Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Från 299 kr
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Vid sidan om tallen sitter Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 d, 2007-09-01.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste säkra tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1824. Bredvid tallen står Per Holmgren. 510 b, 2007-07-15, reg i FMIS
[från fotobeskrivningen:] [---] "Interiör av stora verkstadens norra del, som byggdes 1898 i stolpkonstruktion klädd med ribbad lockpanel och brädtak med tjärpapp. Resvirke delvis av utrangerade fartygsmaster och rundhult. I bakgrunden södra delen, som 1945 blev ombyggd i s.k. Törebodakonstruktion. Här syns på stapelbädden nybygge Nr. 92, en fiskebåt för Stocken i Bohuslän, som vid sjösättningen fick namnet SVERIGE." [---]
Bangården : 1893 utvidgades bangården ånyo norrut och 1917 utbyggdes den ytterligare, då en särskild omlastningsbangård anlades. År 1948 byggdes ytterligare tvenne bredspåriga och ett smalspårigt utdragsspår för rangering och uppställning av vagnar. Stationen har nattväntrum och mekaniskt ställverk med fullständig förregling, färdigbyggt 1923, utökat 1946 sedan dubbelspåret Sk - F iordningsställts
Trallbroms, 8 bs modell Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla Tralla, i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår.
Jättene bystämma, 1948. Bakre raden: Erik Darius, Rumpegården, med byaluren, Tage Lindqvist, Korvagården. Framför dem Gillbert och Ragnar Larsson samt Anders Vilhelmsson, Skattegården (vid trädet). Med stopen, från vänster : Herman Larsson, Bosgården, och Karl Svensson, Lilla Övergården. I soffan med protokollsbok: från vänster: Sven Larsson, Bosgården, Gustav Henriksson, Jäppagården samt Linnar Andersson, Nedergården, med den s.k. fiolen, förvaringslåda för byakartor och protokoll.
Spritbolagets hus. Sprithandeln i Falköping var sedan år 1855 överlåten till ett konsortium bestående av fyra handlande i staden. Detta bolag fick för rättigheterna erlägga en viss avgift till stadskassan. Utminuteringen var förlagd till "Svante Lundbergs hus vid torget". Snart fick det namnet Spritbolagets hus. Först 1939 flyttades försäljningen från det s.k. Spritbolaget till nya lokaler vid Trädgårdsgatan.
Stora torget. Omkring 1912. Den s.k. Thulins-tomten vid Stora torget. Utanför sin butiksdörr står gamle glasmästare A. Larsson, därnäst (åt höger) är Kristinedals fabriksbod, och ännu längre till höger synes Hilma Brelins vita skylt. Ingången till hennes affär var från gårdssidan. I gatuhörnet står fastighetens ägare byggmästare Emil Gustafson (fr.Motala).
Utsikt mot Mösseberg. Dotorpsgatan, S:t Sigfridsgatan och Kyrkerörsgatan sett från Museitomten eller nuvarande Medborgarhusplanen. Till vänster Humlegården och Kyrkerörsgatan 11-17, mitt i bilden S:t Sigfridsgatan 3, nedanför s.k. Medborgarplatsen och Westerbergsgatan. Till höger S:t Sigfridsgatan 2 med livsmedelsaffär.
Gamla Norrvägen, Växjö, från öster ca 1920-1925. Från vänster Karlslund 5 med kopparslagare Norlins verkstad. Därefter Eriksberg nr 6 och Nya och Gamla Palmelund. Därefter skymtar gaveln på Julalyckan 10. Till höger, för sig själv, Hagalund nr 13, s.k. "Katekesen", samt högst upp till höger Oeconomie Templigärde eller stadsäga 394.
Kungsgatan, Växjö, mot nordväst, 1920. Man ser husen i kvarteret Unaman och Sunaman. Till vänster järnhandlare Sven Johan Johanssons fastighet, sedan Schanderska fastigheten (där operasångerskan Christina Nilsson disponerade några rum på tredje våningen under många år) och därefter den s.k. P.N. Perssons hörna, följd av Skånska bankens fastighet.
Sjöboda ca 1890. Gården Sjöboda låg vackert belägen längst ut på Viksängen, och med utsikt över Vänerns utflöde i Göta älv. I och med att Vargöns kraftstation anläggs 1930 grävs en kanal, den s.k. Sjöboda kanal på platsen mellan 1929 - 1931. Man kan fortfarande se muren med trapporna ner till vattnet om man promenerar nere på Holmängen.
Edward Clason (längst bak). Clason var tidigare chef för Stockholms örlogsvarv och utsågs våren 1957 till ordförande i den s.k. Wasakommittén, som undersökte de tekniska och ekonomiska möjlighterna att bärga Vasa. Här med prinsessan Margaretha och prins Friedrich Viktor von Hohenzollern, prinsessan Birgittas svärfar. I bakgrunden syns S/S Viking (b 1910) som åskådarfartyg
Trallbroms, 8 bs mod Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla , i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår. Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla I järnvägssammanhang, ett litet järnvägsfordon som är ämnat att skjutas eller dragas och saknar eget maskineri
"Mollösund. Här synes två kvinnor sysselsatta med att i en balja skölja långorna. Sedan långorna blivit sköljda utbredas de och förses med pinnar eller s.k. spilar för att hålla dem utbredda när de torkas. Här till höger synes ett par utspilade långor."
Enligt senare noteringar: "Dammbyggnad vid Trollsjön på Torreby. Dammen byggdes för dämma Sjörits älv då man fick den s.k. Trollsjön. I denna inplanterades sutare. Dammen skulle också tjäna som kraftverksdamm, men det projektet kom aldrig till stånd då det blev billigare att köpa kraft utifrån, för elektrifiering av Torreby gods." (BJ)
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Canada, 1960. Motiv av St. Lawrence Seaway: "Maple leaf", Kanadas nationella emblem, på bakgrund av Lake Michigan, Lake Superior o. Lake Huron (t.v.). USA.s nationella emblem: örnen på bakgrund av Lake Erie o. St. Lawrence River. (t.h.) - Symbol för kanadensisk och amerikansk samarbete vid invigning av s.k. "St. Lawrence Seaway."
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från USA, 1956. Motiv av rester av The Alamo mission, San Antoni, Texas, som blev fort under Texas frigörelse från Mexico 1836 under ledelse av General Sam Houston. "- ur s.k. "liberty" eller frihetsserien med historiska motiv, 1954-1959.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.