Flistad 12:1
Från 299 kr
Länna
Bro 371
Text i album K 24: Agronom Erik Ramstedt blev 1920 ägare till Stavsjö gård i Stafsinge. Här har han radat upp gårdens drängar och pigor och hästar för fotografering. Ramstedt var den driftigaste av Stavsjös ägare. Före honom arrenderades gården av J. Frank. Ägare till gård och tegelbruk var den i Falkenberg namnkunnige apotekaren C J Brag, han som bestämde i stan så det hette " Bragen har sagt det".
I ett hörn av museitomten diskuterar välklädda herrar invid travade tegelstenar och materialet hade en avgörande betydelse i sammanhanget. Teglet var levererat från Kaniks tegelbruk i Skåne och var utvalt för fasaden till den nya museibyggnaden i Linköping som var under uppförande. Innan man gav ett oåterkalleligt klartecken synas och provas i stunden stenarna av byggnadskommittén. Från vänster står major Erland Nordenfalk, kamrer John Thorstenson, arkitekt Helge Zimdal och borgmästare Bertel Hallberg. Foto 1937.
Hus vid Kasen på Blåsut. Foto ca 1905. (repro av VBG 02 650) Vy från dagens (2011) Kasenallén 23. Längst bak syns värdshuset Kasen, och till vänster dess välskötta köksträdgård. Huset mitt i bild är trädgårdsmästarens bostad (Kasenallén 14b). Stallbyggnaden närmast i bild tillhörde sannolikt Kasenallén 23. På stallets plats låg tidigare tegelugnarna tillhörande Kasens tegelbruk, och till höger alldeles utanför bild var torkladorna belägna.
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
Hålltorps gård med bl.a. tegelbruk och mejeri anlade egen 3 km lång anslutningsbana till L.S.S.J.s (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg) station Vinninga omkring 1898. Huvudspåret Lidköping - Stenstorp lades ned 1961. Ett av de lok som ombesörjde trafiken på detta anslutningsspår var inköpt av Hålltorps gård från S.R.J. (Stockholm-Roslagens Järnvägar) 1917, där loket hade nr. 4. Loket var tillverkat hos NOHAB (Trollhättan) år 1885 med tillverkningsnr. 196. Loket skrotades 1934. Reprofotografi.
Vy från Björke. Från vänster: Björke småskola Missionskyrkan (vit Byggnad), nu ombyggd Uthus med snedtak. Bagare Petterssons, rivet på 1960-talet. Riks 13 med telefonstolpar med ledning till Söderhamn. Hägglunds snickeriverkstad, spånspinneri och skäkt, drevs av August Nyström. (Hägglunds bostadshus syns ej). Tegelbruk, revs före 1910 och flyttade till Varva. Båtmanstorp. Två små torp och portlider. Per Petterssons skymtar bakom Anna Hillgrens. Per Petterssons flyttades 1945 till Hille hembygdsgård, medan Hillgrens torp revs. Vickströms (bakom mannen med hästen).
Tinnebäckens flöde utmed området Sandbäcken i Linköping. Det var ingen slump att fotografen sökte sig till ett av bäckens större fall just våren 1924. Året bjöd på ett särdeles kraftigt vårflöde som i hela landet hamnade på vykort. Av lokalhistoriskt värde fick vi i detta fall även en god återgivning av den sällan avbildade huvudgården till fastigheten Sandbäcken. Den långa huslängan uppfördes ursprungligen omkring 1810 som bostad för bruksarbetare vid ett då nyanlagt tegelbruk på platsen. Huset kom över tid att om- och tillbyggas för att slutligen rivas 1958.
Kavajerna har hängts åt sidan i sommarvärmen när byggnadskommittén synar och provar det utvalda fasadteglet till den nya museibyggnaden i Linköping. Teglet levererades av Kaniks tegelbruk i Skåne men enligt arkitekterna kom försändelserna slumpvis vilket väckte visst tvivel. I sammanhanget kan lyftas den ornering som upprepande stenar visar i den färdiga fasaden. En viss mytbildning har uppstått men enligt samma arkitekters egna ord var det en av deras fruar som med en tillskuren pinne och på ett improviserat manér lät rista krumelurerna i det ännu våta teglet. I bilden ser vi från vänster en skymt av major Erland Nordenfalk följd av arkitekterna Helge Zimdal och Nils Carlgren samt borgmästare Bertel Hallberg.
Vinninga station vid sekelskiftet 1800 - 1900-talet. Det lilla loket tillhörde Hålltorps Tegelbruk och trafikerade spåret mellan tegelbruket och Vinninga station. Loket, Helsinborg nr.14, var tillverkat i Helsingborg år 1898 och var det första Hålltorps Gård inköpt. Detsamma såldes 1917 till Ohs Bruk. Loket var byggt för spårvidd 891. Det har ej kunnat med säkerhet utrönas i vilket skick eller på vilken spårvidd loket användes efter försäljningen till Ohs Bruk (Småland), vars huvudspår Bor BAJ - Ohs Bruk är byggt med 600 mm spårvidd. Enligt uppgift skall ett mindre spårsystem av 891-vidd ha funnits inom bruket. Loket skrotades 1929.
Vykort, "Halmstad. Slottsmöllan." (röd text). Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning i och vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad, Slottsmöllan." daterat 19 september 1903. Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad. Slottsmöllan." Bilden visar Nissan med Slottsmöllans fabriker till vänster. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Bron på bilden uppfördes av företaget 1879. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
1901 Levererad av Carl Flachs Varv som Skärgården till Carl Olof Hjalmar Flash, Nyköping. Trafik bl.a. på traden Nyköping - Oxelösund - Trosa. 1903 Provtrafik i norra Kalmarsund med Figeholm som utgångspunkt. 1904-07-05 Sjunker i Figeholms hamn med en bottenkran borta och en ventil öppen. Bärgas. 1904-10 Såld på auktion till Misterhults Nya Ångbåts AB, Misterhult. 1905-05-09 Insatt i trafik mellan Oskarshamn och Västervik med Klintemåla som utgångspunkt. 1910 Ny ångmaskin på 90 hk, 66 kW, installeras. 1915-02 Såld till disponent Herman Huldt (Blankaholms Sågverks AB), Skaftet. Bogserbåt. 1917 Såld till AB Mälardalens Tegelbruk, Tappsund och omdöpt till Mälardalen II. 1924-04 Såld till Mekaniska Verkstaden Ideal, Stockholm. 1924-04-20 Såld till J.E. Nordin, Stockholm för 4.000 kr. 1924-10-04 Såld till pr/Einar Josefsson, Kalix för 4.300 kr. 1925-10 Eldhärjas under vinteruppläggningen. Visar sig att ägarna hade eldat i pannan för att denna inte skulle frysa sönder. När de återkommer till båten dagen efter har hela inredningen brunnit upp och endast skrovet finns kvar. 1926 Sjunker på uppläggningsplatsen. 1927 Såld till Karl Styrman, Haparanda och omdöpt till Vega. Motoriserad och ombyggd till vedpråm. (Skärgårdsbåtar.se)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.