Del av Nygatan i Linköping. Vy västerut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till vänster skymtar byggarbetsplatsen för ett stort Domus-varuhus. Byggnaderna till höger, Nygatan 15 och högre, kommer att rivas för att skapa yta för Gyllentorget.
Från 299 kr
Magasinsgatan i Söderköping, en charmfull gränd mellan Breda gränd och kanalmagasinen som behållit mycket av sin prägel in i vår egen tid.
Sankt Larsgatan i Linköping genom ett kolorerat brevkort. Motivet kan dateras till omkring 1910. På den obebyggda ytan till vänster skulle Frimurarehotellet stå klart 1912, och grönskan till höger ersättas med Johannes Dahls sammanbyggda femvåningshus i nationalromantisk stil. Men ännu kunde Linköpings Litografiska annonsera på brandgaveln till sitt kontor.
Linköping i ett kolorerat skimmer. Vy utmed S:t Larsgatan från gatans möte med Vasavägen. Det vackra hörnhuset stod klart 1905 och var beställt av Linköpings Litografiska AB. Namnmärket LLAB kan skönjas i fasaden. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan med det uttryck kyrkan fick efter 1906-07 års restaurering. Innanför planket -närmast till höger i bilden- kom Frimurarehotellet att invigas 1912. Sammantaget lämnar dessa nedslag en datering av brevkortets motiv till omkring 1910.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Parti av Linköping 1901, Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård. Längre ned på gatan skymtar Saluhallen från 1888 och bortom denna ses en snedställd gavel som förklaras av Trädgårdstorgets då vinkelställda västra sida. I bildens vänstra del ses det så kallade Trasberget, där bagare Jacob Lind senare kom att uppföra sitt affärshus. Stenhuset i fonden uppfördes 1885 i italiensk nyrenässans och är den enda byggnaden på bilden som ännu är bevarad.
Hörnet av Hunnebergsgatan och Barfotegatan i Linköping 1974. Den vid tiden rivningshotade byggnaden kom lyckligtvis att räddas och bli del av Aspens servicehem. Husets tillkomsttid är troligen 1830-40-talet.
Före saneringen av kvarteret Braxen och uppförandet av EPA-varuhuset tog sig Snickaregatans löp förbi området som bilden visar. Åtminstone fotoåret 1955 och tiden därom. Närmast en rest av äldre bebyggelse, Snickaregatan 20 följd av nummer 18.
Utsikt från Linköpings domkyrka mot söder. Närmast ses stadens stadshus. Bortom bebyggelsen breder Linköpings trädgårdsförening ut sin grönska som kröns av restaurangen och utsiktstornet Belvederen.
Vykort med motiv över Gamla torget i Norrköping. Tiden är omkring 1895. Stadens äldsta torg, med Gamle bros (Järnbron) passage över strömmen, det gamla rådhuset och landskyrkan Sankt Johannes i den omedelbara omgivningen tros platsen varit central mötes och handelsplats redan under medeltiden. Själva namnet är belagt tidigast 1728.
Parti av Hunnebergsgatan i Linköping. Vy österut från gatans skärning med Östgötagatan. Bebyggelsen vid gatans högra sida kommer att rivas inom kort och skapa en yta som längre fram möjliggör placering av det nya Stifts- och landsbiblioteket.
Parti av Bråddgatan i höjd med kvarteret Karbinen. På höger sida hitom korsningen ligger Smedjegatan nr 43. Detta bostadshus byggt 1828 inhyste en större bostad med tre rum, kapprum och kök samt en mindre butik på bottenvåningen. Därutöver fyra enkelrum med kök på andra våningen samt två enkelrum utan kök på loftvåningen. Fotografiet är taget i samband med rivningsansökan 1951. Vy mot öster.
Tanneforsgatan i Linköping, vy mot väster. Året är 1901.
Parti av Ågatan mot väster i höjd med Hantverkaregatan. Till höger ses den Ekmanska gården, där plåtslagarmästaren August Leonard Ekman etablerade sin rörelse 1892. Samtliga profana byggnader på bilden är idag rivna eller flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Parti av Linköping år 1899, närmare bestämt Nygatan 42 vid skärning med Apotekaregatan. Byggnaderna illustrerar den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden. Brandgavlarna som skymtar i bakgrunden visar ändå på den nya tiden där stora stadsmässiga bostadshus börjar förändra stadsbilden.
Flanörer utmed Kungsgatan i Norrköping. Här presenterat genom ett brevkort från 1900-talets början.
Ögonblicksbild från Storgatan i Linköping. 1929 var året och ännu en tid skulle gatans husrad spegla det föregående århundradet. Det närmaste huset, som vid tiden inrymde Bohlins guldsmedsaffär, kom att bli det enda hus som räddades när gatan senare breddades. Dock flyttades det ett tiotal meter söderut för att klara Storgatans nya bredd.
Gulnad men riktigt ålderstigen vy över Motala. Fotografen Johan Ahlström etablerade sig i Motala 1873, vilket rimligtvis sätter den tidigaste dateringen.
Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig. Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.
Fotoåret 1934 var bildens Linköpingsmiljö snart borta. Platsen i hörnet av Sankt Larsgatan och Nygatan var bestämd för Åhléns Tempo-varuhus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.