Karl Johan Broholm. Född 1889-04-24 i Södra Råda Död 1949-08-07 i Nysund sn. År 1905 emigrerade Karl Broholm till USA och kom hem först 1917, mitt under brinnande världskrig. Efter hemkomsten studerade han teologi vid Uppsala universitet och prästvigdes 1922 för Karlstad stift.
Från 299 kr
Karl Johan Broholm. Född 1889-04-24 i Södra Råda Död 1949-08-07. År 1905 emigrerade Karl Broholm till USA och kom hem först 1917, mitt under brinnande världskrig. Efter hemkomsten studerade han teologi vid Uppsala universitet och prästvigdes 1922 för Karlstad stift. Ungdomsporträttet är taget i USA.
I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952. Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.
Porträtt av Carl Wilhelm Charleville under sin tid som biskop i Linköpings stift. Född i Fivelstad socken 1827 hade han före utnämningen till stiftets herde tjänstgjort som kyrkoherde i Törnevalla och i Vadstena, men även som lärare i Linköping, Norrköping och Örebro. Biskopstiden (1893-1906) präglades av Charlevilles karaktärsdrag som nitisk men flärdfri och enkel i sitt uppträde. Redan samtiden betraktade honom som lågkyrklig. Från 1860 gift med Magdalena "Malin" Charlotta Roman. Foto omkring 1900.
Porträtt av Ernst Lönegren. Född i Stockholm 1862 inflyttade familjen året därpå till Norrköping. Fadern hade där erbjudits tjänsten som tullförvaltare. I vuxen ålder arbetade Ernst som fångpredikant i Norrköping och från 1887 innehade han samma tjänst i Linköping. Från 1889 vice pastor i Kärna och samma år gift med Ester Viktoria Hellström, bördig från Norrköping. Efter tjänst som kyrkoherde i Öved och hovpredikant i Stockholm utnämndes han till biskop över Härnösands stift 1910.
Bakom rubriceringen "biskopinnan Sjöbring" döljer sig Maria Sofia Rogberg. Född i Uppsala 1826 gifte hon sig 1852 med teologie lektor Pehr Sjöbring. Denne kom vidare att inneha tjänsten som domprost i Linköping under åren 1867-78 för att därefter flytta till Kalmar för posten som biskop inom Kalmar stift. I Kalmar fick makarna sammanleva till år 1900 då maken dog. Själv kom Maria Sofia att fortleva i sonens hushåll i ytterligare knappt tio år. Hon avled den 20 februari 1909 i sviterna av hjärnblödning.
Detta andra vapen ett på varje sida om altaret. "Denne välborne herren Gustaf Ribbing Zachrisson, herre till Valstad Österby och Em är född i Småland på Ringnäs anno 1671 d 21 maj kl 8 om morgonen och här begraven 1691." (under teckningen). Begravningsvapen över Gustaf Ribbing (1671-1691). Hade sin plats vid sidan om altaret i gamla kyrkan. Teckning av N I Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA.
Porträtt av Esther Hellström 1881. Gift 1889 med Ernst Frithiof Lönegren (1862-1937). Mellan åren 1889-1894 var paret bosatta i Kärna prästgård, med anledning av att Lönegren tjänstgjorde som socknens pastor. I Kärna föddes även parets barn Ruth, Gustaf Alvar och Anna. Ytterligare tre barn skulle komma. Efter en tid i Öved flyttade familjen till Stockholm 1899. Enligt notering avled Esther samma år. Maken blev sedermera biskop i Härnösands stift.
Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla. Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Herrgården, Kronobergs kungsgård. Under 1720-talet fick landshövdingebostället Kronoberg en ståndsmässig bebyggelse som passade för en storgård. Sedan residenset i Växjö stod klart år 1848 användes kungsgården endast som sommarställe av landshövdingarna. År 1942 förvärvade Växjö stift en del av tomtmarken till Kronobergs kungsgård och anlade en folkhögskola. Skolbyggnader och elevhem byggdes, ett äldre sädesmagasin flyttades och byggdes om till kapell. År 1959 brann det äldre boningshuset - herrgården - ner.
Beslag till remtyg? Fornfynd från båtgrav. Ett trearmat toppbeslag av förgylld brons med en runt kanten pånitad bård av niello-inlagt silver. Djurornamenten gjutna och efteråt något uppskurna, silverbården däremot har ett mönster, som har skurits i det tunna silverblocket sedan detta anbringats på bronsbelsget: där silverbeslaget nu är skadat syns nämligen hur verktyget ibland skurit ned även i bronsen. Alla försänkta fält och cirkellinjer på silvred har en gång varit helt utfyllda med niello. Mitt på beslaget ett försänkt runt fält utan förgyllning, vilket helt täckts av toppknappen. För dennas stift är uttaget ett stort hål i entrum och intill detta finnes hål efter tre små järnstift, varmed toppbeslaget varit fästat: ett stift sitter kvar. Ett liknande stift finnes vid ytterändan av varje arm. Beslaget är starkt förböjt och har flera huggmärken, varav ett tvärs över en arm gående torde vara gjort med finare eggredskap, möjligen ett svärd, andra sannolikt med en spade. Armarnas längd (från centrum räknat) 6,5 cm; bredd vid ytterändarna 1,8 cm, beslagets tjocklek 0,1 cm.
Fynd från båtgrav i Nabberör, från vendeltid. Ett trearmat toppbeslag av förgylld brons med en runt kanten pånitad bård av niello-inlagt silver. Djurornamenten gjutna och efteråt något uppskurna, silverbården däremot har ett mönster, som har skurits i det tunna silverblocket sedan detta anbringats på bronsbelsget: där silverbeslaget nu är skadat syns nämligen hur verktyget ibland skurit ned även i bronsen. Alla försänkta fält och cirkellinjer på silvred har en gång varit helt utfyllda med niello. Mitt på beslaget ett försänkt runt fält utan förgyllning, vilket helt täckts av toppknappen. För dennas stift är uttaget ett stort hål i entrum och intill detta finnes hål efter tre små järnstift, varmed toppbeslaget varit fästat: ett stift sitter kvar. Ett liknande stift finnes vid ytterändan av varje arm. Beslaget är starkt förböjt och har flera huggmärken, varav ett tvärs över en arm gående torde vara gjort med finare eggredskap, möjligen ett svärd, andra sannolikt med en spade. Armarnas längd (från centrum räknat) 6,5 cm; bredd vid ytterändarna 1,8 cm, beslagets tjocklek 0,1 cm.
Läckö
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.