Spanten hopbultas. Ur Bolinder-Munktells Review nr 3 1936. "De svenska högsjöfiskebåtarna". Fig. 5.
Från 299 kr
Skördetröska för säckar av märket Munktells, dragen av traktor. Uppvisning på ett stort fält.
KRJ lok 2. Fick namnet Röstånga. Loket tillverkades 1901 av Munktells. Skrotades 1934.
SmbJ lok 4 "Ludvika" (Smedjebacken Järnväg) Smalspår 1188mm. Tillverkare: Munktells Mekaniska Verkstad 1893 Vid järnvägsspåret mellan (Ängelsberg) - Fagersta/Västanfors - (Ludvika)
Norbergs Jvg lok "Norberg" Tillverkad av Munktells Mekaniska Verkstad 1855. Smalspår 1188mm Vid järnvägsspåret mellan (Ängelsberg) - Snyten - Norberg - Kärrgruvan
J. H. Munktells Pappersfabriks AB. Kalandersal i finpappersbruket. Den närmaste kalandern för skriv- och tryckpapper. De tre bortesta för konsttryckpapper.
J. H. Munktells Pappersfabriks AB. Sulfitfabriken, uppförd år 1914-15. I förgrunden spruthus för fast uppställda elektro-motorspruta.
Montör Granströms bostad med "reparationsverkstad". Granström var anställd vid "verktygsskåpet" vid Munktells i Eskilstuna. Fotot är troligen taget på 1920-talet.
J. H. Munktells Pappersfabriks AB. Sulfitfabriken och ångcentralen år 1914. Då den nya ångcebtralen tagits i bruk, revs de på bilden synliga fyra mindre skorstenarna.
Ångloket "Borås"nr 23, tillverkat vid Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna 1889. Loket var nr 6 på järnvägen mellan Varberg och Borås. Spårvidd 1435 mm.
de Laval, 1914, maskiner, industri, utställning, Baltiska utställningen, maskin, Malmö, Köpings mekaniska verkstad, DeLaval, Munktells Mekaniska Verkstad, maskinhall, 1910-tal, Alfa-Laval, vykort, Malmö armaturfabrik
Världens första stora tankfartyg och dieselfartyg, tillverkad vid Munktells mekaniska verkstad. Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.
Brunnsgrävning vid Skälby för Kalmar stads vattenledning. 1898-1900. Ångmaskinerna i bakgrunden borde vara en Munktells Express lokomobil till vänster och en av Torps bruks välkända Fenix lokomobiler till höger.
Karaktärsfullt porträtt av Axel Sparre. Född på Vinäs slott i Västra Ed 1839 som son till baron Casimir Sparre och dennes hustru, grevinnan Carolina Lewenhaupt. Familjen fick östgötsk anknytning genom faderns förvärv av Lambohovs säteri söder om Linköping år 1850 och rusthållet Hjälmsäter i Örtomta socken år 1856. När föräldrarna bröt upp från länet för att flytta till Västervik 1859 var Axel redan inskriven som kadett vid Karlberg och därmed utflugen och egen. Efter sin militära utbildning tjänstgjorde han från sommaren 1861 en kortare tid vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Redan 1862 förflyttades han till Andra livgardet i Stockholm, nådde löjtnants grad och begärde avsked 1875, vilket han sedermera beviljades med kaptens grad. Hans håg stod ändå till konsten. Vid sidan av sitt militära arbete var han från år 1866 inskriven vid Konstakademien. Efter examen följt av studieresor till Düsseldorf och Paris kom han att bli erkänd inom främst genre- och historiemåleri samt porträttkonst. Under perioden träffade han sin blivande hustru, Emma Munktell, som även hon bedrev konststudier i nämnda studieorter. Efter en period som ägare av Tranbygge gård i Uppland blev Axel Sparre från 1880 ånyo boende i Östergötland. Platsen var godset Sörby i Örtomta socken och här blev han kvar tillsammans med hustrun och dottern Märta tills de år 1885 bröt upp för ny tillvaro i Göteborg och vidare åter till Stockholm. Efter makarnas skilsmässa 1891 återfinns Axel på ett flertal bostadsadresser i Stockholm tills han i mars månad 1906 flyttade till Linköping för en plats i en yngre brors hushåll. I slutet av år 1909 bröt denne kringflyttande man upp en sista gång och bosatte sig i Östra Eneby församling i Norrköping. Här avled han den 23 oktober 1910. Han var då skriven som boende på Leonardbergs pensionat.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Thermærnius & Son, Munktells, AB Radiator och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Transport av väghyvlare från Eskilstuna till Istanbul. Tågsättet bestod av 29 öppna godsvagnar och drogs av två multipelkopplade TGOJ Bt-lok från Eskilstuna till Flen, därifrån tog SJ över. Det rörde sig om en transport av 66 väghyvlar från Bolinder-Munktells som den turkiska staten hade beställt. Transporten var över 800 meter lång.
Fryckstadsloket som levererades från Munktells mek. Verkstad i Eskilstuna till Frykstads järnväg 1855 och som efter 25 års tjänst där fick meditera i en av Karlsborgs fästnings kassematter i 15 år, innan det hamnade på museet i Tomteboda. Finns endast neg. Samh: 51204, 51206.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.