kvinna, dräkt, porträtt, solfjäder, fotografi, photograph
Från 299 kr
kvinna, dräkt, porträtt, fotografi, photograph
[text på kortets framsida, v kant:] "Printed by Valentine Ltd, Dundee." [n bildfält, otydliga vita bokstäver:] "Life Boat, Seaton Carew [otydbart] JV. [n kant, under bilden:] "Life Boat, Seaton Carew" [baksidan:] "Post Card The address to be written on this side"
dräkt, kvinna, porträtt, rosett, fotografi, photograph
kvinna, hund, porträtt, dräkt, fotografi, photograph
dräkt, porträtt, kvinna, fotografi, photograph
porträtt, kvinna, dräkt, fotografi, photograph
dräkt, kvinna, porträtt, parasoll, fotografi, photograph
porträtt, dräkt, kvinna, kuliss, fotografi, photograph
Djur, Föremålsbild, Vas, Träd, Fotografi, Photograph
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Bortom parken ses det fantasifulla hus som senare erhöll adresss Sankt Larsgatan 5. Vid tiden för bilden var det privatägt men kom från början av 1900-talet att inrymma expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). I höger bildkant ses Järnvägshotellet. Bilden kan bestämmas till våren 1894.
Fyra fotografier av tretton ur ett visitkortsalbum som har tillhört (Anna) Catharina Kristiansdotter, född 1841-10-22 i småländska Villstad (Gislaveds kommun). Hon kom från Kvibille till Varberg 1867 som piga och gifte sig 1872 den 27 december med mannen på Bild 1: skomakarmästare Johan Alfred Andersson, senare Johansson, född i Villstad 1849-04-14 och inflyttad till Varberg 1868. De hyrde en bostad i hörnet av Drottninggatan-Prästgatan, kv Guldsmeden, och fick döttrarna Alvina Charlotta 1873 och Julia Elisabeth 1875. Någon av dem bör rimligen vara den som har skrivit "pappa" nedtill på bilden. I övrigt finns inga uppgifter om personerna på visitkorten. Kvinnoporträttet på Bild 2 satt bredvid Johan Alfred, så möjligen är det makan. Det var vanligt att man satte makars porträtt intill varandra. Tio av bilderna förefaller vara tagna av samma fotograf: dansken Carl Wilhelm Roikjer. Fyra visar nämligen en omisskännlig matta som finns med på andra märkta porträtt han tagit i fotoateljén på Steengaden 408 i Helsingör, där han verkade 1865-1868, se Bild 4. Övriga personer poserar vid samma bord och/eller samma stol. Inget av fotografierna bär emellertid någon uppgift om fotograf. Bild 3 visar ett mansporträtt av fotograf Axel Holst i Halmstad (verksam där 1866-1870), där även Roikjer hade ateljé 1876-1878, och ett annat mansporträtt är taget av A. E Raun i Köpenhamn (verksam på angiven adress 1868-1873).
Information hämtad från medföljande papper: "Gåva av Bengt Bouvin 2014-01-31 Gustav Börjesson (morbror till givaren) arbetade på Papyrus (roade andra) Bilden troligen 1940-tal? (...) Ej säker på var huset låg men troligen någonstans inom inringat område." Fotografiet ser ut att vara taget någon gång under sommarårstiden, av träden att döma. Huset ser ut att bli reparerat på den sida som inte syns på fotografiet. Det står något som liknar en byggnadsställning längs med ena husväggen och träplankor sticker ut på hörnet. Till höger på bilden skymtar ett omålat hus till som har ett tillbyggt växthus samt egna små land för odling. Längre ned skymtar en drivbänk. I periferin, i det övre högra hörnet skymtar ett ljust målat hönshus med hönsnät runtomkring. Längst fram, i det nedre högra hörnet ses en stolpe med gatlyktor fästa på ena sidan, samt elledningar som leder till regulatorerna som sitter längst upp. Vänder man på bilden så ser man streck på baksidan och ett firmanamn som är stämplat längst ned: GEVAERT. Baksidan liknar ett vykort som skall fyllas i med mottagare och adress.
Vy mot det så kallade Treportshuset i Linköping. Namnet hade huset fått genom sin komplicerade byggnadshistoria där två enskilda byggnader sammanbyggts och skapat behov av passeringar till åtminstone tre lägenheter. Tiden för bilden är några år in på förra sekelskiftet och husets adress var då Klostergatan 40, sedermera ändrats till gatunummer 24. För den skarpögde ger Folkets Hus affisch-tafla några tidsbilder som kan förtjäna att bli räddade från glömska; Den 25 juli detta år skulle det hållas sommarfest vid Flistad brunn, och den vid tiden populära bondkomikern Josef Ulin annonserar för uppträdande med sin rollfigur "Jan i Grebo". Biografen Continentals kungörelse daterar bilden till perioden 1907-1910. Mycket lite är känt om biografen, annat än att den låg invid Ågatan och var i drift under nämnda år. Ett mer seriöst budskap annonserar Karl Holmsten som åkt ända från Sundsvall för att hålla föredrag om den brännande emigrationsfrågan. Lång tid efter dessa tilldragelser kom Treportshuset att flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping. På platsen kom byggmästare Gösta Lindsten att uppföra det som i folkmun kort och gott brukar kallas Lindstens-huset.
Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.
Dagens första post till Reklamationskontoret grovsorteras. Till vänster Gunilla Jonsson och till höger Rolf Eriksson och Bengt Hellquist. Reklamationer i en hög, bl. 112 (förfrågan om saknad försändelse) i en, lösen och brevpostförskott var för sig. I "slarvbunten" hamnar brev som har allvarliga skavanker i adresse-ringen: utan adressort, utan påskrift överhuvudtaget.
man, fjäderskrud, ursprungsamerikan, fotografi, photograph
kvinna, dräkt, sjal, porträtt, fotografi, photograph
Enligt påskrift porträtt av Tibell, Linköping. Torde på goda grunder motsvara Carl Fredrik Wilhelm Tibell. Han kom till Världen i augusti månad 1833 som källorna anger på "oangiven ort" och utan tillkännagivna föräldrar. Han gavs födelsedag den 8:e och döptes den 14:e av domkyrkokomminister Samuel Gustaf Örtengren. Fältläkare Carl Bånge och löjtnant Fredrik Wilhelm Hjelm förbarmade sig som dopvittnen och möjligtvis även som faddrar, som därmed i någon form säkrade gossens vidare öde. Och visst kom det att gå bra för honom, åtminstone i livets början. Hans tidigaste öden har inte utretts för denna uppgift men år 1842 flyttade han till nämnda löjtnant Hjelm som upptagit honom som fosterbarn i sitt hem i Norrköping. Han hade då erhållit efternamnet Tibell. Han kom tidigt i arbete. I förstone som bodgosse hos handlare Enhörning i Norrköping och vidare hos Schlesinger. När den sistnämnda etablerade handelsrörelse i Linköping engagerade han Tibell som handelsbetjänt. Lyckans stjärna tycks nu lyst över Tibell. I november månad 1858 gifte han. Bruden hette Elisabeth Theriesia Askenbeck som året därpå nedkom med dottern Ebba Elisabeth och år 1861 fick de ännu en dotter, Signe Theofila Maria. Vid tiden blev han även egen konfektionshandlare med firma Carl Tibell & Co. Men lyckan kom inte att stå honom bi. I juni månad 1863 avled yngsta dottern och till hösten även hustrun i lungsot. Tibells handelskap verkar gått om intet och han trevade sig fram som betjänt hos handlare Brobeck, för övrigt gift med en syster till Tibbels avlida hustru. Periodvis anges Tibell även vistats i Norrköping, där han även skrev sig 1879, men var tillbaka i Linköping redan året därpå. Nu verkade han stå utan skyddsnät. Hans adress blev nämligen stadens fattighus och efter några år i armod avled han i sviterna av alkoholism.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.