Ett fotoalbum med bilder upprättat av givarens far under dennes tid i flottan på 1920- och 30-talen. Bilderna visar såväl örlogsfartyg som flera civila båtar (segelbåtar, passagerarångare) men även flygplan och vyer från flygplan; dessutom bilder från flottbesök, befästningar, officersmiddagar och tjänstgöring ombord. Därtill flera personliga bilder av släktingar och vänner. Albumet är ett insticksalbum av mindre format för kontaktkopior i format 4,5 x 6 cm, gjort av grå papp utan grafisk utformning.
Från 299 kr
Vy över Norrköping taget från Vattentornet. Till vänster uppförs en ny fabriksbyggnad för Norrköpings bomullsväveris anlägning i kvarteret Gryt. I förgrunden ses kvarteren Bäcken och Näcken som från 1915 började bebyggas med mycket omsorgsfullt utformade radhus kallade "Lilla-London, för husens och trädgårdarnas utformning. Vid tiden för bilden har ett flertal hus färdigställts inom kvarteret Näcken, medan byggnadsarbetet inom kvarteret Bäcken ännu inte riktigt kommit igång. Upplysningsvis slogs de båda kvarteren ihop 1958 för att endast benämnas Bäcken. Vy mot nordost.
Gävle Ångväveri AB. Åkargatan 87. Industribyggnaden vid Textilgatan en vinterdag. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Kungsäters kyrka uppfördes 1881 och ritades av arkitekt Emil Langlet. Han ritade under 1800-talets senare del 13 av landets ca 30 centralkyrkor i Sverige. Planen är oktagonal och syftar till att föra hela församlingen närmare koret, än vad kyrkor med långhus förmår. Ursprungligen placerades predikstolen ovanför altaret. Centralkyrkornas utformning föll inte i god jord på många håll i landet, så de flesta har med tiden ändrats till att mer likna de vanligare lånhuskyrkorna. Kungsäters kyrka är den bäst bevarade centralkyrkan i landet.
Lappland. Lycksele. ”Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla ”prevetet” tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.”
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
Öja 58:1
Trosa stadsförsamlings kyrka
Trosa
Flygbild över Spenshults Reumatikersjukhus, tidigare sanatorium, med omgivande park och skog. Parken har anlagda promenadvägar och en damm. Gårdsytan framför byggnadens centrala parti har nu fått en strängt geometrisk utformning, där en triangel har ersatt den tidigare gårdsrundeln. (Jämför med bildnr FFH2325.) Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1952 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.