Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Visar positiva gipsavgjutningar av lårbens- underbens och fotamputeringar, första delen i tillverkningsproceduren av proteser.
Från 299 kr
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Gipsavgjutningar av amputerad arm, hand och finger, första delen i tillverkningsproceduren av proteser.
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med amputerad arm som ska få en protes tillverkad av protesverkstaden i Nässjö.
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med dubbla benproteser går nedför trappa utan stöd.
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med dubbla benproteser vid uppstigning i stol medan han endast tar stöd av stolsryggen.
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med dubbla benproteser går uppför trappa utan stöd.
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med dubbla benproteser i stående position med mer tyngd på ena benet.
Dopkalas hos makarna Axel och Tekla Hylander i Lindhult nr 10, Stolplyckan 1908. Under dagen, den siste juli, har domkyrkoadjunkt Oskar Hansson döpt den lilla flickan Nancy som sitter i knät hos mamma Tekla. Vid sidan sitter den stolte fadern Axel Hylander med parets förstfödde Folke i famnen. Därefter ses hans mor, Tilda i Lövsäter. Bakom detta epitet döljer sig Christina Mathilda Andersdotter. Hon framfödde inte färre än elva barn under sitt liv. Den förstfödde var sonen Axel. Intill henne står hennes dotter Hulda, född 1890. Snett framför dessa sitter Mathildas mor (som i denna redogörelse inte kunnat identifieras). Till höger sitter Mathildas tredje son Karl Andersson med makan Anna och sonen Evert.
Interiör av Vist kyrka 1904. I det närmaste allt bilden visar kom olyckligtvis att bokstavligen gå upp i rök vid en eldsvåda 1961. Bland klenoderna under det vackert bemålade taket ses närmast till vänster det senmedeltida altarskåp som enligt uppgift var ett verk av Bendt Notke eller någon av dennes elever. Den unika predikstolen, den enda i landet som sannolikt kunnat knytas till bildhuggaren Börje Eriksson, var utförd 1650 och av samma mästare emanerar dopfunten, som lyckligtvis var en av få inventarier som kunde räddas ur lågorna. Av det förlorade stannar denna redogörelse vid altartavlan som föreställde korsfästelsen och var utförd av konstnären Johan Jerling.
Interiör av Vist kyrka 1904. I det närmaste allt i bilden kom olyckligtvis att bokstavligen gå upp i rök vid en eldsvåda 1961. Kyrkan stod klar 1745 och ersatte då en äldre helgedom som kunnat härledas till åtminstone 1100-talets slut. 1700-talskyrkan fick en mycket påkostad inredning med målningar av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Bland inventarierna under det vackert bemålade taket ses närmast till vänster det senmedeltida altarskåp som enligt uppgift var ett verk av Bendt Notke eller någon av dennes elever. Den unika predikstolen, den enda i landet som sannolikt kunnat knytas till bildhuggaren Börje Eriksson, var utförd 1650 och av samma mästare emanerar dopfunten, som lyckligtvis var en av få inventarier som kunde räddas ur lågorna. Av det förlorade stannar denna redogörelse vid altartavlan som föreställde korsfästelsen och var utförd av konstnären Johan Jerling.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.