Utsikt genom koröppningen i S:t Knuts kapell med Gråborg i bakgrunden. Gråborg är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter. Enligt en sägen är Gråborg starkt förknippad med motkungen Burislev Sverkersson, som jämte sin halvsyster Sofia av Minsk hade sin uppväxt här. Strax intill Gråborg ligger ruinerna av Sankt Knuts kapell.
Från 299 kr
Gråborg är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter. Enligt en sägen är Gråborg starkt förknippad med motkungen Burislev Sverkersson, som jämte sin halvsyster Sofia av Minsk hade sin uppväxt här. Strax intill Gråborg ligger ruinerna av Sankt Knuts kapell.
Gråborg i Algutsrums socken i Mörbylånga kommun är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter.
Kontakt-kille som skriver brev, 4 mars 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en ljus randig skjorta med en mörk virkad slips, mörka byxor och strumpor. Mannen har en kortklippt frisyr och ett armbandsur på sin vänstra handled. I bakgrunden skymtar det en bokhylla. Bland böckernas rubriker i bokhyllan syns det endast "John Kennedy" och "I vår underbara värld" av J. V. Stanêk tydligt. På bordet står det en skrivmaskin, en telefonapparat, en ask med tändare, ett askfat, ett anteckningsblock, pappershäften och ett kuvert. Skrivmaskinen är märkt "Halda." Bland böckernas rubriker i bokhyllan syns det bara några tydligt, de är 'John Kennedy' och 'I vår underbara värld' av J. V. Stanêk. På skrivmaskin står det skrivet 'Halda'.
Kontakt-kille som skriver brev, 4 mars 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en ljus, randig skjorta med en mörk, virkad slips, mörka byxor och strumpor. Mannen har en kortklippt frisyr och ett armbandsur på sin vänstra handled. Han sitter på en stol vars fotstöd står på en golvmatta. På golvet framför mannen står en väska. I bakgrunden skymtar det en bokhylla. Bland böckernas rubriker i bokhyllan syns det endast "God Mat", "John Kennedy" och "I vår underbara värld" av J. V. Stanêk tydligt. På bordet under bokhyllan står det en skrivmaskin, en telefonapparat, en ask med tändare, en askfat, ett anteckningsblock, pappershäften, ett kuvert. Skrivmaskinen är märkt med "Halda."
Inledande beskrivning av mottagaren till detta minnesalbum Nils Adolf Oelreich, född 1840-11-14 på Magda. Kadett vid Karlberg 1856-06-12. Utexaminerad 1862-05-03. Underlöjtnant vid Södermanlands regemente s. å. 13/5. Ord. elev vid Ultima lantbruksinstitut 1869. Hospitant 1870. Avgången s. å. Löjtnant 1870-05-10. Kapten 1881-07-01. RSO 1884-12-01. Major i armén 1893-06-30. Avsked med tillstånd att kvarstå såsom kapten i regementets reserv s. å. Avsked 1905-06-30. Död 1912-10-17 i Kungsholms förs, Stockholm. Arrenderade åren 18731884 Väsby i Julita socken samt ägde Roxmo i samma socken, från 1878. Gift 1874-11-05 i Stockholm med sin kusin, grevinnan Ebba Maria Beata Amalia Lewenhaupt, född 1845-09-16 på Charlottenberg i Köpings socken, Västmanlands län, död 1899-03-13 Åängen. Källa: Adelsvapen-Wiki Bild 1: N A Oelreich. Fotograf Gustaf Joop, Stockholm Bild 2: N A Oelreich. Fotograf okänd. Bild 3: Innehåll, framsida Bild 4: Innehåll, baksida
Montering av skorsten på regementets nya värmecentral den 10 oktober 1972. Obs. Tio bilder. Bild 1: Fundamentet på vilken den stora skorstenen skall skruvas fast. Bild 2: Övre halvan av skorstenen under förflyttning till sin monteringsplats. Bild 3: Nedre halvan av skorstenen håller på att lastas av från lastbilen. I bakgrunden syns den nya byggnaden till maskincentralen. Bild 4: Nedre halvan läggs ned på stöd. Bild 5: Den övre halvan av skorstenen, på yttersidan syns påsvetsade plåtspiraler för vindstabiliseringen. Bild 6: Det krävdes kraftiga kranar för att klara alla lyft. I bakgrunden syns by 10 (Sörmlandssalen, markan och ubefmäss) Bild 7: Flera kranar i samverkan för att få den nedre skorstenen i rätt läge. Bild 8: Nu är skorstenen hopsatt och lyftet påbörjat. Bild 9: Lyftet fortsätter, i förgrunden dom två oljecisternerna. Bild 10: Nu står skorstenen på plats.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Gråborg, med S:t Knuts kapell i bakgrunden. Gråborg i Algutsrums socken i Mörbylånga kommun är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter. Enligt en sägen är Gråborg starkt förknippad med motkungen Burislev Sverkersson, som jämte sin halvsyster Sofia av Minsk hade sin uppväxt här. S:t Knuts kapell är en kyrkoruin belägen i Mörbylånga kommun på Öland. Den ligger intill fornborgen Gråborg. Namnet härstammar från den danske helgonkonungen Knut som blev dödad i ett uppror i Odense år 1086. Kapellet uppfördes under 1100-talet och övergavs under 1500-talet och dess enda klocka konfiskerades till kronan 1560. Idag finns endast den västra gaveln och triumfbågen kvar. En stavkorshäll finns numera i Algutsrums kyrka liksom ett altarskåp som är ett av Ölands största. Kapellbyggnaden har troligen omgivits av en mindre kyrkogård, såväl skelett som gravstenar har påträffats i närheten. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.