Lindakören med Märit Åshammar. Anderstorps fabriker 1949. I bakgrunden syns flaggmontage med bokstäverna AF. Dessa är formade av härvlat garn. (Härvel = ett textilredskap som består av en roterbar garnställning av trä, oftast på fot. Känt sedan vikingatid.)
Från 299 kr
Paviken
Bautasten i Gödestad kallad Slumme sten, Slommestenen eller Kung Göthriks sten och är nästan 6 meter hög. Den står i utkanten av Broåsens gravfält som har ca 60 synliga fornlämningar från järnålder och vikingatid och den största domarringen kallas Göthriks ring.
Roasjö sn, Vännibo, Plats för vikingatida skattfynd. Foto: Jan Peder Larsson 24/8 1987
Bild på en vikingabåt " Krampmacken". Krampmacken var en rekonstruktion av ett vikingatida skepp.
Grupporträtt av män och kvinnor klädda i vikingatida dräkter med hjälmar, spjut och sköldar.
Hammarö 191
Nedanför Tåsjöforsen i Hotingsjöns nordvästra del ligger Långön, en åssträckning,som löper 2,5 km ut i sjön. På holmens södra del finns ett vikingatida gravfält.
Västergarn
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Ett vikingatida mynt som hittades vid en arkeologisk schaktningsövervakning precis söder om ruinen efter Visingsborg på Visingsö i Jönköpings kommun. Myntet är präglat av den tysk-romerske kejsaren Heinrich II någongång mellan åren 1015-1030. Motivet på myntet är en hand.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.