Stora Ökna
Från 299 kr
Skönberga
Med en intensiv och levande blick möter oss här Sofia Wallberg. Gift 1871 med handlare Carl Fornander i Linköping och det är uppskattningsvis runt den tiden hon lät sig porträtteras. Maken drev sin handelsrörelse med framgång och de torde haft det gott ställt med goda livsvillkor i sin centrala bostad invid Stora torget. Så hade livet inte startat för någon av dem. Carl Fornander hade som fosterbarn inflyttat till Linköping och tidigt kommit i arbete som bodgosse. Sofias föräldrar hörde till den lägre rankade arbetskraften vid godset Engelholm i S:t Anna. Likt sin make lyckades Sofias far emellertid att bryta sig ur sin givna lott och blev under Sofias uppväxt kopparslagare och gårdsägare i Valdemarsvik. Hur Sofia mötte sin make med så skilda liv och hemorter är oklart men sensommaren nämnda år stod deras bröllop i Linköping. Äktenskapet blev barnlöst och efter makens död 1896 valde hon att flytta till sin yngre bror i Karlstad, där hon avled 1905.
Anna Maria "Nanny" Casparsson porträtterad i Linköping vid uppskattningsvis 1870-talets senare hälft. Född i Stockholm som dotter till sidenfabrikör Pehr August Casparsson och hustrun Ulrika Maria Sharp. Genom moderns 2:a giftemål med överste Hampus Mörner kom hon till Östergötland och styvfaderns gård Harvestad i Landeryds socken söder om Linköping. Den 4 december 1876 stod Nannys bröllop i församlingens kyrka. Maken Fabian Vilhelm Ekenstam bodde vid tiden i Ringarum, men oavsett parets skilda hemorter slog de sig kort efter vigseln ned i Söderköping. Efter en tid blev istället Ruda rusthåll i Brunneby deras hem och som de kom att äga och bruka till hösten 1899. Från sistnämnda år och till makarnas respektive död var de boende i Linköping.
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 3 3A "Falkenbergs hus efter utgrävningen. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:1 C3) 3B "Diar. 2355/1923. Efter utgrävningen. Fot. 23/7 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:2 C3) 3C "Fr. v.n.v. efter utgrävning 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:3 C3) 3D "Falkenhus ruin utgräves År 1885" (kopia i Fbg:s kommunarkiv "blått album") 3E "Foto 1885 då fästningsgrunden grävdes fram. Däröver drogs järnvägsspåren" (kopia på Fbg:s museum 00148:5, C5.)
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 1 1A "Fr. S.S.V. Före utgrävningen. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00145:1 C3) 1D "Falkenhus Ruin före utgrävningen år 1885" (kopia i Fbg:s kommunarkiv "blått album") 1E "Foto 1885 från Hallanäset. På andra sida fästningsgrunden" (kopia på Fbg:s museum 00145:3 C5.) 1G (kopia Almqvistska samlingen, pärm 3, sid 87, grön 24. Fbg:s museum. Neg. i kommunarkivet nr. 435.)
Vykort med motiv av Långlöts kyrka. Långlöts kyrka är belägen på en sluttning mot Östersjön. Den är en salkyrka med rakslutet kor. Sakristian är vidbyggd på korets nordsida och torn vid västgaveln. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets mittaxel. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på sydfasaden. 1795-96 omvandlades kyrkan till den nuvarande salkyrkan. Av den ursprungliga medeltida klövsadelskyrkan tillkom ettappvis under 1100-talet och första hälften av 1200-talet. Återstår västtornet liksom murverk i södra långsidan och delar av östgaveln. Valven förstördes, de kvarstående väggarna sänktes. Långhuset utvidgades åt norr, varför tornet kom att stå förskjutet åt söder. Sakristian tillkom 1855. Långlöt är en av de få öländska kyrkorna som inte fått sitt torn förändrat efter medeltiden; klockvåningen är bevarad med rundbågiga ljudpluggar från cirka 1200, försedda med mittkolonett. Byggnadskropparna har skilda sadeltak. De vitputsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönster. Kyrkans nyklassicistiska, ljusa inre täcks av ett trätunnvalv. Interiör och inredning är väl bibehållen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.