'Teckningar av preparat på glas från Balanoglossus. Illustration av glas 33, tvärsnitt genom halsregionen'', glas 35, tvärsnitt genom främsta delen av kragmärgs? Namn på delar utsatta. :: Motivet består av 4 sidor som nålats upp. :: På baksidan står Kerstin Nyblín VT.-18 :: :: ''Fotografier använda vid dissektionskursen våren 1928'' . :: Avfotograferade teckningar på skelett och organ. :: På baksidan av vissa står det Kerstin Nyblén :: V.T.-18 :: ur bok, Preparat'
Från 299 kr
'Teckning av gälarnas anordning hos broskfisk och benfisk samt gälarnas byggnad hos haj och benfisk m.fl. Även teckning av främre del och inre byggnad hos haj. :: Namnen på organens delar samt ''Bild 6'' är antecknat med bläck på ett exemplar. Anteckningar i blyerts på ett andra exemplar. :: :: ''Fotografier använda vid dissektionskursen våren 1928'' . :: Avfotograferade teckningar på skelett och organ. :: På baksidan av vissa står det Kerstin Nyblén :: V.T.-18 :: ur bok'
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar småprickig festklänning med axelband och volang runt urringningen. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till de presumtiva kunderna som sitter i rummet. Bland kvinnorna sitter en man och applåderar. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar hellång klänning av mönstrat tyg med fluffiga rosetter kring urringningen och på den vida kjolen. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till några av de presumtiva kunderna som sitter i rummet, mest medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1938. Fotot är taget mot söder och i förgrunden kan stockrester ses, lite längre fram även rester av en pålrad. I bakgrunden står tre män, vid sidan av pumpen som användes för att hålla schaktet någorlunda torrt. Rester efter pålrader påträffades även vid andra delar längs med borgkullens kant i samband med de arkeologiska undersökningarna, som bedrevs av Huskvarna hembygdsförening mellan åren 1931-1942.
Ett fundament med två ässjor, den äldsta konstruktionen i en smedja, hus 101, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns, förrutom de två tegelässjorna, även den stenlagda sotiga arbetsytan däremellan och till höger i bild syns delar av en välbyggd stenkant. Golvet i huset har utgjorts av ett lergolv. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-2 som föreställer samma ässja fast i tidigare faser i undersökningen.
En rektangulär stenkrets (delar av), anläggning 2, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds socken. Storleken var 5 x 2 meter och den innehöll brända ben och spridda keramikskärvor, dessutom framkom ett bleck av brons och ett oidentifierat stycke järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 35 och 64 år. Samma anläggning finns avbildad i sin helhet på foto JMF.00318-15.
Svenska Sjukhuspersonalförbundet på Karlstads Stadshotell. När det två våningar höga hotellet stod färdigt 26 april 1871, fanns 45 rum att hyra. Drygt trettio år senare fick hotellet en tredje våning. Denna hade en något enklare standard och kallades då turistvåningen. Flera om- och tillbyggnationer har sedan gjorts genom åren och delar av hotellet är numera kulturminnesmärkt. Under 90 år drevs hotellet av familjen Odén. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Grupporträtt av 3 personer, föreställer till höger, sittande, brandmästare Gustaf Wilhelm Draminsky, Landskrona och bredvid honom, till vänster, hans hustru Emilia Draminsky (född Hägg), längst bak, stående i mitten, deras fosterdotter, Emilia Fredrika Sophie (18281920). Dagerrotyp / daguerreotyp i ram. Plåten oxiderad, glaset sprucket, ramen i lösa delar. Baksida av mörkblå papp med små fastklistrade papperslappar med påskrift: "Mormor/Morfar/tant Emma". Nordiska museet inv.nr 198609 - Portrait of Gustaf Wilhelm Draminsky, his wife Emilia and their foster daughter Emilia Fredrika Sophie. Oxidized sixth-plate daguerreotype in broken frame.
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
Gymnastiksalen 1978 Regementschefen, överste1. Nils Stenqvist, delar ut medaljer och utmärkelser vid personalsamling. OBS! flera bilder Bild 1 Överste 1. Nils Stenqvist, major Bernt Hasselrot, löjtnant Sven Jacobsson och kapten Yngve Pettersson. Bild 2 Kapten Sven-Börje Lundgren, löjtnant Sven Jacobsson och överste Ragnar Tauvon Bild 3 Överste 1. Nils Stenqvist och pensionerade löjtnanten/museiföreståndare Nils Jannerstad Bild 4 Överste 1. Nils Stenqvist och överstelöjtnant Björn Bernroth
Trafikplats anlagd 1902. Nytt stationshus 1913 då blir det gamla stationshuset blev hus banvaktstuga 9A finns på västra sidan av spåren norr om det nya stationshuset.Transformatorstationen blev byggnadsminne 2007-03-22. Huset är uppfört i två och en halv våning i rött tegel med eternittak och huggen granitsockel och står med ena gaveln mot banan. I denna del inryms stationshuset, övriga delar av byggnaden innehöll transformatorutrustningen. I anslutning till stationen finns även ett bostadshus med tillhörande uthus.
Odlingslandskap och väl avgränsad järnåldersbyggd med fornlämningskoncentration av järnåldersanläggningar samt spår av medeltida vägsträckningar utmed huvudstråket mot Trondheim (Pilgrimsvägen). Fornlämningsbistånd av mindre gravfält, ensamliggande fornlämningar samt husgrundsterrasser. En enstaka och ovanlig anläggning av monumental karaktär är "starkotters grav" den ligger inom ett gravfält och består av en rektangulär stensättning med tät stenfyllning. Av kommunikationshistoriskt intresse är bevarade delar av de medeltida vägarna mot Norge, den anslutande "Finnhuvudvägen" från Tuna kyrka samt en S:t Olofskälla.
Fiskeläge med välbevarat kapell från 1646. Fornlämningsmiljö med stråk av kuströsen från järnåldern. Fiskeläge i god och skyddad naturhamn med traditionell bebyggelsegruppering utefter en med stranden parallell gata där båthusen ligger med gavlarna mot vattnet. Kokhusen är lokaliserade till gatans översida och gistvallar högre upp. På Halvöns högre delar finns spridda röselokaler som ligger på nivåer ned till 15 meter vilket för dessa innebär en datering till järnåldern.
Hidingebro station vid invigningen av Örebro - Svartå Järnväg. Banan byggdes av Örebro-Svartå Järnvägaktiebolag. Banan elektrifierades 1937. Spåren revs huvudsakligen upp i början av 1990-talet. Idag trafikeras de första 3-4 km av banan närmast Örebro som industrispår av diesellok från Green Cargo medan de sista 800 m innan Svartå ligger kvar obrukade. Delar av banvallen mellan dessa platser har blivit cykelväg, enskilda vägar eller åkermark.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.