Arbetsdagen är över på CVA, Centrala Verkstaden Arboga. Männen cyklar hem med sina matväskor på styret. Mannen längst till vänster är Ingvar Söderberg. Bakom honom kommer Hans-Erik Larsson ("Vingis") och i bredd med honom cyklar Leif Andersson. Ingvar och Hans-Erik har minicyklar. I bakgrunden anas bilparkeringen. I byggnaden huserar vakten som kontrollerar grinden som alla måste passera.
Från 299 kr
Arbetsdagen är slut på CVA, Centrala Verkstaden Arboga. Männen cyklar hem med sina matväskor på styret. Mitt i bild, med ljus skjorta, cyklar Ingvar Wadstedt och längst till höger kommer Hans Jansson (kallad "Kniven"). I bakgrunden ses bilparkeringen och byggnaden där vakten sitter.
Arbetsdagen är slut, på CVA, Centrala Verkstaden Arboga. Männen cyklar hem med sina matväskor på styret. Nummer två, från vänster, är Yngve Nilsson och nummer fyra är Henry Fredriksson. I bakgrunden ses bilparkeringen, byggnaden där vakten sitter och grindarna som alla måste passera.
Publik på Järntorget i samband med Engelbrektstatyns avtäckande. (Statyn är gjord i gips. Den riktiga statyn levereras senare). Detta är ett led i firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. På podiet, framför statyn, står en mängd medlemmar av det svenska kungahuset. Vakter håller undan allmänheten. Till höger i bild ses Heliga Trefaldighetskyrkan. Detta är ett avfotograferat vykort. Enligt den vita texten, på vykortets vänstra nederkant, står det "Engelbrektsstatyns avtäckande". I den högra kanten står det "Foto" och "Ensamrätt: Hartmans kortförlag, Arboga"
F6 Karlsborg 1944. Bärgning av B17 som buklandat i närheten av Hultsfred under mörkerflygning. Flygförare furir Mellberg och flygskytt Lundman klarade sig utan skador. Vid sidan om vakten: furir Folke Eriksson, sittande på vingen med stövlar: överfurir Höring och vid landstället sittande: flygplansmontör Samsuelsson. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Bilden föreställer Skaraborgs regementes vaktlokal på Axevalla hed och det är skaraborgslägret som syns i bakgrunden Vakten är uppställd framför lokalen och till vänster om varje man (från fotografen sett) finns ett gevärsställ. Bygganden är flyttad och står nu inne på kasernområdet, till höger innanför P 4 kasernvakt i Skövde. Kungsvillan stod bakom fotografen och betydligt längre norrut (till vänster). Det var en tvåvåningsbyggnad som senare flyttades till Skövde och blev regementschefsbostad och är nu ett dagis.
En scen ur "Giv oss fred". Engelbrekt Gertsson, till vänster, spelas av Rune Lindström. Vakter i rustningar står uppställda utanför en mur med portal. En man bär ett kors. Han talar med en kvinna. I när heten finns en brunn. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Nyhem 54:1
Nyhem 65:1
Nyhem 10:1
Ångarna ”St Erik” och ”Royalist” som strandade på Kullagrundet något av åren 1900-1905. Bärgningsbåten Belos. St Erik (den mindre ångaren) strandade under tjocka. Några dagar senare, en klar vacker morgon, passerade engelska ångaren Royalist. Förste styrman, som hade vakten, blev nyfiken på St Erik och de båda bärgningsbåtarna och afvek från kursen för att se efter vad de tre stillaliggande båtarna hade för sig, med det resultatet att båten körde upp på grundet med full maskin. Bägge bärgnings-ångarna lämnade då den mindre värdefulla St. Erik och ägnade sig åt Royalist, som bärgades in till Trelleborg. St. Erik blev senare också bärgad, men kondemnerades.
'1 mitten monterad babian och 2 monterade markattor. :: :: Text till bilden: ''Babian (den mellersta) och tvenne markattor, alla från gamla verldens tropikländer. Eget nog skiljas gamla verldens apor bland annat genom sitt nakna säte med lätthet från dem, som tillhöra Amerikas. Amerikas apor har dock merendelen? En mot spetsen undertill naken svans som de begagna såsom en femte hand. Babianer förekomma i nordöstra Afrika oftast i högländerna, och plundra de planteringar på melonder och andra smakliga frukter. Man vill veta, att det då utställda vakter mot öferraskningar och allvarsamt aga den kamrat, som ej fullgör sin pligt, likasom att frukterna bollas från den ene till den andre. Babianernas huvud, som har likhet med hundens, och hos somliga arter med lysande färger prydda ansigte, ger honom ett mindre behagligt utseende. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.