Sångerskan Bibi Johns uppträder på hemmaplan. Hon har musiker med sig på scenen; en man spelar kontrabas och en man spelar gitarr. Trummor ses i bakgrunden. Bilden är tagen i Folkets Park.
Från 299 kr
En sångkör uppträder i kommunfullmäktigesalen på Rådhuset. Kören består av både män och kvinnor. En stor publik lyssnar under kristallkronorna. På väggen hänger en stor målning av kung Gustav ll Adolf. sjunga
En blåsorkester uppträder i trädgården på Västerlånggatan 1. Publiken sitter på trädgårdsstolar i slänten. Britta och Sten Waldemarsson sitter intill staketet, hon i ljus jacka och han i mörk jacka och blå keps.
Frälsningsarmén uppträder på Nytorget. En man spelar trombon, två kvinnor spelar gitarr, flera sjunger. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan, Radio&TV-butiken, Centerpartiets lokal, Sibylla, Nytorgskiosken och två telefonkiosker
Arbogaträffen En utländsk dansgrupp uppträder på Stora torget. Tre kvinnor dansar, en man spelar fiol och en annan man spelar dragspel. Publiken står nedanför dansgolvet och tittar på. I bakgrunden syns butiken Lyktan och infarten till Västerlånggatan.
Ateljéporträtt av en ung August Bondeson iförd kolt, smala byxor, höga kängor och en mössa med skärm. En jaktväska hänger på ena axeln, i mungipan en pipa och i ena handen håller han ett fiskespö. Troligen var detta en av hans karaktärer som han uppträdde på soaréer under studietiden, då han sjön, spellade och berättade sagor och historier. Denne skomakarson från Vessige blev med tiden en känd folklivsforskare, författare och läkare.
Teaterföreställning i Nya Teaterhuset, okänt årtal. Fyra män uppträder på scenen. De är sminkade, klädda i hatt, vit skjorta, fluga samt svarta byxor och utför någon typ av dans där de håller varandra om axlarna. Tredje person från vänster är Per Andersson. I bakgrunden ses en skylt med "Vårsylt".
En blåsorkester uppträder i trädgården till Västerlånggatan 1. Publiken sitter, i trädgårdsmöbler, i slänten. Till vänster, bakom staketet, står Lars-David Hamrelius (ljus jacka och rutiga byxor). Med ryggen mot staketet sitter Britta och Sten Waldemarsson (hon i ljus jacka och han i mörk jacka och blå keps)
Göingeflickorna 4 september 1965 De tre "Göingeflickorna" uppträder på en utomhusscen. De är fotograferade bakifrån. De sjunger. De står på en utomhusscen framför Krämaren i Örebro. Mikrofoner står framför dem. Två av medlemmarna i musikgruppen spelar gitarr. De står på ömse sidor om kvinnan i mitten av gruppen som spelar cittra. Nedanför scenen står en stor publik och blickar upp mot scenen där Göingeflickorna står. Byggnader och affärsbodar syns i bakgrunden."Göingeflickorna" var ett schlagerband som var aktivt 1955 - 1975.
Popgala i Kumla 24 augusti 1965 Ett polisman sitter på knä på en scen i Kumla och pratar med en tonårsflicka ur publiken som sitter uppe på scenen bredvid honom. Ett rockband uppträder i Kumla. Till höger om flickan sitter en pojke med en marackas i sina händer. I bakgrunden uppe på scenen står en sångare med Sherlock Holmesinspirerad hatt på huvudet. Publik står nedanför scenen.
Gustav Vasa - 1523–1560
fotografi, bilder, tavla
The Barys - konstcyklisterna Max och Birgitta Freytag tillsammans med ytterligare en artist. Max var född i Essen, Tyskland och var konstcyklist sedan unga år. Birgitta, född i Örgryte, var sångerska men blev hans assistent vid föreställningarna och sedan tränad av Max till att utföra cykelkonster även hon. Efter andra världskrigets utbrott flyttade de först till Danmark och sedan till Norge. Men när han blev inkallad, såsom tysk medborgare, lyckades de med list ta sig till Sverige, ansöka om främlingspass och bosätta sig i Varberg. Där bodde de kvar till sin död. När bilderna tas i juni 1945 har kriget alldeles nyligen (7 maj) tagit slut i Europa. Deras shower i Varbergs Nöjespark var mycket populära och de for på turné med olika cirkusar och uppträdde i andra nöjesparker. De gifte sig 1949 och fick två barn, som även de deltog i showen. Mats Bahr (Ottosson) och dansken Peppo var två komiker som de samarbetade med. The Barys fortsatte arbeta ända fram tills Max blev sjuk på 1960-talet. Då började Birgitta istället driva en korvkiosk. Uppgift till bilderna: Norrgatan eller Borgmästaregatan 33.
Anders Petter Danielsson riksdagsman Dyestad Runsten sn Öland född 1/12 1839 död 18/12 1897. Hans föräldrar var hemmansägaren Daniel Jonsson och Kajsa Larsdotter. Han gifte sig vid 21-års ålder och övertog då föräldranas hemman i Dyestad. Hemmanet blev under årens lopp betydligt förbättrat och tillökat. Redan som ung man anlitades Danilsson livligt av ortsbefolkningen när skrivhjälp behövdes, han åtog sig bouppteckningar, värderingar och auktioner samt uppträdde även som rättegångsombud. Han var från 1862 till sin död kommunalstämmans ordförande i sin socken. Invaldes 1865 i landstinget och 1872 i andra kammaren, där han blev en inflytelserik ledamot. Vice talman 1891-94 samt 1897 statsrevisor. Sitt medfödda sparsamhetsnit frångick Danielsson , då det gällde anslag till fornminnesvård på Öland eller statsinköp av Linnés Hammarby. Eljest röstade Danielsson vid votering om anslag mot lantmannapartiets ledning. Vid 1885-års riksdag var Danielsson en av de hätskaste motståndare till nya värnpliktslagen. Men under senare år gjorde sig en viss omsvängning hos honom märkbar i förhållande till försvaret. Vid 1892-års urtima riksdag stödde Danielsson livligt det Boströmska förslaget till försvarsreform, som då äntligen kunde föras i hamn. Hösten 1894 angreps Danielsson av kallbrand och måste låta amputera sitt ena ben. Han lyckades därefter ej helt återvinna sin gamla ledarställning i riksdagen. Personligen var Danielsson en duglig, flädfri, omtänksam och vänsäll man. John Falk.
Bild från Hovåsristningen. Hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Här finns hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Ett fartyg. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild på Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.