fotografi
Från 299 kr
arkitektur, i staden
Vårkumla kyrka
Lissby. U 157, U 154, U 153, U 156, U 155, U 152.
I bilden ses tre slupar med roende besättningar. Båten i förgrunden ligger fortfarande nära kajen och en matros skjuter ifrån med en båtshake. Bredvid honom står en kamrat och tittar på. Bakom de båda sitter resten av besättningen. Alla har har sjömanskläder samt sjömanskragar och mössa. I mellangrunden ses två andra båtar som också ros av sina besättningar. I bakgrunden ses matinrättningen vid Sparregården samt delar av Stumholmen; i detta fall beklädnadsförrådet och beklädnadsverkstaden. Scenen utspelar sig vid Kungsbron.
Länghems socken. Torpa. Gods i Tranemo kommun, Västergötland. Torpa, är känt sedan 1300-talet som en gränsbefästning nära Ätrans dalgång, är släkten Stenbocks stamgods. Det nuvarande, mäktiga stenhusets äldsta delar härrör från 1400-talets senare del. Vid 1600-talets början om- och påbyggdes slottet till sin nuvarande storlek varvid trapptornet tillkom. Den skulpterade huvudportalen är daterad 1620. Torpa blev byggnadsminne1966 och visas för allmänheten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=329675
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kvicksilverförstärkning. En tunn och kraftlös diapositivplåt har skurits i två delar, av vilka den ena (övre vänstra delen) förstärks med kvicksilverklorid och svärtats med amoniak. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 516.
Fiskeläge med välbevarat kapell från 1646. Fornlämningsmiljö med stråk av kuströsen från järnåldern. Fiskeläge i god och skyddad naturhamn med traditionell bebyggelsegruppering utefter en med stranden parallell gata där båthusen ligger med gavlarna mot vattnet. Kokhusen är lokaliserade till gatans översida och gistvallar högre upp. På Halvöns högre delar finns spridda röselokaler som ligger på nivåer ned till 15 meter vilket för dessa innebär en datering till järnåldern.
Odlingslandskap och väl avgränsad järnåldersbyggd med fornlämningskoncentration av järnåldersanläggningar samt spår av medeltida vägsträckningar utmed huvudstråket mot Trondheim (Pilgrimsvägen). Fornlämningsbistånd av mindre gravfält, ensamliggande fornlämningar samt husgrundsterrasser. En enstaka och ovanlig anläggning av monumental karaktär är "starkotters grav" den ligger inom ett gravfält och består av en rektangulär stensättning med tät stenfyllning. Av kommunikationshistoriskt intresse är bevarade delar av de medeltida vägarna mot Norge, den anslutande "Finnhuvudvägen" från Tuna kyrka samt en S:t Olofskälla.
Bilden visar delar av en tjärtunna som huggits itu (man ser tydligt spåren efter yxans hugg i överkant) och därefter använts som en tjärbytta. Det fanns spår av tjära i botten. Har ursprungligen utgjort en hel tunna, som man tydligt kunde se hade delats grovt med en yxa. Antagligen en tjärtunna som återanvänts som ett kärl att använda vid krängningsbron för påstrykning av tjära. Det fanns även spår av att tunnan var lite bränd i toppen. Sannolikt har man använt uppvärmd tjära.
Stora verkstaden 1972. Nyproduktionen är nedlagd. Bara en båt har byggts sedan Karl Fröbergs Båtvarv AB. De övertog varvet efter Fröbergs död. Många av aktieägarna är båtägare som har båtar byggda på Fröbergs varv eller har båtar som legat där för vinterförvaring. Sedan 1970 hyrs delar av varvet, bland annat stora verkstaden, ut till Båtbolaget i Stockholm AB. Båtbolaget använder varvet för att utföra reparationer och hyr ut platser för vinterförvaring.
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 överförde man dit en stor del av det gamla, övergivna kyrkorummets inventarier. Två altarskåp, predikstolen och delar av kyrkans bemålade innertak skänktes till Statens historiska museum. Allt övrigt trävirke såldes och vidare bortfördes 1895. Men ändå inte allt. Vid en antikvarisk kontroll 1930, varifrån bilden är hämtad, återstod ännu rester av ett sakramentsskåp i den gamla kyrkans kor.
'Teckning av hjärna, hos människa, sedd från sidan med motoriska- och sensoriska fält och från inre sidan. Även illustration av hjärnstammen hos människa. Latinska namn på organens delar är utsatta. :: På teckningen finns en hänvisning till s. 681, 236 och 242. :: :: ''Fotografier använda vid dissektionskursen våren 1928'' . :: Avfotograferade teckningar på skelett och organ. :: På baksidan av vissa står det Kerstin Nyblén :: V.T.-18 :: ur bok'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.