. Gravens ytterväggar = serviceutrymmets ytterväggar och 15 meter djupt. Ett tomt mörkt utrymme som vi inte fotograferade. Avsikten med denna grav var att när reaktorn hade tjänat ut skulle installationerna samt golvet i serviceutrymmet avlägsnas, reaktorn friläggas och transporteras till och sänkas ned i detta hål. Sedan skulle allt inneslutas i betong. Reaktorn var deponerad. Till höger i bild syns anslutningar för varmvatten som ingår i serviceriggen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Hudiksvall. Sundskanalen. Den cirka 500 meter långa Sundskanalen är Lillfjärdens naturliga utlopp i havet genom centrum. Från början låg Hudiksvalls hamn inne i den väl skyddade Lillfjärden, men genom landhöjningen blev kanalen till slut för smal och grund för att de större fartygen skulle ha en chans att ta sig igenom. 1615 flyttades så handelshamnen ut till havet och den plats där den fortfarande ligger.
Gävle. Dövstumskolan. Byggdes efter att riksdagen 1889 antog en ny lag om obligatorisk undervisningsplikt för döva barn. Barn från Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län få undervisning. Eftersom skolan skulle ta emot barn som inte bodde i Gävle byggdes den som ett internat. Förutom skolsalar fanns sovsalar för 125 barn, personalbostäder och personalrum. Eleverna som gick på skolan fick en yrkesutbildning. Det kunde till exempel vara skrädderi, skomakeri och snickeri.
Gotlandsbåten S/S Drotten har fastnat i isen utanför Landsort. Isbrytaren Ymer till höger. Två män står på isen. Vintern 1941-1942 var mycket kall och stora delar av Östersjön var frusen. Den 4 mars fastnade Drotten och riskerade att skruvas ner av isen. Kapten Rubarth meddelade att alla passagerare och all besättning skulle lämna fartyget. De kunde gå över till isbrytaren Ymer som kommit till undsättning.
Vykort, "Varberg, Hagaskolan", belägen i kv Orren 1. Vy från gräsmatta, med nyplanterade träd och buskar, via skolgården mot den långsträckta skolbyggnaden utmed Trädlyckevägen. Arkitektfirman Anker-Gate-Lindgren vann den arkitekttävling som hade utlysts sedan stadsfullmäktige den 21 december 1944 beslutat att en ny folkskola skulle byggas vid Baggeska lyckan. Bygget påbörjades i maj 1946, huvudentreprenör var bröderna Bengtsson i Falkenberg, och invigningen skedde den 30 augusti 1947. Omdömet från Varbergsposten blev ”Hagaskolan – en skola på höjden av modernitet”.
Philip Klingspor porträtterad i Stockholm, sannolikt kort före sin utnämning 1868 som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född i Norrköping 1845 som son till greve Otto Klingspor och Mathilda Montgomery. I samband med faderns död blev Philip ännu inte 20 år fyllda ägare till säteriet Grönlund i Åsbo. Han skulle vidare bli ägare till flera gods, bland andra Ekenäs slott i Örtomta. Från 1871 gift med Ida Maria Sjögreen.
30-åriga Carolina Sandström porträtterad år 1870. Sannolikt i någon av Norrköpings tidiga ateljéer. Från 1865 boende i Östra Stenby öster om staden och där en central person som hustru till församlingens komminister och sedermera kyrkoherde, Knut Kalén. De hade gift sig på dagen för Carolinas 24-årsdag år 1864 och vid tiden för bilden hunnit få fyra barn. Barnaskara skulle komma att fördubblas under makarnas långa äktenskap.
Bollnäs. Omkr. 1910. Södra skolan, senare kallad Bro-skolan, byggdes 1901-02 och revs 1973. Bilden är fr. något mer högtidligt tillfälle än en vanlig skoldag. Kan troligen vara en skolavslutning. Eleverna står i ring ute på skolgården. (Läsåret 1967-68 var det sista m. skolverksamhet. Fritidsnämnden hade ungdomsgård i fastigheten 1969-1972. Efter påpekanden från brandmyndigheterna bedömde de kommunansvariga att det skulle bli för kostsamt att rusta upp fastigheten, varför den revs. )
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Vraket av segelskutan Zemita av Helleviksstrand. Strandade norr om Stuten vid Skomakarehamnen natten till den 15 aug 1966. På fotot har hon ståt på grund ett tag innan stormarna bryter sönder henne. Familj den amerikanske atomprofessorn Alexander Szerlips seglade båten, de skulle segla jorden runt från Sverige men kom ej längre än till Veijle. Familjen två vuxna och två barn räddades av lotsbåten från Falkenberg. Fotot tagit från Agevik.
Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
Foto av utflykt i det gröna (enligt text skriven i albumet).Text på baksidan: "Nyköping 28/7 1914. Hjärtliga hälsningar på namnsdagen och tack för senast. Vi skulle skrivit för längesedan men det blir aldrig af och så har vi varit ute varenda lördag och söndag. Vi har varit ända i Mariefred på lustresa med sångföreningen, och här på kortet är vi ute med snickarne ett stycke utanför Nyköping i skärgården, många hälsning Johan. Adresserat till Herr Olle Svensson, Östra ågatan 17, Uppsala".
Invigning av Ätrans nya stationshus och Varberg-Ätrans Järnväg 1911-07-22. En stor folkskara har samlats för festligheterna. Till vänster syns den äldre stationsbyggnaden som hört till Fegen-Ätrans Järnväg invigd 1887. Villkoret för att Varberg-Ätrans Järnväg skulle få ansluta till den befintliga stationen var att man förutom nytt stationshus även uppförde ett nytt godsmagasin och bekostade banområdets utvidgning. Fram tills dess hade järnvägen från Fegen slutat här med Ätran som s k säckstation.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.