Dörr till stugan från 1700-talet.
Från 299 kr
Falun, Vika, Hosjö, Fläck.
Idre, Stugufjäll. Torskåta med timrad förstuga.
Säter, Gustafs, Solvarbo, Björsgården, källarstuga.
Borlänge, Torsång, Klockargår´n, lillstuga, 1921-1926.
Borlänge, Stora Tuna, Ornässtugan, baksidan.
Borlänge, Idkerberget.
Borlänge, Torsång, L.Ornäs. 1921-1926.
Borlänge, Stora Tuna, Ornässtugan 1914.
Häradslyckan Högdal på Hanekinds häradsallmänning i Slaka. Dokumenterad av Östergötlands museum i samband med bebyggelseinventering 1950.
Den ålderdomliga kroppåsstugan Getbron i Risinge.
Enligt uppgift Solidtorpet under utgården Ljungsgården till Norra Lund södergård i Flistad socken. Torpets angivna namn tycks inte varit officiellt. Eventuellt har namnet uppkommit lokalt efter livgrenadjären Johan Peter Solid, född 1786.
Vinterbild från Djurgårdsgatan i Linköping. I blickfånget den vid tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Bakom grenverket skymtar Wallenbergska gården. Den uppfördes som Åmanska gården omkring 1830 och var då placerad precis utanför Linköpings stadsgräns. För att införliva fastigheten med staden flyttade man sonika gränsen något söderut, bortom det vackra tvåvåningshuset, som därmed länge kom att bli stadens sydligaste gård. I sammanhanget bör nämnas den lilla föga uppmärksammade sten som ännu står på platsen invid Djurgårdsgatan med inskften; "Stadens gräns till år 1911". Stenen minner om den påtalade stadsgräns som fram till 1911 löpte mellan Linköpings stad och landsförsamlingen Sankt Lars.
Cedersberg under Snäsätter i Västra Harg. På trappan sitter sannolikt stugans sista fast boende, Elin Augusta Karlsson. Året är 1949 och hon har varit änka sedan sommaren 1946.
Öninge Hallegård eller Lilla Hallegården nordväst om Ödeshög. Från 1850 och närmare 100 år i släkten Åbergs ägo.
Ingelstadlund i Ingelstad utmed vägen mellan Risinges bägge kyrkor. Enkelstuga med inredd vindsvåning. Dokumenterad 1949.
Stugan Getbron i Risinge dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
Ryggåsstugan Borgholm -lokalt även kallad Gropa- i Vreta kloster hyste sannolikt ännu någorlunda fast boende när stugan dokumenterades 1950. Det vaga antagandet har sin grund i de fabriksarbetare som ofta kortare tid nyttjade huset som bostad vid tjänst i det närliggande Ljungs tegelbruk. Stugan var rimligtvis uppförd under 1840-talet, då det först nämns i källorna som nybygge. Här en vy från söder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.