Reprofotograferat porträtt av Josefina Wikström. Enligt påskrift gift Sundstedt. Anm: Kvinnans identitet har inte helt styrkts. Möjligtvis Josefina Wikström, född i Runtuna socken 1823 som dotter till kyrkoherde Eric Wikström och makan Anna Juliana, född Collin. I sammanhanget kan nämnas att fadern var född redan år 1756. Efter dennes död flyttade Josefina och modern till Linköping. Som Mamsell kom Josefina vidare till Skänninge och senare Ödeshög. Från 1862 gift med Carl Daniel Sundstedt (1831-1920). Död i Björkvik 1899. Korrelerar sannolikt med post PAO1715 och PAO1725.
Från 299 kr
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Fadern, som var bördig från Landeryd, utsågs år 1865 till domprost i Skara, vilket kom att bli Klas Sondéns uppväxtort. Modern gick bort redan 1866 och lämnade nio barn moderslösa. I vuxen ålder kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Porträtt av Hedvig Ahlvin omkring 1905. Hon föddes i Söderköping 1878. Födelseattesten uppger att inte bara fadern, utan även modern önskade vara okända. Hur hennes uppväxt fortskred av det skälet är inte känt. Hon påträffas i källorna som inflyttad till Hedvigs församling i Norrköping 1888. Under 1890-talets första del listas hon under rubriken "utom staden boende eller med okänd vistelseort". Med tiden stabiliserades hennes tillvaro. Fotografiet ingår i hennes bevarade ansökan om anställning vid Axel Karlssons manufakturrörelse i Linköping. Rimligtvis erhöll hon platsen. Under alla omständigheter inflyttade hon till Linköping 1906 och uppges vara butiksbiträde.
Linköping tidig vår 1907. Den som är förtrogen med staden hittar igen vyn från mötet av Järnvägsavenyn och Vasavägen med S:t Larsgatan. Det vackra hörnhuset hade stått klart 1905, uppfört i jugendstil efter ritningar av firma Pihlström & Eklund. Entreprenaden omfattade även den tillbyggda industridelen till vänster. Beställare av husen var Linköpings Litografiska AB som önskade en bostads- och affärsdel invid en modern industrilokal. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan som vid tiden precis fått ny och ännu gällande tornhuv.
Porträtt av spannmålshandlare Carl Johan Sandin. Född den 26 januari 1828 i Linköping som son till pigan Maria Sophia Lundqvist. Modern gifte sig senare med stadsfogden Lars Sandin. Som ung vuxen arbetade Carl Johan som uppbördsskrivare i Vreta Kloster. Därefter flyttade han tillbaka till Linköping och gifte sig i februari 1857 med Christina Elisabeth Boman. Paret bodde vid Nygatan invid Hospitalstorget medan Sandin arbetade som spannmålshandlare. De fick under åren fyra barn, varav sonen Carl och dottern Betty som förekommer på andra foton i museets samling. Carl Johan Sandin avled i Linköping på årets sista dag 1877.
Företaget startades 1930 av Bröd. Gunnar och Per Elandsson. Verktyg för träindustrin blev från början specialiteten och man fick snabbt en marknad för sina produkter. 1936 förlades firman från Trekanten till Nybro, och verkstaden vid Hornsgatan 18 byttes såsmåningom ut mot en modern fabriksanläggning vid Herkulesgatan. Där sysselsattes i tidsenliga och rymliga lokaler ett tiotal man. Flera av de anställda hade börjat som lärlingar och således gått i skola i företaget. Senare tillkom som ägare Gunnar Ekenhagen. Senare kom Nybro Cementgjuteri att sträcka sig över det område som tidigare hade tagits i anspråk av AB Nybro Stålindustri. (Källa: Gerhard Köppen, Paradisgatan 15, Nybro)
Nu i Statens Historiska Museums samlingar. Inv.nr. 14.392. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården, Brakteat funnen på gården. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer ellermynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården. Brakteat funnen å gården 22/5 1957. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Anna-Lisa Danielsson (född Kristoffersson) som nyfödd, midsommardagen 1925. Kajsa Persson, en faster till den nyblivna modern, håller Anna-Lisa i knät. Mamman, Maria Jakobsson dog 11 dagar efter förlossningen vid 26 års ålder. Anna-Lisa var hennes första och enda barn. När pappa Kristoffer Svensson blev änkling stannade hans bror Elias och systern Anna kvar på gården. Hos dessa tre växte Anna-Lisa upp. Faster Anna blev hennes mamma och hon var jättefin! Dessutom tog syskonen till sig Ture, en kusin till Anna-Lisa. Även han blev moderlös kort efter födelsen.
Gårdsinteriör från relativt centrala Linköping som minner om socioekonomiskt svagare tider. I kvarteren Arbetaren och Aspen trängdes äldre tiders träkåksbebyggelse in i modern tid. Under 1970-talet tillkom det storskaliga äldreboendet Aspen i området och för att ge plats revs åtskilliga hus. Även Biblioteksgatan lades igen och kvarteret Arbetaren gick upp i Aspen. Många historiska hus räddades dock. Några renoverades för att integreras med äldreboendet. Gårdslängan Hunnebergsgatan 5-9 restaurerades mer varsamt för ny funktion som hantverksgårdar. Bilden visar innergården till en av dem, Hunnebergsgatan 9. Längans borte del bestod av två sammanbyggda bostadshus. Mot dessa hade uthuset med möjlig höskulle byggts. Allt kvarstår om än i annan användning.
Porträtt av Anna Christina von Rothstein. Född Thollander som dotter till godsägaren och löjtnanten Sven Fredrik Thollander och makan Anna Christina, vilken hon döptes efter. Modern dog dessvärre under natten efter nedkomsten i sviterna av barnafödandet. Anna Christina växte upp vid faderns egendom Harvestad i Landeryds socken men efter faderns död 1815 flyttade hon till Nykyrka i Västra Ny socken tillsammans med ett par av sina yngre syskon. Från 1821 var hon gift med konsul Gustaf von Rothstein och bosatt vid herrgården Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna. Hon avled i Stockholm som änka i mars månad 1873.
Porträtt av Kamrer Carl Gustaf Bodin. År 1843 ingick han äktenskap med Maria Petronella Charlotta Pihl, född i Linköping 1825 som dotter till namngivaren till Pilens backe i Linköping, kopparslagaren Per Daniel Pihl och dennes maka Lovisa Skärman. Samma år bröt paret upp för att arrendera Holmetorps rusthåll i Askeby sn, där Carl Gustaf kom att tjänstgöra som kronolänsman. Samma år nedkom parets första och enda barn, dottern Hedvig Charlotta Ottiliana. Kort tid efter födseln avled emellertid modern, blott 19 år i lungsot. Änklingen flyttade då åter till Linköping med sin dotter och kom där att tjänstgöra som kamrer vid Östgöta hypoteksförening.
Kanslihuset 2006 Informationstavlan över funktioner / personer i kanslihuset (K0074-001) var målad direkt på väggen i nedre hallen. Ålder på infotavlan är osäker, kansker från 1920-talet. Men den är säkert målad före 60-talet då bataljonscheferna flyttade till andra byggnader. Lägg märke till den udda grafiska lösningen att placera "nedre botten" högst upp. Eftersom tavlan var inaktuell under senare år placerades en modern utsvängbar infotavla över väggmålningen. Guldramen är ditmålad -- förmodligen under 90-talet. När VASALLEN övertog byggnaden efter regementets nedläggning målades raskt den fina väggmålningen över.
Lovisa Vilhelmina Lustig var född 25/2 1886 och blev tidigt föräldralös. Fadern, som var masugnsarbetare dog när hon var tre år och modern redan när hon var fem månader. Därefter tog masugnsarbetaren Klas Strandberg hand om Lovisa som fick bli fosterbarn. Vad man vet gifte hon sig aldrig. Vid midsommarfesten var mor Lustig en viktig person. Det var hon som bryggde herrgårdsölet som trakterades. Mor Lustig bodde i ett vindsrum i den numer rivna röda arbetarbostaden vid skolan. En av hennes stående sysslor var att vid bykaret vaska tvätt. Privat fungerade hon som ackuschörska (barnmorska) och ägde magiska krafter.
Hulda Magnussons storfamilj Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Troligen Huldas bröder Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, och stående längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Hulda Anderssons storfamilj. Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas bröder Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Familjebild i vardagsrummet hos makarna Björkström i kv Smeden på Ringgatan 84, dit de flyttade 1940. Gustaf sitter i korgstolen och trycker av bilden med fjärrutlösaren i handen. Troligen firas någons födelsedag då bordet är fullt av presentpapper. I soffan sitter döttrarna Märta, med en liten hund i knät, och Ulla med modern Elin mellan sig. Gustaf flankeras av sönerna uppfinnaren Bo och tullvakten Åke med hustrun Nelly (gifta 1944). Över soffan hänger ett stort porträtt av Beethoven, kanske en av Gustafs musikaliska förebilder. (Se även bildnr GB2_6702, GB2_6709)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.