Överste Fritz Lovén var vid sidan av sina militära uppdrag en flitig fotograf. Som sådan i Linköping var höjden vid utsiktstornet Belvederen en flitigt besökt plats. Härifrån har han tagit en rad plåtar över staden som berikar vår kunskap om Linköpings utveckling omkring förra sekelskiftet. Just denna tagning visar utsiktsplatsen och hans assistent, som enligt uppgift i huvudsak var överstens hästskötare. Vi saknar dessvärre hans namn. Fototiden uppskattas till 1890-talets mitt.
Från 299 kr
Vy från korsningen av Sankt Larsgatan-Kungsgatan mot nordost och kvarteret Blandaren. Vid sidan av Jubergs framgångsrika transportföretag drev vid tiden Carl August Werner stadens andra firma i sitt slag genom sin expressbyrå och hyrkuskverk i hörnfastigheten. I huset till höger med samma adress som hörnhuset bodde vid tiden systrarna Jenny och Hilma Nyquist, varav den sistnämnda förestod möbelhandeln i gatuplanet. Bild från omkring förra sekelskiftet.
En grupp kvinnliga vänner har samlats till symöte i Österbymo omkring förra sekelskiftet. Två systrar är identifierade. Som tredje kvinna från vänster sitter fröken Gerda Johansson i Sjöhult, Norra Vi. Som nummer tre från höger ses systern Karolina Andersson. Gift med Konrad Fredrik Fabian Andersson i Herrbergshult, Norra Vi. Enligt uppgift är den sittande kvinnan med garnnystandet systrarnas kusin, Mathilda Johansson, boende i Österbymo. Gerda kom kort tid efter fototillfället att avlida i blodstörtning, ännu inte fyllda 23 år.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Nykvarns värdshus omkring förra sekelskiftet. Värdshuset anlades 1843, främst för att tjäna resande på Göta kanal till och från Linköping. När senare Kinda kanal tillkom ökade behovet yttermera av utskänkning och anläggningen blomstrade. Nykvarn blev även under det senare 1800-talet betydelsefull för stadens nöjesliv av en mer folklig karaktär. En bit in i det nya seklet hade passagerartrafiken till sjöss vikit till tågets fördel. Värdshusets verksamhet lades ner 1906.
Gumpekulla är namnet på kullen mitt i dagens bebyggda Stångebro öster om centrala Linköping. Enligt äldre uppgifter ska det ha funnits flera resta stenar i området. År 1733 beskrev lektor Peter Schenberg platsen på följande sätt: hwarpå än månge långe stenar finnas, antingen stående eller liggande till bevis och widermäle..." Kvar står den så kallade Gumpekullastenen varpå årtalet 1598 står skrivet till minne av slaget vid Stångebro. Här en exklusiv men dessvärre av tiden påverkad dokumentation från omkring sekelskiftet 1900.
Almarna slår skuggor över griftegårdens mittgång i Linköping. Två flickor stannade upp inför fotografens göromål vilket bidrar till bildens stillhet. Griftegården anlades i början av 1800-talet för att möta stadens ökade befolkning. Vid tiden fanns även sedan länge ett växande motstånd mot begravningar vid den centralt liggande domkyrkan. Tiden för bilden var omkring förra sekelskiftet och redan då hade man nödgats vidga griftegården mot norr. Alla helgons kapell som skymtar i fonden placerades centralt i den då nya Norra griftegården.
Familj samlade på trappan för fotografering. Platsen tolkas vara Ljungs-Säby i Ljung socken och tiden omkring förra sekelskiftet. Källorna ger även stöd genom den familj som arrenderade gården vid tiden; makarna Carl Sebastian Nilson och Ida Maria Liljeblad, barnen Elsa, Siri, Halvdan, Hilding och Wahlborg. I hushållet fanns även svägerskan Klara Fredrika Liljeblad. Varken personerna eller platsen har kunnat bestämmas men anslutande bilder av fotografen indikerar Ljung socken.
Makarna Ludvig och Fanny Åman med barnen i trädgården till läkarbostaden vid Linköpings lasarett. Ludvig Åman hade vid fototillfället 1875 varit stadens lasarettsläkare i dryga 20 år och med yrket följde tjänstebostaden vid Apotekaregatan och som vi efter en senare ägare benämner som Ruuthska villan. Här skymtar gaveln till bostaden i sitt ursprungliga skick. I bakgrunden ses del av en annan gavel. I detta fall den västra flygeln till själva lasarettet, en byggnad som revs omkring förra sekelskiftet.
Nött men unikt fotografi från Tullgarn omkring förra sekelskiftet. Bilen, en Peugeot modell 28, inköptes år 1900 av kronprins Gustaf för sina resor mellan Stockholm och kungsgården Tullgarn som han vid tiden disponerade. Bilens förare har av John Nerén (förf. Automobilens historia) antagits vara verkmästare G Behmer alternativt Brehmer men har för denna uppgift inte närmare identifierats. Kusken får antas vara Klas Robert Thorell som denna tid var anställd vid Tullgarn. Byggnaden i bakgrunden är Tullgarns värdshus.
Affären vid Backors kvarn. Fastigheten ägdes av Karl Särnblad. Efter 1905 hade handl. Olsson egen fastighet: Sofielund. Längst till v. postexpeditör Axel Olsson. Näste man är trol. handelsresanden Frans Olsson. Damen och mannen i hatt är antagligen hans gäster från Falköping eller Göteborg. Längst till h. handl. Gust. Th. Olsson. Foto fr. sekelskiftet, i varje fall före 1905, då Olsson flyttade till Sofielund uppe vid landsvägen.
Elna Eugenia Kling t.h. och "tyskan". Frk Kling med C. J. E. Ångmans mössa och klänning med mönster av posthorn. Ångman och frk Kling gifte sig sedermera. Elna Eugenia Kling har ett halsband med tillverkat av mässingsknappar från Sporrong. Omkring sekelskiftet 1900 blev det populärt att först inom militärväsendet, sedan inom flera statliga verk, tillverka smycken av uniformsdetaljer; armband, örhängen, halsband mm. Militärerna gav de tillverkade smyckena till sina käresta. Detta fenomen spreds till övriga samhället där uniformer förekom, bland annat inom postväsendet.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Längst t. h. Slitaget, byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Mitten: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Längst t. v. Inventariekammare 2, uppfördes för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarie då fartygen var avrustade för vintern.
Hamn. I bildens mitt bogserbåten "Albert" och till höger den lilla båten med gnistsläckare "Svea". Byggnaderna mitt för barkskeppets bogspröt ligger i kvarteret Galeasen. Bogserbåten ALBERT köptes 1898 från Norge av F & E Nätterqvist, Härnösand och hette då VICTORIA. Döptes om till ALBERT och såldes till Luleå vid förra sekelskiftet. Kantrade och sjönk den 24 juli 1900 utanför inloppet till Åby hamn i närheten av Timmarksgrundet.
Interiör med kvinnor i arbete på dåvarande Skandinaviska Textilfabriken i Varberg, senare Varbergs yllefabrik och från 1912 Malmö Yllefabriks AB. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och vid år 1900 var de i klar majoritet av de ca 100 anställda vid sekelskiftet 1900. Först tillverkades endast bomullstyger men från 1906 även ylletyger. I lokalen ligger balar med tygsjok. Fabriken låg i kvarteret Vävaren, numera Renen.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. G O E Nordblom & Co:s magasinsbyggnad uppförd 1906 i korsningen Hamngatan 29-Krukmakaregatan 2 i Falkenberg. Företaget startades 1857 i Varberg av Gustav Otto Emanuel Nordblom men 1898 tog sonen Oscar Nordblom över. Firman importerade mängder av kolonialvaror. Efter sekelskiftet 1900 blev försäljningen av kaffe, petroleum och andra drivmedel såsom bensin, fotogen och oljor blev dess ekonomiska ryggrad.
Interiör från salong i bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Jämfört med foto GB1_1101 av samma rum så ter sig detta vara taget tidigare, kanske så snart Gustaf hade flyttat in år 1906. Möblemanget är betydligt enklare och genomgående tillverkat av bambu/rotting. Denna tropiska möbelstil var populär vid sekelskiftet 1900. Flera foton av Elin på skrivbordet och väggen. Piedestalen och fällen under skrivbordet är det enda som finns kvar på den senare bilden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.