Kristinehamn nedre. Hästdrift 1850-1858. Därefter lokdrift. Stationshus i Kristinehamn byggdes först 1862-1863 vid Norra Staketgatan. Förbindelsespår med SJ anlades 1866. Infogad i Kristinehamns station 1921. Smalspår. Se vidare Sjöändan vid bandel 133.
Från 299 kr
Vy över smalspår vid Läggesta Östra station på sträckan mellan Läggesta - Marifred. Till vänster i bild ses Stationshuset som är en kur från Saltsjöbanan tillhörande Museijärnvägen, Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ.
C. J. Muhl i Borås Överstelöjnant C.J Muhl hade stor inverkan på järnvägsbolaget BHJ för bolagets utveckling. Styrelsemedlem BHJ 1880 - 1910.talen (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
NÖJ lok 10 Tillverkad av: Nohab 1868 Tillverkningsnr.: 10 Längd: 12,71 m. Ångtryck: 7 kg/cm* Mat. vikt: 25,7 tons Tjänstevikt: 23,2 tons Tendervikt: 7,3 tons DrivhjulsØ: 1,684 m. Kol: 3 tons Vatten: 5,9 m* Hastighet: 60 km/h Antal: 45 stk. Smalspår 891mm
DjB motorvagn o sommarvagnar Smalspår 891mm 1895 elektrifierades Djursholmsbanan som den första i världen. För den toppmoderna eldriften inköptes spårvägnsliknande elmotorvagnar från ASEA verkstad i Västerås. Dessa var anpassade för den täta trafiken och de många stoppen som fanns utmed banan.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. SJ G Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråmar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. SJ G. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
VGJ sjukhuståg, vagn C 1035 (Västergötland - Göteborg Järnväg) Smalspår 891mm Svenska staten köpte VGJ gruppen och alla andra smalspåriga järnvägsbolag i Skaraborgs län 1948, i samband med detta köp ändrades spårvidden från 891mm till (normalspår) 1435mm. År 1914-16 beställde VGJ 9 stycken 2-axliga personvagnar hos Kockums. Vagnarna var klädda med träpanel, och hade högt tak. Vagnarna med nummer 1035-1037 levererades som C-vagnar (samtliga foton kommer från SvJM/Nybergska samlingen) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon Svenska staten köpte VGJ gruppen och alla andra smalspåriga järnvägsbolag i Skaraborgs län 1948
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.