Motiv från gården Christiansborg i Förlösa, ladugård av gråsten.
Från 299 kr
Västerport i Kalmar. Det hus där Kalmarhem sedan inhystes byggs.
Västfasadens norra del i Kalmar slott.
Likboden i Arby under byggnadsarbete 1958.
Likboden i Arby under byggnadsarbete.
Dahmska huset vid reparationen 1946. Torgfasaden till vänster om porten.
Branden 29 juni 1967
Ladugården och fähuset. På gaveln H O H 1830. (=H.O. Harmen). Ena delen av huset lär vara äldre.
Fästningsverk. Västerport som är en del av Kvarnholmens ringmur i Kalmar.
Vykort med interiör och exteriör från hotell Linden i Emmaboda.
Vykort med motiv från Hossmo kyrka.
Portalen vid vindbryggan.
Ålems gamla kvarn.
Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Bodarna i Äleklinta.
Väderkvarn av kalksten.
Ottenby kungsgård var under 1540-talet en by med 19 kronogårdar. Det äldsta skriftliga belägget härrör från 1282. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-92. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyreslsen.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.