Barndaghem 29 mars 1966 I förgrunden syns det två pojkar som sitter på golvet och leker med pusselbitar av trä. En flicka syns det stående bredvid dem till höger och en annan flicka till vänster. Pojkar har kort klippta frisyrer. Flickan till höger har toffsar och är klädd i strumpbyxor och klännning, samt mörkare skor. Flicka till vänster är klädd i strumpbyxor, kjol, jacka, och har kortklippt frisyr. Båda pojkar är klädda i mörka byxor och en ljusare skjorta med flyga. En av pojkarna har en pullover på sig och en annan pojke har hängslen. Den kvinnliga lärare bakom är klädd i en klänning med en ljusare krage och skor. I bakgrunden syns det borden som är i storleken anpassade för barn. Borden är dukade med bland annat kaffe koppar och sockerskål.

Från 299 kr

'18 st parasitologer, bland dessa professor Leonard Axel Jägerskiöld församlade i Monaco, :: alla namnen är inskrivna på vykortet: :: Första, nedersta, raden från vänster till höger: Professor E.A. Gaeldi, Bern, Professor G. Neumann, Toulouse, Professor M. Braun, Königsberg, Professor Ed. Perroncito, Turin, Professor A. Railliet, Alfort, Professor Fr. S. Monticelli, Naples, Andra raden från vänster till höger: Professor Leonard Axel Jägerskiöld, Göteborg, Professor R. Goldschmidt, Munich, Professor G. Brandes, Dresde, Professor Et. De Ratz, Budapest, Professor R. Blanchard, Paris, Doktor J. Richard, Monaco, Professor O. Fuhrmann, Neuchatel. Översta raden från vänster till höger: Professor Seurat, Alger, Professor G. Marotel, Lyon, Professor Doflein, Fribourg-en-Brisgau, Professor P. Portier, Paris, R. Dollfus, Paris. :: :: Se fotonr. 4016, samma kort.'

Från 299 kr

Hus/källare som framkommit vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. På bilden syns syllstenarna tydligt. Vid den bortre kortsidan syns en tröskelsten. Det mörka lagret invändigt har kommit sig av att källaren, kort efter byggandet, verkar ha fått problem med fukt och säkert även periodvis stående vatten. Som en lösning lade man först in flera lager av sand och trägolv men även detta drabbades av fukten. För att råda bot på detta permanent, hämtades använda gjutformar i bränd lera och lades på som ett tjockt golvlager. Lagret som var uppblandat med kol och sot var upp emot 0,3 meter tjockt. Golvnivån höjdes så mycket att en ny ingång måste göras och det är denna som syns vid tröskelstenen.

Från 299 kr

Porträtt av Signe Åberg. Född i Flistad 1867 som dotter till Carl Ludvig Åberg och hustrun Laurentia Charlotta Bergman. Fadern var upplysningsvis yngre bror till den välkända arkitekten och konstnären Henrik Åberg (1841-1922). Signes far fick dock ett kortare liv. Han avled i sviterna av maginflammation, nyss fyllda 30. Änkan och barnen flyttade därefter till släktingar i Ekkällan söder om Linköping men något senare till egen bostad i själva staden. Från 1880-talets mitt verkade Signe som lärare vid Linköpings så kallade småskolor. Som kvinnlig lärare förblev hon som tiden påbjöd ogift livet genom. Under år 1905 lämnade hon dock sin plats i moderns hushåll och flyttade till eget boende invid Drottninggatans östra ände. Tiden där blev emellertid kort. Hon avled redan i februari månad 1906.

Från 299 kr

Porträtt av gossen Carl Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som son till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Familjen bodde vid Nygatan invid Hospitalstorget. Efter faderns död på årets sista dag 1877 flyttade änkan med de yngsta barnen till ny bostad i hörnet av Barnhemsgatan och dåvarande Drottninggatan (nuv. Elsa Brändströms gata) . I februari månad 1881 lämnade Carl barndomshemmet för att pröva lyckan i Stockholm. Efter att även modern flyttat till huvudstaden och där etablerat handelsrörelse flyttade Carl till moderns hushåll vid Karduansmakaregatan för att ta tjänst som bokhållare i moderns företag. Tiden i moderns rörelse blev emellertid kort. Enligt obekräftad uppgift ska han ha emigrerat till London 1888 där hans tid inte har kunnat följas ytterligare för denna presentation.

Från 299 kr

Typografer och annan teknisk personal på tidningen Östgöten omkring förra sekelskiftet. Rimligtvis har de ställt upp sig på gården till tidningens tryckeri och redaktion på Storgatan i Linköping. Ynglingen i mitten av främre raden är känd till namnet. Han hette Erik Andersson och var född i Ledberg 1884. Hans föräldrar var då inhysta i socknens fattighus. Kanske var denna lägsta boendesituation tillfällig för familjen, ty efter ett par år fick de till synes något bättre som inneboende i ett antal stugor i Kaga socken. År 1895 flyttade familjen till Linköping och efter ett sista skolår fick han vidare plats vid tidningen som tryckarlärling. I september månad 1903 blev han uppsagd från Östgöten på grund av arbetsbrist. Kort därefter flyttade han till Norrköping och vidare till Stockholm, där han kom att framleva sitt liv.

Från 299 kr

Emil Segersteen föddes i Kättilstad prästgård 1828. Vid sidan av fältpräst var fadern socknens kyrkoherde och tillsammans med hustrun hade de nu sex söner men där skulle det stanna. Emil Viktor kom i vuxen ålder att välja en militär yrkesbana. Han inledde den som kadett 1844 för att vidare knytas till Första livgrenadjärregemenet i Linköping. I oktober månad 1861 gifte han sig med sin kusin Sofia Augusta Norbeck och paret bosatte sig på Förråd säteri som Segersteen var delägare i. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan i början av år 1864 avled makan i sviterna av vad tiden kallade gastrisk feber. Två söner hade hunnit nedkomma men den förstfödde hade dött redan före moderns bortgång. Med tiden kom Segersteen att inköpa Malma gård i Rystad, som från 1872 var hans boställe. När han avled 1912 var han dock sedan en tid bosatt i Linköping.

Från 299 kr

Porträtt av komminster Filip Kindmark. Född i Yxnerum 1819 där även fadern var i kyrklig tjänst som komminister. Kindmarks yrkesbana är för uppgiften komplicerad att följa men klart står att han inflyttade 1847 till Säby församling för tjänst som adjunkt. Från år 1855 tjänstgjorde han som vice pastor i Kvillinge och mötte rimligtvis där sin blivande hustru i Johanna Olofsson. Efter samma tjänst i Tåby en tid förenades paret i Gladhammars församling där Kindmark erbjudits tjänsten som socknens komminister. Vid tiden för bilden hade Kindmark varit komminister i Ledberg sedan 1863. Här skulle han bli kvar till 1876 då han bröt upp med sin familj för samma tjänst i Appuna. Tiden där blev emellertid kort. Han avled i maj månad 1877, ganska precis efter ett år av liv och verksamhet.

Från 299 kr

Katarina Bram utanför Svinhults fattighus Bona. Vid tiden för bilden var hon den äldsta kvinnan i församlingen. Enligt källorna hade hon ett svårt liv. År 1852 gifte hon sig med smeden Samuel Johan Bram (1819-1872) och de flyttade in i backstugan Grindstugan till gården Grindsbo. Snart antecknas de som utfattiga. Dessutom får de en dotter som ömsom antecknas vara idiot, mindre vetande, fallandesjuk och att hon talar illa. Något kunde hon dock bidra till hushållet då hon även antecknas vara lumpsamlerska. Smeden gick bort i lungsot 1872 och kort därefter finner vi Katarina och hennes sjukliga dotter Klara Matilda intagna på fattighuset. De bodde där ända till 1919, då Katarina avled i en ålder av 99 år. Dottern flyttar till mågen Johan August Andrsson i Västra Ryd. Hon avled där 1931.

Från 299 kr

Strömsrums herrgård. Godset är beläget vid Kalmarsund och har ägts av Gustav Vasa och Gustav II Adolf, som sålde det till Johan Skytte. Huvudbyggnaden är ett ofantligt trähus, uppfört i mitten av 1700-talet. Ett så kallat STF-kort. Under namnet Sverigebilder gav Svenska Turistföreningen ut flera landskapsserier av bilder,(cirka1200 stycken bilder). Dessa bilder ersatte omkring 1926, de tidigare geografiska skolbilderna över Sverige, i form av skioptikonbilder, som lånades ut av STF:s lokala föreningar till skolorna. Varje bild har en kortfattad text, med syfte att användas i undervisningen. Bilderna gavs samtidigt ut som vykort, med de tillhörande texterna. Vykortsbilderna såldes serievis i askar till allmänhet och skolor. Källa: Vykortens vänner i Borås hemsida, 2013-03-20.

Från 299 kr

Hus/källare som framkommit vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. På bilden syns syllstenarna tydligt. Vid den bortre kortsidan syns en tröskelsten. Det mörka lagret invändigt har kommit sig av att källaren, kort efter byggandet, verkar ha fått problem med fukt och säkert även periodvis stående vatten. Som en lösning lade man först in flera lager av sand och trägolv men även detta drabbades av fukten. För att råda bot på detta permanent, hämtades använda gjutformar i bränd lera och lades på som ett tjockt golvlager. Lagret som var uppblandat med kol och sot var upp emot 0,3 meter tjockt. Golvnivån höjdes så mycket att en ny ingång måste göras och det är denna som syns vid tröskelstenen.

Från 299 kr

Barndaghem 29 mars 1966 I förgrunden syns det två pojkar som sitter på golvet och leker med pusselbitar av trä. En flicka syns det stående bredvid dem till höger och en annan flicka till vänster. Pojkar har kort klippta frisyrer. Flickan till höger har toffsar och är klädd i strumpbyxor och klännning, samt mörkare skor. Flicka till vänster är klädd i strumpbyxor, kjol, jacka, och har kortklippt frisyr. Båda pojkar är klädda i mörka byxor och en ljusare skjorta med flyga. En av pojkarna har en pullover på sig och en annan pojke har hängslen. Den kvinnliga lärare bakom är klädd i en klänning med en ljusare krage och skor. I bakgrunden syns det borden som är i storleken anpassade för barn. Borden är dukade med bland annat kaffe koppar och sockerskål.

Från 299 kr

1:a klass i Falköpings folkskola år 1912, 42 elever. Lärarinna: Lisa Hansson. Eleverna födda 1902-1903. Första raden till vänster: 1. Tyra Karlsson, 2. Ellen Pettersson (Göteborg), 3. Karin Kjellin? 4. Märta Värn?, 5. Stina Hansson, 6. Svea Käck (Linnarsson), 7. Anne-Marie Wallenberg, 8. Greta Grönlund. Andra raden från vänster: 1. Hilma Moberg (USA), 2. Helga Johansson, 3. Carin Högberg, 4. Anne-Marie Appelkvist?, 5. Karin Gustavsson, 6. Anna Jofur, 7. Sara Hedberg, 8. ?9. Greta Ljungkvist, 10. ? Tredje raden från vänster: 1. Tyra Blom, 2. ? 3. Karin Larsson, 4. Dagny Smedberg, 5. Brita Brandt, 6. Lilly Fagerberg, 7. ? 8. ? 9. ? 10. ? Fjärde raden från vänster: 1. Elin Andersson, 2. Hjertman? 3. Kerstin Blomkvist, 4. ? 5. Stina Johansson, 6. ? 7. Signe Bylund, 8. Svea Karlsson, 9. ? 10. Elsa Sahlberg, 11. ?. Avfotografering 1971 av kort tillhörande Dagny Smedberg, Tegnergatan 7.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Vy över Dansjö herrgård, med den gamla huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna i bakgrunden. Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken). Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Kristina - 1632-1654

Från 299 kr

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr