Karlslunda
Från 299 kr
Schedevi slott ur ett svårt perspektiv för tidens fotokonst. Slottet uppfördes 1769-81 av riksrådet Melker Falkenberg. Genom åren har det ägts av medlemmar ur exempelvis släkterna Engelcrantz, Friesendorff, Belfrage och Hellhoff. Fotoåret 1904 besattes slottet av Esbjörn Pontin med hustrun Sigrid Konstansia Wetterström.
Perspektiv mot hörnet av Ågatan-Repslagaregatan i Linköping. I kvarterets sydvästra del låg gården med den äldre beteckningen S:t Lars 66. Den bestod av två bostadshus, trähuset i hörnet och det vitrappade som anas till vänster i bilden. Kvarterets hus revs 1944 för att ge plats för ett nytt polishus.
Parti av Norra Bryggaregatan, nuvarande Mäster Påvels, gränd i Norrköping. Vy mot gatans korning med Västgötegatan. I trähuset närmast till vänster drev skräddare Gottfrid Zetterstrand under 1800-talet sin verksamhet. Det putsade huset därbortom lät Zetterstrand uppföra 1836. Industribyggnaden i bakgrunden inrymde vid tiden Gamla bro yllefabrik. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan inför breddning av Västgötegatans nedre del. Perspektiv mot söder.
Perspektiv från Nygatan Läroverksgatan i Linköping. Obs! Bilden är tagen av Didrik von Essen år 1909. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Perspektiv från St Korsgatan nr 15 i Linköping. Obs! Bilden är tagen av Didrik von Essen år 1909. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Exempel på "överdrivet" perspektiv vid närbildstagningar av objekt med stor utsträckning i djupled. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 165.
Vykort med flygbild över Fågelfors från sydväst och med Klobosjön bortom samhället. I bildens vänstra kant i höjd med sjön ligger Fågelfors kyrka. För förlagan till vykortet; se KLMF.L-E00184a. På vykortet är fotografens namn angivet som "Lilljeqvist". En samtidig bild över Fågelfors med annat perspektiv; se KLMF.L-E00182 resp KLMF.L-E00182a.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Exempel på "överdrivet" perspektiv vid närbildstagningar av objekt med stor utsträckning i djupled. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 165.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Exempelbild på perspektiv. Motiv av Kungliga Tekniska högskolan. Jämförelse med SKC6564.
Denna aprildag innan träden slagit ut och med perspektiv lite från ovan får man en bra överblick över gårdsparten. Det ryker ur bakbyggets skorsten. Ladugården är intressant, den ser ut att vara en spegelvänd version av Kauparve Jakob Larssons, se Bild 933. Man har under vintern huggit upp en stor vedhög som skall torka under sommaren, troligen hyste magasinet en vedbod. Mitt på gårdsplanen står ett brunnshus.
Ett illustrativt perspektiv över militärens rekreationsområde Ankdammen i Linköping. Till vänster löper den vid tiden nyligen anlagda allén som fungerade som infart till regementena I 4 och I 5. Leden förband även Djurgårdsgatan med Smedsstadsvägen. I fonden skymtar logementsbyggnaden och kanslihuset till stadens tredje regemente, Svea trängkår (T 1). Bilden huvudsakliga skäl var ändå att visa på den museala miljö som skapats av hitflyttade militiebyggnader invid den rofyllda fågeldammen. Vykort postgånget 1928.
Den pampiga östfasaden döljer från fotografens perspektiv närmast den i övrigt storslagna Vårfrukyrkan i Skänninge. Kyrkan uppfördes efter tyskt mönster och invigdes i början av 1300-talet, helgad åt jungfru Maria som givit kyrkan sitt namn. För det låga trähuset i förgrunden kan inga tillfredsställande svar ges inom ramen för uppgiften. På gaveln annonseras "LIKKISTMAGASIN" och gissningsvis inrymde byggnaden bod för försäljning av just likistor. En väl placering invid kyrkan kan tyckas, även om man sedan länge upphört att begrava invid helgedomen.
Ett perspektiv från Linköping som kort efter bildens tillkomst inte längre var möjlig. År 1898 var ytan som vidare blev kvarteret Ekoxen ännu obebyggd, men inom kort skulle området exploateras. I det under decenniet uppförda flerfamiljshuset utmed Linnégatan bodde vid tidpunkten bland andra lasarettsläkaren Wilhelm Hallin. Sundbergska stiftelsens hus till höger om nämnda hade stått klart 1891, en märkbart påkostad satsning för att tjäna som stadens barnhem för pojkar.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Om en kontaktkopia betraktas på brännviddens (egentligen bildviddens) avstånd eller om bilden förstoras och betraktas på lika många gånger förlängt avstånd, så erhålles i båda fallen samma perspektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 157.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En kontaktkopierad bild som tagits med kort brännvidd får korrekt perspektiv om den betraktas med lupp av samma brännvidd som kameraobjektivets. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 156.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.