Yttertaket på Klara kyrka, långskeppet och korsarmarna.
Från 299 kr
Bjärka och Härlunda församlingar byggde 1781 en gemensam kyrka i Härlunda, varvid de båda romanska stenkyrkorna revs. Kyrkan, kallad Bjärklunda, är uppförd av sten och har tresidigt kor. Tornet byggdes 1862 efter Ludvig Hawermans ritningar. En dopfunt från 1100-talet är bevarad. Bjärka kyrkoruin, utgrävd 1929-30, visar en romansk kyrka med smalare rakslutet kor. Härlundas kyrkoruin är inte undersökt.
Bjärka och Härlunda församlingar byggde 1781 en gemensam kyrka i Härlunda, varvid de båda romanska stenkyrkorna revs. Kyrkan, kallad Bjärklunda, är uppförd av sten och har tresidigt kor. Tornet byggdes 1862 efter Ludvig Hawermans ritningar. En dopfunt från 1100-talet är bevarad. Bjärka kyrkoruin, utgrävd 1929-30, visar en romansk kyrka med smalare rakslutet kor. Härlunda kyrkoruin är inte undersökt. Utgrävningar påbörjade 2006.
AV KYRKAN SYNS ENDAST DELAR AV TORNET.
Vänersborgs kyrka. Renovering av tornet
Tornet på Längbro kyrka, 1970-tal
Kyrkan, exteriör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Tryckt text på bilden: "Uddevalla. Kyrkan och tornet." "Uddevalla Pappershandel, Hildur Anderson."
Hospitalskyrkan invid Hospitalstorgets södra sida. Vid tiden för bilden stadd i förfall eller möjligtvis under påbörjad rivning, varför bilden kan antas vara tagen kort före kyrkans demolering 1897. Tills dess hade upplysningsvis Östergötlands museum från 1886 disponerat kyrkobyggnaden för sina samlingar. Beslutet att riva kyrkan väckte debatt i Linköping. Bland förslagen fanns att förlägga stadens brandstation till området. Flertalet kvarstående byggnader från hospitalepoken fanns att tillgå och själva kyrkan nämndes kunna bli ett förnämligt redskapshus med plats för stall och "slangtorkningsinrättning i tornet". Av förslagen för återanvändning blev som bekant intet. En hållen tomtauktion vanns av byggmästaren Anders Ohlsson, som vidare lät uppföra det imposanta Hospitalstorget 2 på platsen.
Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Trollhättans kyrka under pågående renovering, krönkorset på tornet
Trollhättans kyrka under pågående renovering, tornet, östra fasaden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.