"Grimulf-ättens gravfält, Högaberg" i Grimeton. Artikel i samband med bilderna publicerad i Varbergs Tidning 1961-10-18. Gravfältet består av cirka 85 fornlämningar, bland annat av elva högar, 24 runda stensättningar, en skeppssättning och fyra domarringar. I området finns lämningar från stenålder, järnålder och bronsålder.
Från 299 kr
Bautasten i Gödestad kallad Slumme sten, Slommestenen eller Kung Göthriks sten och är nästan 6 meter hög. Den står i utkanten av Broåsens gravfält som har ca 60 synliga fornlämningar från järnålder och vikingatid och den största domarringen kallas Göthriks ring.
En schaktkant i vilken en stenfyld härd är synlig, i bakgrunden skymtar ytterligare två härdar. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Härdarna daterades senare till mellan 50 och 410 e.Kr. d.v.s. romersk järnålder.
Långhus från äldre järnålder framkomna vid en arkeologisk undersökning i Rogberga utanför Jönköping. På bilden syns käppar med olika färger som markerar stolphålen efter tre långhus samt ett mindre fyrstolpshus. Området som är framschaktat utgör ett av två områden som undersöktes, det andra låg nära vid ladan som syns i bakgrunden.
Ett långhus som framkommit vid en arkeologisk undersökning i Råby, Skärstad socken i Jönköpings kommun. De höga käpparna markerar var de takbärande stolparna till huset har stått. Dateringsresultaten från huset var varierat och visade att huset antingen kan höra till förromersk järnålder eller mellersta bronsålder.
Resterna efter ett långhus som framkom vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. De höga käpparna markerar de takbärande stolparna och till vänster i bild syns även en rad med väggstolphål, markerade med gula pinnar. Huset på bilden fick ett dateringsspann mellan 70 - 330 e.Kr., d.v.s. romersk järnålder.
Arkeologisk undersökning av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Eldarna har tänts upp med hjälp av medlemmar från Fornminnesföreningen i Göteborg. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Arkeologisk undersökning av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Stiby, bautasten
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.