Köpmannaänkan Maria Sofia Dedering i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé och själv ur det samhällskikt som klätt sig efter tidens mode för en äldre och respektabel kvinna. Maken Anders Gabriel Dedering hade redan år 1822 öppnat ett handelshus i Linköping och skulle med tiden bli tämligen förmögen. Makens bortgång år 1860 kom således inte påverka Maria Sofia ekonomiskt menligt. Hon bodde kvar i Dederinska gården (nuv. Jonn O Nilssons hus) till sin egen bortgång 1868. I sin begynnelse var hon född i Norrköping 1791 som dotter till den framgångsrike urmakaren Adolpf Fredrik Bjurman och modern Agneta Lejman, född i Yxnerum. En tid efter faderns bortgång hade hon och dottern flyttat till Linköping och resten är för denna presentation historia. Foto omkring 1865.
Från 299 kr
Herman Eriksson f. 15/11 1876 i Älgarås, död 27/2 1968. År 1881 flyttade hans föräldrar till Mäloset, där han sedan bott. 1907 köpte han gården. 1908-1938 fjärdingsman. Företrädaren bodde i Bråten. Till en början var lönen 450 kronor om året. Postbärare närmare 30 år. Företrädaren, Karl Sjöberg gick alltid de 32 kilometrarna två gånger per vecka. Från 1937 postgång varje vardag. H. E. har använt cykel eller spark. Hästskjuts och någon gång bil. Hustrun Hulda (Säll) f. 6/9 1881, död 12/8 1946. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Oskar II - 1872-1907
Ami Andersson f. 1899 i Heberg. Arbetade på Falkenbergs Tegelbruks kontor före 1922. Efter giftemål bosatte hon sig i Boberg. Fotot inlämnat av sonen Olle Olsson, Olle är född i Boberg 1923?. Efter moderns tidiga bortgång flyttade fadern med barnen till Åskloster. Uppgifter från Gerhard Gustavsson.
Palne De Laval kom till Östergötland från Falun år 1875 för att arrendera gården Ånväga i Skeda socken. Gift där 1878 med Ellen Westman (1855-1887). Efter makans bortgång flyttade han till Linköping och blev där bankkassör vid Östergötlands enskilda bank. Gift en andra gång 1902 med Selma Karolina Neuman (1858-1924). Foto omkring 1865.
Porträtt av baron Ivar Koskull. Från 1837 sekundlöjtnant i flottan. Periodvid både i engelsk och fransk tjänst. Han avslutade sin militära karriär 1848 för att bli politiker. Gift 1845 med friherrinnan Anna Sophia Victoria Banér. Från 1848 ägde och bebodde paret Svenneby säteri i Örtomta. Efter makans bortgång 1866 omgift med Ulrika Charlotta Mathilde Oxehufwud.
Porträtt av Nils Gustaf Mousquette. Vid sidan av överkonstapel i Linköping även fältmusikant som hautboist vid Första livgrenadjärregementets musik corps i samma stad. Från 1844 gift med Maria Katarina Molander. I den gryende ålderdomen flyttade makarna till Vadstena. Där kom de att hyra bostad genom en släkting och här blev de kvar till respektives bortgång 1903 och 1909.
Porträtt av Christina Beata Vilhelmina Funck. Född i Drothem som dotter till baron Gustaf Johan Funck och dennes maka Carolina Ehrenborg. Själv gift 1831 med friherre Gustaf Adolf Lagerfelt. Makarna bosatte sig på Röby rusthåll i Slaka. På ålderns höst flyttade makarna till sin stadsgård i Linköping. Efter änkefru Lagerfelts bortgång 1890 såldes gården till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Porträtt av Christer Hampus Mörner. Hans långa militära karriär kröntes med utnämningen till överste vid Första livgrenadjärregementet 1871. Gift första gången 1842 med Anna Carolina Casparsson. Efter dennes bortgång 1858 omgift 1861 med Ulrika Maria Scharp. Makarna ägde och bebodde Harvestad i Landeryd socken.
Mina (eg Wilhelmina) Lek i dörröppningen till torpet Krygen under gården Sprängsbo i Svinhult. Hon hade tidigare i livet arbetat som hushållerska. År 1913 flyttade hon till stugan där hennes mor och syster redan bodde. Moderns äktenskap hade upplösts och systern var hemkommen från Chicago med sonen Albin. Mina Lek kom att bo i Krygen till sin bortgång 1950. Fotografiet är taget omkring 1920.
Porträtt av Johan Bengtsson i Byckorp i Ask socken. Tillsammans med sin bror Lars August kom han att ärva gården efter faderns bortgång 1845. Samma år ingick Johan äktenskap med Maria Mathilda Germundsdotter, bördig från Vadstena. Med tiden köpte makarna ut brodern och blev ensamma ägare till den relativt stora gården. Paret välsignades med dottern Maria, född 1848, och sonen Johan August, född 1854.
Adolf von Zweigbergk fick efter studier i Uppsala tjänst vid det då nybildade Telegrafverket. Anställningen förde honom till Halmstad, Helsingborg, Landskrona och Norrköping innan han i april månad 1855 inflyttade till Linköping för att förestå stadens telegrafstation. I sin nya hemstad kom han förtjänstfullt verka som så kallad telegrafkommisarie till sin bortgång 1880.
Porträtt som visar de tyska stridspiloterna Manfred von Richthofen och Hans Klein i ett samtal. Originaltext: "Ryttmästare friherre von Richthofen i samtal med löjt- nant Klein. Enligt engelska meddelanden har Tysklands förnämste stridsflygare, friherre von Richthofen, funnit hjältedöden vid västfronten. Hans bortgång är ett hårt slag för Tysklands luftstridskrafter. Hela armén såg i honom sin dyrkade hjälpare."
Nu i Västergötlands museums samlingar. Donationen instiftades av makarna von Hall (Kapten Hjalmar von Hall och Elisabeth, född Gullstrand) att efter deras bortgång förvaltas av Västergötlands fornminnesförening (Västergötlands Museum). Denna förvaltning inleddes efter bouppteckningen av makarnas dödsbo i september 1945. Se vidare information Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Femte delen, fjärde o femte häftet, 1948.
Nu i Västergötlands museums samlingar. Donationen instiftades av makarna von Hall (Kapten Hjalmar von Hall och Elisabeth, född Gullstrand) att efter deras bortgång fövaltas av Västergötlands fornminnesförening (Västergötlands Museum). Denna förvaltning inleddes efter bouppteckningen av makarnas dödsbo i september 1945. Se vidare information Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Femte delen, fjärde och femte häftet, 1948.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.