Fängelse, "Gamhäkte", revs i maj 1969. Nedre våningens norra del, de två fönstren på nedre våningen närmast Nattviken är byggnadens äldsta del. Den var uppförd med 1.3 m tjocka skalmurar av gråsten. Södra delen och övervåningen voro uppförda i tegel med 40? cm tjocka murar.
Från 299 kr
Till vänster huvudbyggningens högra spetsiga sadeltak. Kalkstenshuset i mitten tvättstuga. Till höger grishus av sten, en mycket gammal byggnad, bl.a. synlig på karta 1815. Taket är täckt med torv med flis i takfoten, under torven halm. Över hela torvtaket senare tegel.
Grimmared, Kärskens. Tre kvinnor, två män och en yngling framför ett långt bostadshus med två likadana ingångar. Nära inpå huset står fyra lövträd som ett par av personerna lutar sig mot. Skärmtaken har figursågad dekor och dörrarna har fiskbenspanel av ålderdomligt snitt med stor smidd nyckelskylt. Stentrapporna är murade och taket är täckt med enkupigt tegel.
Av timmer med slätpanel. Gul målning med foder och pilastrar i vitt, dörrar och luckor i svart. Taket täckt med gammalt svart tegel. Flöjel med rikt smidd spira av 1600 talsform, i flöjeln årtalet 1744 (74?). Den gamla inredningen borta (enl. uppgift).
Flygel nr 3 enligt på Hossmo säteri, enligt situationsplanen. Den är knuttimmrad. och klädd med panel av stående bräder med täcklister, Taket har tvåkupigt tegel. Vid ena gavlen en galge för vällingklocka. Här fanns tidigare en flöjel med årtalet 1856, vilket torde gälla som byggnadsdatum för denna bflygel.
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade oc rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade och rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
Manbyggnaden. Knuttimrad, klädd med panel av stående bräder med täcklister. Tak av 2-kupigt tegel. Rödfärgar med vita knutar, dörr- och fönsterfoder samt vitt takskägg och vita vindskivor. Glasverandan målad i vitt och brunt. Den övre bilden visar husets ursprungliga del, den undre även tillbyggnaden åt vänster.
Kyrkan på Murbergets friluftsmuseum i Härnösand är något så märkligt som en "medeltidskyrka" , uppförd 1925-1929. Kyrkan har rektangulärt långhus med smalare kor, försett med absid. Förebilden till kyrkans grundplan är hämtad från Hackås kyrka i Jämtland.De spånklädda gavelröstena har inspirerats från Ramsele gamla kyrka. Kyrkan är omgiven av en bogårdsmur med två stegportar av tegel. Klockstapeln från 1754 är hitflyttad 1913 från Ullånger.
Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg.Ursprungligen hade kyrkan en åtkantig rektangulär planform.Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs medtorn och sakrestia i nordöst.Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut-som invändigt.
Rosendal. Kungligt slott på Djurgården i Stockholm. Rosendal uppfördes 1823-27 efter ritnigar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedemera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Ortsnamnet är känt sedan slutet av 1700-talet, då det avsåg ett djurvaktarboställe.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset två våningar i tegel. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936, magasinet sammanbyggdes med stationsbyggnaden. Nedlagd 1992.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset två våningar i tegel. En stor ombyggnad ägde rum 1936, magasinet sammanbyggdes med stationsbyggnaden. Nedlagd 1992.
Metodistkyrkan, kyrkobyggnad i sten. Förhöjt mittparti flankerat av bostadsdelar i fyra våningar. Fasaden i rött tegel är i jugendstil med inslag av nygotik. Den har blinderingar i beige puts och i bottenvåningen finhuggen sandsten. Takåsen kröns av ryttare. Stenhus i fyra våningar med fasad i gul slätputs och i bostadsvåningen finhuggen sandsten. Fasaden har burspråk över fyra våningar och fyra balkonger med dekorativ smide.
Flygfoto av AB Flygtrafik, Dals Långed Stationen byggd 1865 av CHJ .Stationen öppnad som anhaltsstation med en banvaktsstuga, som ännu år 1991 finns kvar som privatbostad. Ett stationshus uppfördes 1904, tillbyggt 1916, och även det finns kvar år 1991. Persontrafiken slut 1 juni 1975 . En- och enhalvvånings stationshus i tegel CHJ , Kristianstad - Hässleholms Järnväg
Stationen byggd 1865 av CHJ .Stationen öppnad som anhaltsstation med en banvaktsstuga, som ännu år 1991 finns kvar som privatbostad. Ett stationshus uppfördes 1904, tillbyggt 1916, och även det finns kvar år 1991. Persontrafiken slut 1 juni 1975 . En- och enhalvvånings stationshus i tegel CHJ , Kristianstad - Hässleholms Järnväg
Stationen byggd 1911 .En äldre station byggd 1865-66. Det revs dock 1911 och det nuvarande blev då uppfört med två våningar i tegel. MSJ byggde 1911 ett lokstall. Möjligen hade YEJ haft ett stall här tidigare (ÖSJ-Bladet 96/1). MSJ , Malmö - Simrishamns Järnväg YEJ ,Ystad - Eslövs Järnväg
Statens Järnvägar, SJ Cc-lok på ingående Stationen öppnade för trafik 1 oktober 1869. Byggnaden (en- och enhalvvånings i tegel) moderniserades 1946 då vatten och avlopp installerades. Station öppnad 1/10 1869, hållplats 18/6 1973, men kvar som trafikteknisk station. Stationshuset sålt
Johannishus station anlagd 1896. Envånings stationshus i tegel. Ångloket på bilden tillverkades 1901 och fick litterat Västra Blekinge Järnväg, WBlJ lok 20 "Magnus Stenbock" Från 1903 Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ lok 20, från 1906 Blekinge Kustbanor, BKB lok 20 och från 1942 SJ C3r/C3t/W4t 4007. Loket slopades 1954 och skrotades 1955.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.