Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Från 299 kr
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostaden pågår bland annat hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Gråborg i Algutsrums socken i Mörbylånga kommun är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter.
Strömsrums herrgård. Godset är beläget vid Kalmarsund och har ägts av Gustav Vasa och Gustav II Adolf, som sålde det till Johan Skytte. Huvudbyggnaden är ett ofantligt trähus, uppfört i mitten av 1700-talet. Ett så kallat STF-kort. Under namnet Sverigebilder gav Svenska Turistföreningen ut flera landskapsserier av bilder,(cirka1200 stycken bilder). Dessa bilder ersatte omkring 1926, de tidigare geografiska skolbilderna över Sverige, i form av skioptikonbilder, som lånades ut av STF:s lokala föreningar till skolorna. Varje bild har en kortfattad text, med syfte att användas i undervisningen. Bilderna gavs samtidigt ut som vykort, med de tillhörande texterna. Vykortsbilderna såldes serievis i askar till allmänhet och skolor. Källa: Vykortens vänner i Borås hemsida, 2013-03-20.
Åkerlundska villan på Druvefors. I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stora balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekt Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera (2008) finns runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullsspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stor balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekten Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod bara kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera finns att se runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia står tillsammans med ett antal tärnor vid ett bord i en skolmatsal. Lucian är klädd i vitt linne och har en Lucia- krona med ljus på huvudet. Runt halsen har hon ett halsband i form av ett hjärta med texten "Segrarinna i kampen om ljuskronan" på. Tärnorna är klädda i vita linnen med glitterkransar på huvudet och glitter runt liven. Lucian är i färd med att krama om en herre klädd i mörk kostym, randig skjorta och svart slips som sitter vid ett bord och håller ett dricksglas i sin högra hand. En tärna håller i hans vänstra hand. Ytterligare två personer sitter vid bordet: en kvinna och en man.
Magasinstorget Torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Det skulle bli en handelsplats till stadens och kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, sedan för Spannmålstorget för att så småningom få namnet Magasinstorget. Alla namnen är kopplade till Kronobränneriet som anlades i slutet av 1770-talet på den mark där bilden är tagen ifrån. Torget utvidgades 1859 och fick då sin slutgiltiga form och stensattes något år senare. Länge var Magasinstorget parkeringsplats för lastbilar. På 1980-talet blev torget en del av Hamngatan. Till vänster i bild skulpturen Strömmen av vit Ekebergsmarmor, gjord av Stig Blomberg, invigdes 1953. Stig Blomberg, som är född i Linköping, framställer gärna motiv med barn och ungdom. Utmärkande är en frodig humor och fantasifullhet i formen. Strömmen - av folkhumorn kallad Tempen - föreställer en voluminös liggande kvinnofigur. Formen är upplöst och skissartad. Ytan är i själva figuren släthuggen och finputsad, men i övrigt grovhuggen och storporig.
syskrin
Stenar, Verktyg, Utgrävning, Personer, Fotografi, Photograph
fotografi
exteriör
- Föremål -
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.