Från mitten av 1920-talet hade arbetet att skapa en mer stadsmässig miljö runt Trädgårdstorget påbörjats. Efter omfattande rivningar utmed Tanneforsgatans tidigare sträckning, hade torget som sådant lagts ut i en kvadratisk form. Fotoåret 1929 var Delfinpalatset vid torgets västra sida nyligen invigt och nu vände man blicken mot kvarteret Dryckeshornet och de där ännu bestående trähusen.
Från 299 kr
Nära Trädgårdstorget en bit ned utmed den ännu ack så trånga Nygatan, låg detta i omgångar utbyggda bostadshus. Den stadsgård det tillhörde hade sin huvudbyggnad belägen i hörnet mot Sankt Larsgatan och övriga bostadshus låg utmed gatan i sydlig riktning. Vy från västsydväst 1929.
Tanneforsgatan 1. LInköpings Kaféaktiebolag och A. Röst Skomakeri finns i byggnaden. Det avskalade huset: Byggmästaren Oskar Nylander uppförde detta boningshus 1885, arkitekt S.H. Gratz. Vid en ombyggnad 1939 skalades fasaden mot Trädgårdstorget för att smälta in i den omgivande bebyggelsen, samtidigt påbyggdes huset med en våning.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Wilhelm Göranssons efterträdare sin speceri- och diverseaffär öppen. I bakgrunden skymtar Linköpings saluhall.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Carl Johan Lindberg sin cykelverkstad öppen en tid.
Kaffestund i solskenet. Böjträstolarna har plockats ut och satts runt trädgårdsbordet.
ETT BARN, TVÅ KVINNOR OCH TVÅ MÄN DRICKER KAFFE VID TRÄDGÅRDSBORDET.
Ett vardagligt motiv från Linköping 1927. Bakom kameran stod den fotointresserade, nu pensionerade, generalmajoren Fritz Lovén, som gärna dokumenterade förändringar i sin hemstads stadsbild. För denna tagning var det sannolikt det nyinvigda Delfinpalatset som tilldrog hans intresse. I ögonblicket fick han även med en del av Trädgårdstorget i förändring. Det nyuppförda huset hade placerats vid sidan av gatusträckningen och öppnat upp torgets yta och som nu kunde göra platsen rektangulär.
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
Tanneforsgatan i Linköping sedd från Trädgårdstorget. Basarbyggnaden till vänster ritades av Axel Brunskog år 1926. Byggnaden revs år 1977. Till höger ser man Nygatan 41, som finns bevarad än idag. I hörnet låg PA Johanssons färgbutik, som grundades på 1880 talet. Gågatan. Centrala Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Butiksföreståndare Tage Persson arrangerar i skyltfönstret vid Konsum på Trädgårdstorget i januari år 1958. Mjölkpriset hade stigit kraftigt tidigare det året. Samma år sänktes priset på socker, eftersom den varan tidigare täckt en del av underskottet för mjölken. Skyltfönster. Socker. Livsmedel. Butik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Bilden visar en vy över en bit av Trädgårdstorget och Nygatan vilken löper nere till vänster. Gatan som löper till höger är S:t Larsgatan. I byggnaden rakt fram så har fotograf D. Rundquist sin ateljé mot Nygatan till, och i samma byggnad fast med ingång från S:t Larsgatan har Brita Johnson modeaffär. Utmed samma gata har även J. A. Samuelsson en förnicklingsverkstad och Arvid Karlsson ett glasmästeri.
Parti av Linköping 1901, Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård. Längre ned på gatan skymtar Saluhallen från 1888 och bortom denna ses en snedställd gavel som förklaras av Trädgårdstorgets då vinkelställda västra sida. I bildens vänstra del ses det så kallade Trasberget, där bagare Jacob Lind senare kom att uppföra sitt affärshus. Stenhuset i fonden uppfördes 1885 i italiensk nyrenässans och är den enda byggnaden på bilden som ännu är bevarad.
Miljö från Linköping som i förstone inte självklart låter sig orienteras. Inga hus i bilden återstår sedan bilden tillkom 1929. Ajaxssons annonsering på fasaden till vänster ger en ledtråd som tar oss till en vy från Trädgårdstorgets södra sida mot Sankt Larsgatan 33. Först ut att rivas var husen närmast till höger, som i mitten av 1930-talet lämnade plats för det så kallade Ordenshuset. Huslängan utmed S:t Larsgatan höll ut till 1950-talet.
La Bella Ingeborg, Charles Bazola, dottern Hélenè och mormodern Brita Gröning runt trädgårdsbordet tillsammans med en pojke.
Dåvarande Nygatan 28 i Linköping. Stadsgårdens huvudbyggnad hade sin gavelfasad mot Sankt Larsgatan och det var således den som mötte de som gjorde sig ärende till Trädgårdstorget. Fasaden annonserade "Brita Johnsons Modeaffär". Hon hade flyttat till Linköping från Jönköping 1905 och efter en tid öppnat butik i fastigheten. Hennes främsta artiklar var damhattar. En annan affärsidkare i gården var Werner August Källström. Skylten vid hans ingång visar vägen till hans spannmålsaffär. Bilden är odaterad men uppskattas till tiden omkring 1915. Ungefär 20 år därefter skulle här resas Åhléns Tempo-varuhus, sedermera och för yngre Linköpingsbor mer känt som platsen för Hennes & Mauritz.
Tempo i Linköping år 1956. När Tempo öppnade sin utökade butik var det Sveriges största Tempovaruhus. På bilden ser man Eric Gevall i mitten, Wendel Carlsson (TV) , till höger står chefen för varuhuset i Linköping: Inge Dahlgren. 1935 öppnade Tempo sitt första varuhus i Linköping, det låg vid Trädgårdstorget, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.