Fasad av byggnad vid torg med butikslokaler i bottenplanet. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
Tre kvinnor i arbete på kontor. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Man i butikslokal fylld med diverse varor. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Byggnad under renovering. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Man på kärra bakom häst. Fotografens ant:Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Nora, bostadshus. Hörnet av Rådmansgatan/Storgatan. Huset var restaurang 47:an. Samma ingång hade nedre våningens ölstuga. I andra änden på detta hus fanns Systembolagets försäljning i Nora. Där brann denna lokal en natt på 1960-talet. Lilla huset med två skorstenarna är "Åkar-Axels hus i korsningen Rådmansgatan / Borgmästargatan. Åkar-Axels hus finns ännu bevarat (år 2016). Strax hitom Åkar-Axels hus byggdes sedermera badhuset som ännu finns kvar ( år 2016), men inte som badhus. Observera brandlarmsskåpet där man skulle trycka in ett glas för att larma brandkåren.
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt.se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt. se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Gefle Bryggeri AB, även kallat Gustafsbro bryggeri, grundades 1856 av Hans Wilhelm Eckhoff, August Lundeberg och Gustaf Adolf Elfstrand. De första åren bayerskt öl och svagdricka, från 1881 även pilsner och iskällardricka. Produktion av läskedrycker började 1900. Bryggeriet hade en tid försäljning över Norrland och Dalarna genom filialer. Gustafsbroöl var välkänt ända upp till Haparanda. Vid förvärv av ett strandområde vid Gavleån ingick rätt till laxfiske, bolaget tillgodogjorde sig så länge laxen gick till. Till minne av detta hade Gefle Bryggeri en silverlax på många av sina etiketter. 1920 byggdes en disponentbostad som ännu står kvar intill Gavlebron. Redan 1910 föreslog Gefle Bryggeri sammanslagning av bryggerierna i Gävle, men detta kom inte till stånd förrän 1942 då Gefle Förenade Bryggerier AB bildades. Gefle Bryggeri Aktiebolag, Gustafsbro 1857-1927
Bland annat Zieglers Kol & Koks i större tegelbyggnad. Fotografens ant: Eltjänst. 1941. Bolaget grundades 1890 under namnet Karlstads Kol & Koks-Aktiebolag. År 1924 ändrades namnet till Zieglers Kol & Koks-Aktiebolag. Firman handlade enbart med kol och koks och bedrev en omfattande import och försäljning av detta såväl i hela fartygslaster som vagnslastvis. Kontoret var på 1940-talet beläget på Västra Torggatan 5. 1935 anslöt sig Zieglers till ARA-koncernen, (A. R. Appelqvist Kolimport Aktiebolag) Stockholm. Senare blev Zieglers ensamförsäljare för Värmland av eldningsaggregatet REKA. Sen 1960-talet har Zieglers främst etablerat sig som en byggfirma som inriktat sig på tegel, takpannor, torrbruk och trädgårdsplattor. 1985 började dom sälja spisar, skortstenar och andra värmeprodukter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 B. Wendel (redaktör) Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Vykort av flygbild, "Gällinge kyrka. Flygfoto." Gällinge kyrka och kyrkogård vid Bysjöns södra ände. På bild 1 ses ekonomibyggnader till gården öster om kyrkan. Text fotokopians baksida: "250 st vykort enligt mall. Bifogat original kan beskäras och användas. Text enligt nedan. Frigiven av Försvarsstaben 822/57. Blankt utan vit kant", "Detta fotografi, n:r 822/1957, får, vid laga påföljd, icke utan särskilt tillstånd reproduceras. A/B FLYGTRAFIK DALS LÅNGED", "FÖRSVARSSTABEN Granskad och tillåten för försäljning, saluhållning, utdelning och utförsel jämlikt Kungl. Kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 802). J. Eriksson", "Text: Gällinge kyrka. Flygfoto.". Text vykortets framsida: "Gällinge kyrka. Flygfoto.", "Ensamrätt & Foto: A/B Flygtrafik, Dals Långed. Frigiven av Försvarsstaben 822/1957." Numreringen är AB Flygtrafiks med prefixet FF. Samtliga versioner, såsom neg, fotokopior, vykort etc, i AB Flygtrafiks bildsamling har alltid samma reg.nummer.
Interiör från Pix AB, 28 januari 1946. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Pix AB. Maskin från fabriken. 10 december 1944. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson i lokaler på Söder. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Pix AB, tre kvinnor den till vänster är Linnéa Eriksson och den till höger är Nora Fagerström, 28 januari 1946. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Pix konfektfabriken. 1947. Tillverkade Pixtabletten och andra välkända produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson i lokaler på Söder. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabriks-lokaler vid Hantverkargatan, året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de hals-tabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 över-togs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bo-gården. Reportage för Arbetarbladet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.