Ladugården var imponerande och Masse tog en bild även från baksidan. Man ser att byggnaden innehåller 3 fähus genom de tre gödseldörrarna. Gissningsvis var det stall på gaveln och två kohus i mitten, sedan kom ladan. Frågan är om ladugården är totalt nybyggd? Den kan innehålla merparten av de gamla stenväggarna men med nya öppningar och foderloft, den lilla luckan längst t h verkar vara från det äldre skedet. Invid ladan står en halmstack som tydligen inte gick åt till taket.
Från 299 kr
Det har funnits ett par kvarnar av denna märkliga typ i Hablingbo, varav en ännu finns kvar - flyttad till Bungemuseet. Den som står på museet är daterad 1794. Kvarnen är 8-kantig och i barockform. Den formen behövs inte, utan uppenbarligen har man lekt när man byggt. Kvarnen är av holländartyp, där den s k hättan, taket-våningen, är vridbar upp i vind med hjälp av kvarnhästen med hjulet på baksidan. Kvarnen är helt unik, vilket Masse uppenbarligen insåg och tog två bilder.
Vasavägen i Linköping med blicken vänd österut. Då som ännu tog den trädkantade paradgatans bägge körfält slut här. De var planerade att fortsätta ända till den blivande Abiskorondellen, men avsikten lämnades därhän och istället lades Vasatorget ut och Vasavägen leddes förbi med ett trafikstråk. Bebyggelsemässigt ser vi fem utmärkande hus för staden. Från vänster Miljonpalatset, i fonden Övestehuset, Linköpings Litografiska bortom Flickskolan och närmast Brandstodsbolagets kontor.
Storgatans nedre del som den tog sig ut fram till det sena 1970-talet. Bland flertalet butiker är David Carlssons speceri- och bosättningsaffär särskilt ihågkommen av äldre linköpingsbor. Inom några år från fototillfället kommer närmast all bebyggelse inom kvarteret Decimalen att rivas för att ge plats för ett stort bankhus. Den äldre bebyggelsen inom kvarteret Braxen, mitt emot, har vid tiden redan gått samma öde. Nu sträcker sig varuhuset EPA längs kvarterets del mot Storgatan.
Huvudbyggnaden till Lagerlunda sådant det tog sig ut före en genomgripande renovering 1930. Därefter erhöll byggnaden en något förenklad exteriör där bland andra förändring de karakteristiska hörntornen avlägsnades. Corps-de-logiet som fotografiet visar var för egen del uppfört på grunderna till en tidigare huvudbyggnad som blivit lågornas rov år 1877. Vid tiden för bilden skrev man 1902 och godset ägdes och brukades sedan länge av friherre Gustaf Lagerfelt tillsammans med hustrun Hedvig, född Lovén.
Enligt påskrift porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Född den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Gift 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.
Porträtt av köpman Eduard Andersson iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
Porträtt av Agnes Sjöberg, född Andersson. Agnes föddes den 23 juli 1872 i Linköping som dotter och enda barnet till bokhållare Frans Adolf Andersson och Amalia Sofia Hübinette. Gift i december månad 1899 med gårdsägare och handlare Fredrik Melker Sjöberg med vilken hon fick sonen Nils Fredrik Åke. Blev änka året 1909 och tog då enligt församlingsböckerna över som handlare och gårdsägarinna efter maken. Hon avled den 8 januari 1965 i Linköping.
Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig. Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.
Ett över 100 år gammalt fotografi som skulle kunna vara taget idag. Det har heller inte funnits några skäl att förändra Isak Gustaf Clasons kanske första prov som villaarkitekt. Att karriären tog sin början i Åtvidaberg har sin förklaring i hans kamratskap med Theodor Adelswärd. När det vid baroniet uppstod behov av en ståndsmässig bostad vid sidan av godsets huvudbyggnad, ombads Clason inkomma med ett förslag i engels-amerikansk stil. Komplexet stod klart i slutet av 1880-talet.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping.
Personerna bakom möbelhandeln W. Sandberg & Co i Linköping har inte gått att utröna inom ramen för detta arbete. Märkligt kan tyckas när både adress och datering redovisas i bilden. Fotoåret 1902 var annars den ungefärliga tiden då förre sömmerskan Ingrid Svensson tog över möbelfirman på Storgatan 34. Enligt adresskalendrar drev hon rörelsen under det gamla firmanamnet. Hon kan i samma källor följas på adressen tills att hon år 1913 flyttade till Örebro.
Porträtt av löjtnant Johan Henrik Alfred Teodor Westerling. Hans tilltalsnamn har inte klargjorts för denna uppgift. Hur som föddes han 1833 på Åby frälsesäteri i Horn som förstfödda barn till Johan Peter Westerling och hustrun Catharina Henriette Flodman. Han valde en militär karriär som tog sin början som kadett 1846 och nådde 1:e kaptens grad 1872. Privat arrenderade han Landsjö i Kimstad socken, vilket han emellertid lämnade 1884 för vidare vistelse i Norrköping.
Porträtt av garvaremästare Nils August Friedleiffer iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Linköping 1829 kom han åter till staden från Jönköping 1845. Han tog tjänst som garvargesäll hos mästaren Sven Söderholm. Med tiden blev Friedleiffer själv mästare. Efter att ha arrenderat Söderholms verkstad en tid kunde han omkring 1860 friköpa densamma. Efter ett tiotal år sålde han den vidare till garvarmästaren Germund Lindhe. Verstaden låg dåvarande adressen Tannefors kv 9, nuvarande Storgatan 32. Friedleiffer avled som ogift 1902.
Porträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1887-91.
Ungdomsporträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1876-77.
Vårvintern 1962 planerades det för flytt av ett antal byggnader till friluftsmuseets Gamla Linköping. En timmerbyggnad från Rystad var aktuell vid sidan av hus från Nya Tanneforsvägen, Sandbäcksgatan och bildens fastighet invid Nygatan. Från den aktuella adressen tog man tillvara gatuhuset och ett lusthus på gården. Även bodbyggnaden närmast betraktaren omhändertogs och fick i friluftsmuseet ny funktion som så kallad sprutbod. På sin nya plats kom fastigheten att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Klassisk Norrköpingsvy där det mesta är sig likt sedan bildens tillkomst 1906. Göta hotell till vänster var vid tiden precis färdigt att tas i bruk, lagom för att erbjuda husrum till besökare av den timade konst- och industriutställning som detta år förlagts till Norrköping. Antikvitetshandlaren Jean Lawskis bägge hus till höger hade stått klara kort före 1800-talets slut. Över Strömmen tog man sig då som nu över Oscar Fredriks bro (Saltängsbron). I förgrunden del av Carl Johans park.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping. Klockstapeln stod färdig först 1752.
Porträtt av Agnes Sjöberg, född Andersson. Agnes föddes den 23 juli 1872 i Linköping som dotter och enda barnet till bokhållare Frans Adolf Andersson och Amalia Sofia Hübinette. Gift i december månad 1899 med gårdsägare och handlare Fredrik Melker Sjöberg med vilken hon fick sonen Nils Fredrik Åke. Hon blev änka 1909 och tog då enligt församlingsböckerna över som handlare och gårdsägarinna efter maken. Hon avled den 8 januari 1965 i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.