Masugn. Gjuteriet.
Från 299 kr
Näfveqvarns bruk. Detalj av ett masugnsbrösts byggnad.
Uppfordrings- och pumpschakt vid Bastnäsgruvan. Tillhörande Riddarhytte AB.
Gustafsfors Fabrikers Aktiebolag. Sulfatfabrik. I bakgrunden Lelången och "posthuset" till vänster, kvarnen i mitten och byggnad för massaupptagningsmaskinen (gamla torkmaskinsalen) till höger. Längst till höger skymtar verkstadsbyggnaden.
Häfla Bruk, Östergötland. Övre bruket. Mästersmeden Karl Gustaf Hellberg, född 1857, framför gnisterhuset till lancashirehärden.
Haggruvekonsten. Hjulhuset, delvis av slaggsten, innehöll överfallshjul 12 meter i diameter, 1,5 meter brett, träskovlar och radiella ekrar. Konsten gick till hakspelet vid Bastnäsgruvan. Öppningen för vattenrännan synes på gaveln.
Gamla varphögar Bastnäsgruvan. Tillhör Riddarhytte AB. Skänkt till museet av disponent Herman Sundholm.
Interör från kontoret vid J.H. Tidbeck Metallduksväveri och Metalltrådsvarufabrik. Till vänster Fabrikör G.R. Herman Tidbeck.
Interör av kontoret vid J.H. Tidbeck Metallduksväveri och Metalltrådsvarufabrik. I mitten Fabrikör G.R. Herman Tidbeck. Längst till höger Tidbeck jr.
Gustafsfors Fabrikers Aktiebolag. Sulfatfabrik. Kanalen ovanför slussen. Ångpannehuset till höger. Vedupplag och en vedpråm till vänster.
Sulfatfabrik. Gustafsfors Fabrikers Aktiebolag. Kanalen ovanför slussen. En pråm lastad med massa färdig att avgå till Skåpafors.
Pershyttan. Nedstigning i ett Schakt.
Järngruvor. Krossverk, lave, sligupplag samt uppfordringsbanor vid Oscars schakt.
Bjurbäcks Bruk. Ruiner av mulltimmersugn.
Nordmarksbergs gruvor. Kolhus till vänster och smedja till höger.
Ruiner av masugnen.
Kafveltorps bergverk i Västmanland.Kafvelstorps gård sedd från Katarinas lave i söder.
Stångjärnssmedjan vid Garpenbergs Bruk.
Före utblåsningen av kokarens innehåll till massabingarna sänktes trycket till ett eller annat kg/cm övertryck.Den utblåsta svalesyrlighetshaltiga ångan leddes till någon av råsyrebehållarna, vars innehåll därvid förstärk- tes till koksyra.Bilden visar hur de båda bröderna Lothson (förste och andre kokare) med vattenslangar spolar ut kvarblivna rester ur kokaren. >> I massabingarna, som var försedda med silbotten, skedde en första tvättning av massan.När vattnet sjunkit undan, transporterades massan vidare till si- leriet via bandtranportör i bingens botten och därpå följande skoptranspor- tör.Vid tiden omkring 1920 måste ännu placeringen av massan på transportban- det ske för hand.En "massaösare" var en gång nära att förlora livet, när blåsning av misstag påbörjades till den binge, där han befann sig.Normalt skulle alltid massaösaren vara ur bingen, oavsett till vilken binge blåsningen skedde.I taket ovan kokaren syns de båda luckor från de ovanlig- gande flisbingarna, genom vilka den huggna vedflisen tappades ned i kokaren via påsatta kåpor av väv.När taket i kokeriet en gång höjdes, förlorade bingarna delvis sin trattform, vilket nödvändiggjorde handarbete, när bingarnas innehåll inte var så stort.
Lave vid Adolf Fredriks schakt, Ädelfors guldgruva.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.