VFW, Depåförråd (Vmo W6). Vy över garageplan. Förrådsbyggnad och smedja i bakgrunden. I förgrunden lastbil med svetsaggregat på flaket.
Från 299 kr
Stenvägg som ingått i en smedja vid Thorskogs (Torskogs) Bruk, Westerlanda socken, Inlands Torpe härad, Göteborg och Bohus län.
tak, lada, kulturmiljövård, smedja, dokumentation
Hemmansägaren fröken Stina Jonsson på Jon-Jons i Trödje, i juli 1939. Reportage för Norrlandsposten. Stina Jonsson skrev dagbok under större delen av sitt liv. I dagboken berättar hon om Norrlandspostens besök den 13 juli: "Post o. handelsdag. Rävsat diken vid smedjan. Helen Vestberg och Petrus på besök Åter ute på slåttern men det började regna. 3 medarb. fr. Norrlandsposten här. Packat för Edsöfärden. Mannagr. pudd. krusbärssylt." Slåttern hade börjat tre dagar tidigare, den 10 juli.
Manbyggningens baksida är avbildad från åkern i nordost. Man ser bakbygget med två kamrar på gaveln och ett skafferi i mot manbyggnaden. Fönstren på manbyggnaden hör till salen på gaveln och en kammare mitt i huset. T h står smedjan, vilken revs och flyttades ut till åkerhörnet mot vägen 1936. I bakgrunden skymtar ladugården. I förgrunden skymtar en cementputsad (?) mur, vilken går ner i höjd med manbyggnadens gavel.
En bild av manbyggnaden och flygeln med lillgårdsmiljö. Genom att popplarna, pilar kallade, är klappade, hamlade, framträder manbyggnaden och dess veranda tydligt. Flygeln har fått ett papptak i lodstående vådor lagt på spåntaket. Båda husens tak går ut över gavlarna, vilket blev vanligt efter 1870. Spjutspjäletstaketet med järngrindar och grindstolpar, samt brunnshuset ser prydligt ut. Man kan ana muren vid smedjan tv om manbyggnadens gavel.
Wesslands bruk omkring år 1909. Smedjan låg till vänster om bron. Kvarnen i sitt ursprungliga skick, taket möjligen ombyggt på 1890-talet. Masugnen låg på bortre sidan om bron till >> höger, där på bilden en kaj byggts. Platsen igenfylld och delvis bebyggd med logen, som uppfördes omkring år 1904.Det vita huset i fonden är ett gammalt kolhus av slagg i lerbruk, sedan 1870-talet inrett till häststall, vartill det alltjämt användes. Byggnaden längst till höger är en fd rostugn.
Tygverkstaden, byggnad 129, april 1945 Övriga verkstadslokaler. Bild 1 -- Smedjan Lägg märke till att smeden mitt i bilden arbetar med fjäderhammaren och ingen bär hörselskydd! De hade nog inte så mycket hörsel kvar. Bild 2 -- Motorverkstaden Motorprovbänken Motorn är förmodligen en Scania-Vabis modell 1664 till Strv m/41 typ S1. Bild 3 -- Snickarverkstaden Snickaren med hammaren heter Per Hagberg, identifierad av släkting. Bild 4 -- Pjäsverkstaden Tornet på en strv m/41 i förgrunden.
Skolgymnastik. Läraren Blomqvist står längst bak. I bakgrunden syns gamla smedjan i Rolfstorp och vägen som försvinner i horisonten är vägen till Ullared (nuv. väg 153). Skolbyggnaden ligger utanför bildens vänsterkant, på andra sidan vägen. 1:Karin Karlsson i Bockagården, 2:Hulda Karlsson, 3:Berta Gunnesson, 4:Ebba Bengtsson, 5:Alma Johansson i Skärte, 6:Svea Karlsson i Skärte, 7:Daga Karlsson i Bockagården (tvillingsyster till Karin Karlsson), 8:Albert Johansson, 9:Hildur Andersson.
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."
Nedre Hammaren. På gavelväggen tavla av trä med smidda bokstäver och siffror, dels en av brukets stämplar C.W. under en krona, dels årtalet för smedjans ombyggnad 1846.
Kassörsbostaden vid Ankarsrums Bruk. Ankarsrums första handelsbod. Redskapen och verktygen till vänster är uppresta mot smedjans gavel. Skorstenen är till martinverket. Smeddammen i förgrunden.
Fyra generationer på Thorsells Smedja, belägen i kvarteret Hoppet, Alingsås.
Smedja, delvis grävd i marken. Ag- och torvtak, skorsten med flisa.
Graninge kvarn, smedja och såg. 1898 Ångermanland. Graninge socken. Graningeverken. Tidskriften Hemmets bildmaterial.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.