Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier.
Från 299 kr
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. KURJ jätnvägsbyrån.
Köpings gamla järnvägsstation. Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier.
Gamla stationshuset. Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. Stationen har tre industrispår till olika industrier. På bilden syns Köpings station Från östra Bangårdsändan med tåg mot Stockholm och ÖKJ lok som kommit från Frövi.
Borås nedre station. Stationen uppfördes 1894 och fick då namnet Borås Nedre. 15 maj 1930 bytte stationen namn till Borås Central. På spåret syns KHdJ lok 3 ”INDUSTRIEN”, tillverkat av Nydqvist & Holm och inköpt av Kinds Härads Järnväg, KHdJ, 1886. KHdJ köptes 1899 upp av Borås Alvesta Järnvägsaktiebolag, BAJ, och loket på bilden numrerades 1902 om till BAJ 23. 1918 skedde en ny omnumrering och loket fick då namnet BAJ 63. Det skrotades slutligen 1933.
Tre personer på bron över Gunnerudsälven. Finns på den väg som går emellan Karlstad Universitet och Filipstad. En så kallad Kungsväg, det vill säga en av de vägar som först anpassades för hjulburna fordon (om man nu kan kalla häst och vagn för det). Källa: Benkt Eriksson, före detta förvaltare för Alsters Industrier.
Större industribyggnad i sten, med järnväg i förgrunden. Till höger ser vi skorsten till brännugnen. Vi ser även dammen, torkanläggningen och tvätteriet, den lilla utbyggnaden på kvarnen. Längre inåt vänster finns transportbanan som går över älvfåran från kvarnen till slutprodukten. Källa: Benkt Eriksson, före detta förvaltare för Alsters Industrier.
Kvinnliga textilarbetare omgivna av stora tygsjok. Interiör från dåvarande Skandinaviska Textilfabriken i Varberg, senare Varbergs yllefabrik och från 1912 Malmö Yllefabriks AB. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och vid år 1900 var de i klar majoritet av de ca 100 anställda vid sekelskiftet 1900. Först tillverkades endast bomullstyger men från 1906 även ylletyger.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. KURJ lok 11. Tillverkat 1916 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 52. Skrotat 1962.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. ÖKJ lok 4. Lokert är skrotat 1910. Vagnar: SWB C0 78, KHJ F6 4, KHJ C0 20 eller 21, KHJ B0 1, KHJ Bd0 10 och KHJ F 65.
Järnvägen går utmed Vätterns västra sida i Jönköping förbi bostäder och industrier, bland annat snickerifabriken vid Talavid. Det långa huset på andra sidan järnvägen, mot Vättern, är Bröderna Ljungqvist i Jönköping AB, vanligen kallad för Blecket, då de tillverkade hushållsföremål i bleckplåt.
Inreriör från Gösta Isakssons Mekaniska Verkstad, Kaserngatan 70, Gävle. 6 juni 1946. Gösta Isakssons Mekaniska verkstad grundades år 1927 av ingenjör Gösta Isaksson, vilken alltsedan sina lärlingsår konditionerat inom den mekaniska branschen på ett flertal platser i landet. Mekaniska verkstaden är utrustad med en modern maskinpark. Firman utför noggrannare mekaniska arbeten efter ritningar för olika industrier samt åtager sig även reparationsarbeten inom branschen. Bland firmans kunder märkas bl. a. Hofors Bruk, Sandvikens Jernverks A.-B., A.-B. Svensk Rakklinga m. fl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.