VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg Godsvagnspråm. Pråmtrafiken i Göteborg Omkring 1901 började VGJ med transporter inom hamnområdet i Göteborg. Man skaffade ett antal pontoner (pråmar) på vilka man kunde rulla på och av godsvagnar
Från 299 kr
Ekensbergs varv 1970; varvsområdet sett mot väster. Till v ses pråmen MONARK (1917; urspr. lastångfartyget MASILIA); i mitten skymtar bl a bogserbåten BRAGE (1883; urspr. LINGARÖ) och passagerarångaren EJDERN (1880); vidare oidentifierad båt på stapelbädd samt pråmar och flytdocka.
Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
"Kommissionsved" lastas vid Edet. Omkring 1920. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Fr.v: 1. Alfred Andersson 2. Oskar Borg 3. Anton Emil Tre stora pråmar drogs fram på Unden (100 kubikmeter kunde de ta och mer) med ved till Edet. Därifrån på vanligt sätt med "tåg" till Sätra, där kanalbåt tog vid. 4. (vid pråmen) Alfred Hjerpe
'Vy över del av stad. I förgrunden landområde med små högar och med vattendrag (flod?) på sidorna. Ute i vattnet hästar med kärror. Till höger i vattnet skjul med kvarnhjul? och intilliggande båtar (pråmar). :: :: Ingår i serie med fotonr. 5275:1-21. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
Roten M 18 (idag: Stockliden 1), okänt årtal. Huset var en f.d. polisstation i Karl Johans församling i Göteborg. Det revs, fraktades på pråmar till Mölndalsbro och återuppbyggdes igen år 1879 av Karl Magnus Andersson (1836 - 1892) i Mölndals Kvarnby. Relaterat motiv: 2007_0452.
Av de drygt 3000 tyska och baltiska soldater som flydde över Östersjön från det tyska brohuvudet i Kurland kom 1300 till Kalmar. De kom i pråmar och landstigningsfartyg på morgonen den 10 maj 1945. Innan de fick lägga till tvangs de lämna sina vapen i hamninloppet där de troligen ligger kvar. Merparten av soldaterna inkvarterades senare i tält på Kullö. De sjuka bereddes plats i Tullskolan. Samtliga fördes senare till Ränneslätt vid Eksjö varifrån några deporterades till Sovjet i den s k Baltutlämningen.
Parti av Stångån, tillika Kinda kanal, i Linköping. Året är 1898 och visar hur betydelsefull pråmtrafiken en gång var på kanalen. Till vänster ses det som vid tiden kvarstod av Tinnerbäckens ångsåg. Verksamheten var nedlagd och tomten försåld för fortsatt bostadsproduktion inom området Tinnerbäckslyckorna. Den öppna platsen mitt över ån, omedelbart söder om Ladugårdskällan, har periodvis använts för upplag, reparationer och även nybyggnation av båtar för främst Kinda kanal. I fonden skymtar ytterligare pråmar invid stadens båda kallbadhus.
Upperud. Ångaren Herbert och promar och ångaren Gfs. I nedanför slussarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.