(Nya) Kyrkogatan västerut från Klockaregränd. Till höger kv Måttan. Genom dessa kvarter går idag Esplanaden. Det närmsta huset som bär en skylt med texten SPISLOKAL o CAFE, är hotell Wängåfwan. Det sista huset i kvarteret är uppfört av G O Mattsson. Tomten mot torget stod ännu den 14 juli 1881 obebyggd och oinhägnad. Mitt emot syns Heijdenbergs höga smala hus. Text på vykort "NYA KYRKOGATAN I SUNDSVALL".
Från 299 kr
Den sk Holmströmska gården på Storgatan 36 revs sommaren 1950. Efter rivningen lades den här tomten ut som gatumark. Det förklarar varför ingen fastighet idag har adressen Storgatan 36. Gården hade donerats år 1830 till fattigvården i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fastigheten Storgatan 20 förvärvades 1900 av firma N. Ekman. Otto & Helga Warenbergs hem, Storgatan 20. Tyska tomten. Foto taget 1902 före auktionen. Kameran har stått framför tamburdörren. Man ser genom "salen" in i förmaket. Drottningtavlan hänger på ytterväggen mot Ekmans gränd. Fönstren är mot Storgatan. Det breda vita broderiet vid gungstolen hör till en stor duk, som täcker taffelpianot, som på sin tid forslades på landsväg till Höryda, Härlunda, Helgas hem. Gardinerna var hemvävda.
Warenbergs hem, Storgatan 20, Tyska tomten, Falköping. Förmaket sett från "salen". Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades landsväg från Stockholm. - Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839 - död 1902. Helga Warenberg född 1843 - död 1899. Arvinge: Karl Alfred Warenberg född 24 Juli 1878.
Undenäs pingstförsamling (Sion). Gamla Sionkapellet i Närlunda. Nybyggt år 1931. Det nymålade kapellet brann samma år, men ett nytt kapell var färdigt endast några månader efteråt på samma plats. Längst till vänster Frans Reinold, som skänkte tomten. Sionförsamlingen i Undenäs var från början utpostverksamhet till Salemförsamlingen i Karlsborg. Egen församling bildades år 1931 av 32 personer. Efter 44 år uppgick den lilla församlingen åter i Salemförsamlingen i Karlsborg. Neg finns.
MANNEN ÄR HILMER JOHANSSON. Tillv.tid: 1925 Övriga nr: Repro nr: Registrator: LH RealNr: 172 3 Motiv_spec: REST STEN Proviens Kod: 10 Yrke: LEKTORNamn: WELIN SANFRID Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: JOHANSSON HILMER Land: Län: 16 Kommun: Stad: BOLUM By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 74 Yrke: Namn: TOMTE ÄNGAR Land: Län: 16 Kommun: Stad: BOLUM By: Gård: TOMTEN Fastighet: Adress:
Ett urval bilder inklusive reproduktioner tagna av fotograf Arvid Kjerling verksam i Karlstad från 1892 till 1917. Han började med en ateljé på Hamngatan 4 men flyttade pga nybyggnation på tomten i början på 1900-talet till en nyinrättad lokal på vindsplanet åt norr i fastigheten Drottninggatan 5. Några år efter Kjerlings död övertogs ateljén av Dan Gunner där han bedrev sin verksamhet, tidvis också med kollegan Sigfrid Lindholm, fram till flytten till Tingvallagatan 7 år 1931.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa på Träslövsvägen 3 i nuvarande kv Vindragaren, då i kv Bryggaren (ett bryggeri låg här). Östra delen av kv Vindragaren hette förr Karet och kvarteren åtskildes av Tvärgatan. Huset omges av lövträd och har en bred veranda med balkong ovanpå. Villan revs under 1960-talet och ersattes av en prästbostad åt Varbergs församling 1974. På tomten hitom ur bild står Bexellska ryggåsstugan.
Fågelboet - författaren, läkaren och folklivsskildraren August Bondesons föräldrahem i Vessigebro. Bostadshuset till höger och ekonomibyggnaden till vänster. Fem personer står utmed staketet. Idag går en väg snävt inpå tomten. Ladan flyttades till andra sidan huset i samband med vägens breddande och sträckning 1939. Föräldrarna, Carl och Lisa Bondeson, lät uppföra boningshuset 1855. Carl var skomakare och sadelmakare och även känd för sin berättarkonst. Idag är gården en filial till Hallands kulturhistoriska museum och ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen.
Bostadshuset Stång till Stångs kvarn i Linköping tillkom i början av 1800-talet av den då nya kvarnägaren Olof Åkerréhn. I sammanhanget lät han även förbättra kvarnverksamheten och uppförde det intilliggande större stenhuset som i förstone var i funktion som kvarn men sedermera använts som magasin. I bildens vänsterkant skymtar Malte Månsons motorverkstad, uppfört 1930. Företaget hade tidigare köpt den gamla kvarnanläggningen och på den trånga tomten lyckats ge utrymme för fabriksbyggnaden. Hur man genom åren disponerade bildens bostadshus är oklart. Fotoåret 1970 annonserades som synes för servering.
Fotot är med största sannolikhet taget 1893. Dateringen grundar sig på följande: Byggnadslov beviljades den 26 januari 1893 för tillbyggnad på nuvarande tomten Diagonalen 5 av bostadshuset på tomterna 2 och 3. Ansökan om brandförsäkring ingavs den 22 augusti samma år. Enligt fotot är tillbyggnaden utförd med ej färdigställd. Fotot visar även S:t Laurentiihemmet ( till vänster om kyrkan). I skrivelsen den 6 mars 1894 anmälde byggnadskommitén att byggnaden var färdigställd. På fotot är byggnadsställningarna ännu kvar och buskvegetationen ej avlövad 1893. Falkenberg 1997-04-30 Carl Estmar Text på baksidan av fotot: Gåva av W E Erlandsson, Kvidinge.
Ågatan 37 och Klostergatan 23 i Linköping bildade i äldre tiden en fastighet. I ett lagt förslag att räta Ågatan skulle den tilltänkta sträckningen passerat genom tomten men av detta blev intet. Detta och inte minst den senare tiders rivningar i området har återkommande hotat husen in i vår egen tid. Den bortre längan revs mycket riktigt kort efter bildens tillkomst 1987 men den främre huskroppen räddades efter en infekterad tvist mellan kommunen och en då aktuell exploatör. Nedgånget och efter en brand återstod inte mycket av huset men efter återuppbyggnaden har fastigheten skänkt glädje som restaurang och är för Linköpingsborna väl bekant som Gula huset.
Man undrar om de fåtaliga rakarna med rågskupor är det väsentliga i Masses motivval. Snarare kan man tro att det är landskapet med Bjärges västra part, Arvid Danielssons, i bakgrunden. Från vänster ser man Bjärges stolpkvarn, fribaptistkapellet, klappade askar längs Bjärgeskvior med möjligen stentunen framför, Arvid Danielssons gård där ladugården ännu har agtak, ladugårdsflyglar,manbyggnadens flygel, manbyggnaden med bakbygge och alldeles inpå smedjan innan den flyttades utanför tomten. De höga träden står i den s k Melanderska lunden. Bjärges norra och östra gårdsparter döljs av raken t h.
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.