Nedslag i Linköping våren 1975 med inslag av både bevarade såsom efter bildens tillkomst rivna hus. Redan rivna var husen i det upplösta kvarteret Enviget i bildens förgrund. Vid tiden uppläts ytan som bilparkering i väntan på ny byggnation. Till vänster ståtar det vackra och kvarstående stenhuset på adressen Läroverksgatan 4. Läroverksgatan 1 till höger kom dock att rivas. I bildens centrum vänder Stenhusgården sin södra gavel mot betraktaren, i sin helhet en manifestation av oföränderlighet.
Från 299 kr
Parti av Linköping 1901, Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård. Längre ned på gatan skymtar Saluhallen från 1888 och bortom denna ses en snedställd gavel som förklaras av Trädgårdstorgets då vinkelställda västra sida. I bildens vänstra del ses det så kallade Trasberget, där bagare Jacob Lind senare kom att uppföra sitt affärshus. Stenhuset i fonden uppfördes 1885 i italiensk nyrenässans och är den enda byggnaden på bilden som ännu är bevarad.
In på 1900-talet var Vistvägen det större stråk som anlöpte Linköping söderifrån. Vägens passage över Tinnebäcken utgjordes en längre tid av bildens stenbro och trots brons centrala betydelse för staden är den sällan avbildad. Därför är det tillfredsställande att kunna visa denna, om än suddiga, bild från omkring 1920. Som hjälp till orientering kan sägas att bilden togs mot staden och att det numera rivna stenhuset i bakgrunden låg i hörnet Linnégatan-Snickaregatan.
Repslagaregatan 3 i Linköping. Stenhuset stod klart 1888 och uppfördes i fyra våningar med en rik putsdekor. Byggnadens läge nära stadens centralstation ställde krav på fastighetens uttryck och tillsammans med det grannhuset, det så kallade Överstehuset, bildar de ännu en imposant syn för tågresande till staden. Det nämnda Överstehuset, som skymtar till vänster, stod vid fototillfället ännu under uppförande, vilket torde datera bilden till 1890.
Vy över herrgården Bergkvara med ruin. Bergkvara är en herrgård och slottsruin i Växjö kommun. Bergkvara ligger vid Bergkvarasjön cirka 6 kilometer väster om Växjö. Historiskt sett har godset legat inom Bergunda socken, Kinnevalds härad i Värend. Det på 1470-talet av Arvid Trolle uppförda stenhuset hade ursprungligen sex våningar och fyra hängtorn, men förföll under 1600-talet och blev slutligen en ruin på 1700-talet. På 1790-talet uppfördes en ny huvudbyggnad i nyklassicistisk stil av greve Arvid Eric Posse, vars släkt fortfarande äger gården.
Skokloster 106:1
Bostadshuset Stång till Stångs kvarn i Linköping tillkom i början av 1800-talet av den då nya kvarnägaren Olof Åkerréhn. I sammanhanget lät han även förbättra kvarnverksamheten och uppförde det intilliggande större stenhuset som i förstone var i funktion som kvarn men sedermera använts som magasin. I bildens vänsterkant skymtar Malte Månsons motorverkstad, uppfört 1930. Företaget hade tidigare köpt den gamla kvarnanläggningen och på den trånga tomten lyckats ge utrymme för fabriksbyggnaden. Hur man genom åren disponerade bildens bostadshus är oklart. Fotoåret 1970 annonserades som synes för servering.
Porträtt av Maria Lovisa Fagerlin, eller doktorinnan Sederblad, på det vis som gärna framhölls i sociala sammanhang vid tiden. Född i Västrums socken 1861 och vidare uppvuxen i Västra Ed och Hjorteds församlingar, inflyttade hon till Linköping 1891 efter giftemål med doktor Carl Sederblad. I förstone bodde makarna i en våning på adressen Apotekaregatan 5, men flyttade snart in i det då helt nya stenhuset i hörnet av Platensgatan-Kungsgatan. Vid sidan av tjänsten som distriktsläkare hade maken även mottagning i hemmet. Bostaden kom efterhand likaså bli livfull genom parets barn, Astrid, Bo och Folke. Här ser vi henne emellertid bortom småbarnsåren, 48 år fyllda.
Farsta. Under medeltiden bestod Farsta by av två hemman vardera utgörande 5-öresland. De nämns i handlingarna 1322 och 1409. Gabriel Gustavsson Oxenstierna tillbytte sig bl.a Farsta från Kronan år 1640. Efter dennes död samma år ärvdes godset av riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna. Det är troligt att gården senare fått namnet Gustavsberg efter honom. Han började bygga stenhuset vid Farsta. Första gången namnet Gustavsberg påträffats är i Värmdö kyrkoräkenskaper år 1687. År 1821 köpte grosshandlare Johan Herman Öhman Farsta för 45 000 riksdaler banko. 1852 köpte Samuel Godenius Gustavsberg. 1869-1924 ägdes Farsta av brukspatron Wilhelm Odelberg. 1924-1937 ägde bröderna Axel och Viktor Odelberg Gustavsberg och därefter Kooperativa Förbundet. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.