Akademiska sjukhuset i Uppsala, regionsjukhus och undervisningssjukhus för Uppsala universitet, grundades 1708 som Nosocomium Academicum i det s.k. Oxenstiernska huset. Ett modernt sjukhus byggdes ,färdigt 1867. År 1983 övergick sjukhuset som det sista i landet från staten till landstinget.Uppsala universitets medicinska fakultet är integrerad i sjukhuset. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=109912
Från 299 kr
Lasarettet 14 juni 1967 En läkare står vid en låda fylld med medicinska flaskor inne i ett rum. Han lyfter på lådans lock och visar innehållet Han är klädd i vit läkarrock, vit skjorta och mörk slips. En maskin står i förgrunden. En fåtölj står i bakgrunden.
Lasarettet 14 juni 1967 En läkare klädd i vit läkarrock, vit skjorta, mörk slips och svarta byxor står invid en kontroll med tre spakar och drar i en av dessa. I bakgrunden nära väggen står en stor medicinsk undersökningsapparat som liknar en kamera med ett stort mätningshjul som täcker en stor del av väggen. Längre bort finns en undersökningssäng med en kudde på.
Reprofotograferat porträtt av doktor Ludvig Magnus Hjertstedt. Född i Gränna 1810 kom han efter medicinska studier i både Lund och Uppsala att år 1840 utses till stadsläkare i Vadstena. Dessförinnan hade han upplevt ett äventyr som skeppsläkare på korvetten Najaden på en expedition till både Nord- som Sydamerika. I Vadstena tilldelades han snart fler uppgifter vid sidan av sin egentliga befattning, intendent vid Medevi brunn från 1842 och kurhusläkare från 1846. År 1849 efterträdde han Georg Engström som överläkare vid Vadstena hospital.
Vänersborgs epidemisjukhus epidemin. Stod klar årsskiftet 1919 - 1920. Man hade 403 patienter redan första året, de flesta drabbade av difteri och scharlakansfeber. Från augusti 1967 får sjukhuset ny status och blir inordnad under medicinska kliniken i Vänersborg såsom vårdavdelning. Från 1973 inrättas avd. 22, för vård för nyförlösta mödrar. Under åren 1977 - 1987 bedrevs sjukgymnastik i flyglarna. 1987 läggs all verksamhet ner vid epidemin. Idag 2012 är det bostäder i huvudbyggnaden, flyglarna är rivna och ersatta med moderna bostadshus.
Flygbild över Getinge; orten såväl som företaget Getinge AB. Järnvägen löper diagonalt över bilden med den ljusa stationsbyggnaden uppe till höger. Utanför bybebyggelsen tar odlingslandskapet vid. Företaget grundades 1904 i Getinge av Olander Larsson som Getinge Mekaniska Verkstad. Bolaget tillverkade då jordbruksredskap. 1932 började bolaget med medicinteknik och att producera sterilisatorer till medicinsk utrustning. På 1960-talet förvärvades Getinge AB av Electrolux och därefter expanderade företaget globalt. Idag ligger huvudkontoret i Göteborg.
Lasarettet 14 juni 1967 En läkare klädd i vit läkarrock, vit skjorta, mörk slips, svarta byxor och svarta skor står invid en stor medicinsk undersökningsapparat som är riktad mot en kvinnas mage. Läkaren riktar apparatens instrument mot kvinnan. Hon ligger på en operationssäng under apparaten. Till höger syns en till arbetsklädd läkare. Två kvinnor -sjuksystrar- står också runt kvinnan och är klädda i vita kläder. En av dem bär en operationsmössa på huvudet.
Lasarettet 14 juni 1967 En läkare klädd i vit läkarrock, vit skjorta, mörk slips och svarta byxor står invid en stor medicinsk undersökningsapparat som liknar en kamera och håller sin vänstra hand på denna. Ett stort mätningshjul som täcker en stor del av väggen hör till undersökningsapparaten. Längre bort till vänster i bakgrunden finns en undersökningssäng med en kudde på. En kvinna klädd i svarta kläder och glasögon betraktar läkaren.
Lasarettet 14 juni 1967 En läkare klädd i vit läkarrock, vit skjorta, mörk slips, svarta byxor och svarta skor står invid en stor medicinsk undersökningsapparat som är riktad mot en kvinnas mage. Hon ligger på en operationssäng under apparaten. Till höger syns en till arbetsklädd läkare. Två kvinnor -sjuksystrar- står också runt kvinnan och är klädda i vita kläder. En av dem bär en operationsmössa på huvudet. Den andra sjuksystern bär munskydd.
Född i östgötska Klockrike 1827 kom Göhle att avlägga en rad medicinska examina i Uppsala under 1850-talet. Därefter yrkesverksam som vice stadsläkare i Strängnäs och vidare provinsialläkare i Tanum. Tidvis och parallellt med sistnämda tjänst även verksam som så kallad badläkare i Grebbestad. År 1881 tillträdde han befattningen som provinsialläkare i Söderköping men var periodvis tjänstebefriad med anledning sin egna ohälsa. Om Göhle har det sagts att han i sina krafts dagar var en mycket eftersökt läkare med ett stor hjärta för inte minst sina fattiga patienter. För dem var kostnadsfri vård inga enstaka undantag. I sociala umgänget sägs han uppträtt blid och anspråkslös. Från 1861 gift med Amanda Christina Lievner. Här porträtterad i Norrköping något av 1880-talets år.
Centrallasarettet i Mölndal. Här på Centrallasarettet får de sjuka vård och hjälp. Många är kanske så sjuka, att doktorn måste operera det onda. Då måste de stanna en längre tid på lasarettet. Den vänliga sjuksköterskorna tar hand om sina patienter på bästa sätt. De sjuka får mottaga besök av sina anhöriga, men dessa besök måste dock ske på bestämda tider. På ett så stort lasarett som detta finns många avdelningar för olika sjukdomar samt många läkare och sjuksköterskor. Där finns särskilda avdelningar för operationer, (kirurgisk avdelning) och för medicinsk vård. Där finns barnavdelning, samt avdelning för öron-, näs- och halssjukdomar. Där finns också särskild avdelning för röntgen och B.B. Mölndals första sjukstuga byggdes redan år 1870 (för över 100 år sedan) vid Forsåkersgatan, (nuvarande Polishuset), och denna sjukstuga fick tjänstgöra som lasarett ända till år 1924, då det nya lasarettet stod färdigbyggt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.