Kristina Mellqvist, småskollärare i Hornborga 1884-88. Född 1860 27/8 i Trässberg. Död 1930 i Skara. Kristina var enarmad och mycket ilsken av sig, varför det lätt blev "smäll" av. Hon skildes från tjänsten den 6/12 1888 på grund av klagomål över barnmisshandel.
Från 299 kr
LSSJ lok nr.7. Loket tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg o hade då nr.2. Såldes 1909 av LSSJ, meningen var att det skulle användas på linjen Skara-Timmersdala. Loket är tillverkat vid Motala Mek. Verkstad 1903 m tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ 47. Under sin tid vid SAJ hade loket namnet "Varnhem". Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
2001-10-04,AS. Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ur- sprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Albin Ahrenberg Flygfotografi. Albin Ahrenbergs flygföretag, Ahrenbergs flyg och AB Flygtrafik i Bengtsfors och Dals Långed, fotograferade Sverige från luften under 30-talet fram till 80-talet. Fotografer var bl a Oscar Bladh, Olof Liljekvist, Gottfrid Pettersson, Yngve Sönne. En stor del tillhör en samling som länsmuseerna i Sverige förvärvade på 1990-talet .
Vita Liljan var en välgörenhetsförening. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
O. E. Sandegren riksdagsman i borgarståndet. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Riksdagsman J. A. Lemchen. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Fröken Anna H. Ch. Pettersson Norrie på Vasateatern. Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon prövade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Västgöta regemente, IÂ 6. f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Blå hallen, huvudrummet i Stadshuset, är gestaltad som en täckt gård och var ursprungligen tänkt putsad och målad blå, för att ge rummet en färgskala som antydde Stockholms vattenprägel. Då rummet stod färdigmurat blev dock arkitekten Ragnar Östberg så förtjust i teglets egen färg att han behöll muren oputsad och lät pikhugga murarna för att åstadkomma en starkare stoffverkan.
Västgöta regemente, IÂ 6 F.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
G. C. Riksdagsman i borgarståndet. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527 Nationalencyklopedin 2002-09-03
Stockholms första kommunala parkanläggningar, Strömparterren. Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
från album inv.nr. 86410. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Cronstedt, Carl Johan, 1709-77. Greve, arkitekt. Elev till Christopher Polhem och Carl Hårleman. Åren1753-67 var han överintendent efter Hårleman och ledde som sådan Stockholms slottsbyggen vid återinflyttning 1754. Interiören till slottsbiblioteket formades av C. Utanför slottet är hans mest framträdande verk Artillerigården på Östermalm (1763), nuv. Armémuseum. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=148234 Elna Fagerström drev fotoateljé i Skara.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.