Esplunda
Från 299 kr
Rinkaby 27:1
Solberga
fotografi, vykort
"Gamla kyrkan, riven 1831. Efter teckning av J H Rhezelius 1634 i Monumenta Runica etc, Kungliga Biblioteket. Figur 1. Ålems kyrka 1634. Teckning av J H Rhezelius i Monumenta Runica. Handskrift i Kungliga Biblioteket. Kyrkans södra sida med kyrkogård och klockstapel. Kyrkan består av långhus samt lägre och smalare kor med rak vägg. De två utbyggena äro t v materialbod, t h vapenhus. Kyrkogården har två portar. Ett antal gravkors av trä äro antydda." Ålems gamla kyrka.
Järnknivar som hittats vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Fyndnummer från vänster till höger JM. 55938:128, :88, :89, :84, ? och :87 128: Eneggad kniv med avbruten tånge. 88: Eneggad kniv med avbruten spets. tången avslutas med en eldskadad bronsknapp. 89: Eneggad kniv med rak avsats mot tånge. 84: Eneggad kniv med bladet dekorerat på bägge sidor mot ryggen med snedstreck. 87:Eneggad kniv med avbruten tånge.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Staffan Löding och Kurt Madell diagonalmäter plattan så att stomresningen kan få starta. Bild 2: Stålstommen till plåtförrådet rest. Bild 3: Profiler till en av de andra byggnaderna monteras. Bild 4: Kurt Madell och Kjell Strömkvist studerar ritningar. Bild 5: Sulan till livsmedelsförrådet rak och fin!
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tegelhuset i kv Lagmannen har adress Norrgatan 17 och ritades 1893. Fasaden artikuleras med hörnkedjor, fönsteromfattningar med anfanger och både gördel- och takgesimser. I huset finns ett pensionat, en platsbyrå, rak- och frisersalong samt Pamps blomsterhandel. Vid trappan står en parkbänk på trottoaren. Hanna Nilssons damekipering med sybehörsaffär ligger på Norrgatan 19. Längre fram har Jean Svensson & son sitt skrädderi och en kappaffär. På hörnan i kv Berget inryms Victorins guldsmedsaffär.
Denna sena augustikväll skall ovan nämnda karlar ut på drivgarnsfiske. De har förutom näten med sig klåbbår, en sorts flöten, segel och filtar, kläder och matsäck. Det var det vanliga att man rodde/seglade långt ut till havs, la näten och band ändan i båten, så att näten hängde efter båten som en lång svans, det kallades rakfiske eller ligga på rak. Sedan la man sig och sov i båten medan den drev, vilket kunde vara lite äventyrligt, man kunde bli påseglad av ett fartyg. Nästa dag drog man näten och rodde i land, eller bara synade dem och låg kvar till sjöss.
En bronskedja som påträffats i en omärkt brandgrav, A 17294, i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Kedjan bestod av 20 S-formade länkar och var 31 cm lång. I ena änden satt rester av spänningsanordningen (fjäderspiralen) från en fibula och i andra änden en avbruten platt och rak länk som förmodligen haft funktionen som avslutning eller övergång till en fibula eller någon annan anfästningsanordning. Inom gravfältet påträffades ytterligare en kedja. Datering 230-390 e.Kr.
Station anlagd 1902. Det första stationshuset var en rak länga parallellt med spåret.1905 tillkom ett en- eller tvåfamiljs boställshus omedelbart öster om stationshuset, något längre från spåret. Nytt stationshus 1913, Den monumentala byggnaden är 45 meter lång och 12 meter bred, rest i två fulla våningar med ena gaveln mot spåret. Liksom de övriga stationerna av denna typ är den uppförd i tegel som man valde av brandtekniska skäl. Byggnaden har ett högt spetsigt sadeltak med ett asymmetriskt placerat torn med valmad huv. På transformatordelen är en lång, hög ventilationshuv byggd över taknocken. Stationshusdelen utmärker sig i fasaden genom annorlunda fönstersättning. Över entrén från spårområdet hänger ett djupt, flackt skärmtak.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.