Smedbyn i Huskvarna år 1880. När kung Carl XI år 1689 beslutade om uppförandet av ett gevärsfaktori vid Huskvarnafallen, ville han också att bostäder skulle byggas för hantverkarna vid faktoriet. Verksamheten flyttades så småningom till den närbelägna Husqvarna vapenfabrik och Smedbyn blev bostäder för de anställda, så kallade bolagshus.
Från 299 kr
Bystad skola. Ommålning av huset 1968. Mannen i kortbyxor är givarens far, Jerzy Luczak-Szewczyk. Den andre är en man som givarens far anställde för arbetet, Tommy Karlsson. Samma sak gäller för bild 5-7 som för bild 3-4, de är tagna 1968, ej 1969 då rullen framkallades.
kartriterska, ateljébild
Porträtt på Professor Antonieta de Sousa från Rio de Janeiro.
fotografi
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Gamla handelsboden s.k. Källarn i Ljusne, ägdes av Handelsbolaget Ljusne med grosshandlare Wilhelm Henrik Kempe som disponent. Varorna togs oftast på kredit, framförallt vintertid då sågverket stod stilla och lönen var liten. Kreditgivningen stärkte bolagets makt över de anställda. Som regel fick man inte flytta från orten förrän eventuella skulder var betalda i handelsboden. En obetald skuld var ett hinder för att få ett nytt jobb vid något annat sågverk. Med tiden bildades ett kooperativ av handelsboden. Vårdberget till vänster.
Foto 1-2. Skoarbetare o avdelningsordförande K-G Bengtsson hos Johansson och Söners skofabrik. Arbetar vid snittfräsen, där sulkanten jämnas till. Foto 3. Sulklistring till toffelbottnar vid Västkustens sko o toffelfabrik. Fabriken ägdes av de 7 (5 män 2 kvinnor) anställda mellan åren 1971-1979. Fabriken fanns i källaren till skofabriken Lisab. Över tog även Kullens skofabrik, gjorde 500 par tofflor om dagen. 200 slippers om dagen som mest. Köpte halvfabrikat som bottnar, spiukade trätofflor, gick bra. Sålde till grossist Fjärran östern.
AB Svenska Rakklinga. Den 17 mars 1942. Swings rakblad tillverkades av Swing Ltd AB, grundat 1923 som AB Svensk Rakklinga. Emil Zeidlitz startade år 1914 rakbladsfabriken i Sandviken, Sveriges första, 1923 flyttade till Gävle. Swing var först med det rostfria rakbladet i Sverige, där tillverkades även rakapparater under namnet Swing. Firman hade cirka 100 anställda under 1940-talet. Kring årsskiftet 1952-1953 flyttade företaget tillbaka till Sandviken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.