Ängsö
Från 299 kr
fotografi
Ladugårdens baksida och mäktiga gavel syns från andra sidan vägen. Det är en fantastisk byggnad, som man tyvärr rev strax efter denna bild togs. Det är en hög byggnad, särskilt gaveln är imponerande, det är på sätt och vis synd att alla trolar skymmer murverket, som går ända upp till hanbalken. Längst upp sitter en liten lucka som släpper in lite ljus till det stora loftet. Agtaket är utbytt närmast gaveln och man har fyllt på med ag uppe på nocken.
Den nya kyrkan i Vallerstad kunde invigas den 1 december 1833. Byggnadens uppfördes på grunden av en äldre, tidigmedeltida kyrka. I Vallerstad valde man det lite udda greppet att anläggna den nya kyrkans grund runt den äldre kyrkobyggnaden innan den vidare revs. På så vis blev störningen av sockenbornas kyrkogång förkortad i tid . Vallerstad kyrka var den blivande storbyggmästaren Abraham Nyströms första kyrkobyggnad att ansvara för. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1978.
Medfaren men unik vy över den, vad tiden kallade, Karlssons säkerhetsbana i Linköping. Anläggningen var säker på så vis att den var spolad på torra land och gav trygg nöjesåkning runt förra sekelskiftet. Isbanan var belägen norr om det så kallade Miljonpalatset och i intill Järnvägshotellet. Bakom isbanan och namnet Karlsson döljde sig Skridsko-Kalle, den förre poliskonstapeln och vidare målarmästaren Karl Adolf Karlsson Grön (1847-1937).
Några grabbar följer nyfiket fotografens intresse av deras kvarter. Lutade mot dasslängan vid det gamla magasinet såg de sannolikt områdets värden på skilda vis. Amanuensen Bengt Cnattingius representerade Östergötlands museum, med vad det betydde, och gossarna var i sin vardagliga verklighet. Oavsett hur området upplevdes skulle husen rivas inom kort och Cnattingius var där för att samla dokumentation innan det var för sent. Foto 1926.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Röntgenfotografering av stridsvagnsdelar för att att upptäcka eventuella svettsfel och på så vis öka säkerheten, minska säkerhetsmarginalen och genom detta möjligör stora materialbesparingar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Stockholm. 1942. s. 882-883.
På bilden ses en ubåt i ytläge. En vajerantenn går från fören till tornet på vilket beteckningen "Sl" (Sjölejonet) står med vit färg. Ute på manöverbryggan står tre personer men det går inte att se deras individuella drag eller eventuella gradbeteckningar. Akterut ses en torpedbärgningskran samt en tretungad örlogsflagga. I övrigt syns hav och himmel; bilden är komponerad på så vis att horisonten ligger längre upp i bilden.
'Vy med berghällar och simmande lunnefåglar i havet. :: :: Text på baksidan av fotot: ''5 st lunnefåglar i Norrviken. Fotografiet är taget mellan stenar vis vattnet, där jag låg med en gammal presenning över mig, vilken jag fick låna av Oscar Engelbrektson, Hunnebostrand. Jag fick vänta över 1 timme i den stekande solhettan innan lunnefåglarna vågade simma in till deras bohål på Västholmen. Jag konstateade att det fanns 3 par häckande på Västholmen och 6 par på Östholmen.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Henrik Mattson-Bäckström med sonen Fridolf, Snårberg. Fotot från 1920-talet. Henrik var kyrkovaktmästare i Nyskoga i många år. Platsen är troligen den del av kyrkogården som inte är planterad. Bäckström bodde i Skomakarns i Snårberg. Han kunde inte cykla, utan gick 6 km till kyrkan. Vintertid gick han till kyrkan redan på lördagen och började elda, låg sedan över på en bänk och fick på så vis varmt i kyrkan till högmässan kl. 11.00.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.