Albin Holm efterträdde sin far som lantbrevbärare 1939, på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Han körde turen varje dag oftast med moped eller cykel, på vintern med häst och kärra. Han pensionerades 1961. På bilden från 1945, tagen på gårdsplanen till hans hus, är han redo för sin tur. Hyresgästens son, Lars-Åke, får ta en "låtsastur" med hästen.

Från 299 kr

Albin Holm efterträdde sin far som lantbrevbärare 1939, på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Han körde turen varje dag oftast med moped eller cykel, på vintern med häst och kärra. Han pensionerades 1961. På bilden från 1945, tagen på gårdsplanen till hans hus, är han redo för sin tur. Hyresgästens son, Lars-Åke, får ta en "låtsastur" med hästen.

Från 299 kr

Enligt senare noteringar: "Läraren är Harry Karlsson (1898-1977), som inflyttat från Östergötland i mitten på 1930-talet. Harry Karlsson pensionerades i mitten av 1960-talet. Mellersta raden: nr 4 Inger Olsson (Brink), nr 5 Nancy Pettersson (Hedlund), nr 6 Olof Norberg, . Skolhuset byggdes 1935 och blev en utökning av den s.k. kyrkskolan uppe vid Foss kyrka. Skolhuset står kvar men används för andra ändamål inom den utbyggda Munkedalsskolan." (BJ)

Från 299 kr

Maria Ferm f. 4/5 1827 i Fredsberg. Gick treveckors kurs på seminarium. Anställdes 1870 som småskollärarinna i Älgarås-Björkulla. Sades vara av rysk börd. År 1872 är Sundbergs och Maria Ferms löner tillsammans 300 Rdr. Samma år har Maria Ferm utdelat 1928 portioner mat till fattiga barn och tillerkännes 5 Rdr för detta. År 1873 begär hon planteringsland för 1/8 tunna potäter och anvisas ett stycke jord öster om skolan (vid kyrkan). År 1881 : 250 kr i årslön. Sedan hon pensionerats och efterträtts av Anna Nyblad bodde hon i en stuga norr om skolan (senare flyttad). Hanna Julin (Säll), som gick i skola för Anna Nyblad minns ett tillfälle, då Maria Ferm kom till skolan och frågade Anna Nyblad om hon ville ha några "surlepper" (rabarber). "Jag töcker kaffet sulle va gôtt, för sumpen ä'nte mer än tre vecker" (hade Maria Ferm, enligt Arvid Larsson yttrat vid något tillfälle). Från 1913 skriven på "hemmet". Död 4/5 1921. Gick så länge hon orkade till Hova kyrka varje söndag. På L. J. Jonssons fråga varför hon inte gick till Älgarås, svarade Maria Ferm "Mina steg äro icke ställda till Älgarås". "Under ena hörnet på min stuga ligger en krigare i full rustning. Han besöker mig ofta". Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Maria Ferm f. 4/5 1827 i Fredsberg. Gick treveckors kurs på seminarium. Anställdes 1870 som småskollärarinna i Älgarås-Björkulla. Sades vara av rysk börd. År 1872 är Sundbergs och Maria Ferms löner tillsammans 300 Rdr. Samma år har Maria Ferm utdelat 1928 portioner mat till fattiga barn och tillerkännes 5 Rdr för detta. År 1873 begär hon planteringsland för 1/8 tunna potäter och anvisas ett stycke jord öster om skolan (vid kyrkan). År 1881 : 250 kr i årslön. Sedan hon pensionerats och efterträtts av Anna Nyblad bodde hon i en stuga norr om skolan (senare flyttad). Hanna Julin (Säll), som gick i skola för Anna Nyblad minns ett tillfälle, då Maria Ferm kom till skolan och frågade Anna Nyblad om hon ville ha några "surlepper" (rabarber). "Jag töcker kaffet sulle va gôtt, för sumpen ä'nte mer än tre vecker" (hade Maria Ferm, enligt Arvid Larsson yttrat vid något tillfälle). Från 1913 skriven på "hemmet". Död 4/5 1921. Gick så länge hon orkade till Hova kyrka varje söndag. På L. J. Jonssons fråga varför hon inte gick till Älgarås, svarade Maria Ferm "Mina steg äro icke ställda till Älgarås". "Under ena hörnet på min stuga ligger en krigare i full rustning. Han besöker mig ofta". Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Vykort, "Halmstad. Ekebo." Villa Ekebo byggdes 1878 på Slottsmöllans fabriksområde åt fabrikören Alfred Wilhelm Wallberg (Wallbergs Fabriks AB). I samband med att han 1904 blev verkställande direktör uppfördes den norra tillbyggnaden. Där bodde han med fru och 10 barn till sin död 1930. Utifrån sitt stora intresse för kulturhistoria och passionerad samlare av gamla ting tog han initiativet till att grunda Hallands museiförening 1886, som utvecklats till Hallands Konstmuseum av idag. Villa Ekebo blev efter sekelskiftet en sevärdhet med en välvårdad, anslående park. 1893 kom en glaskupol från Norre Katts park till Ekebo och ett tempelliknande åttakantigt glashus uppfördes, även fungerande som orangeri, med kupolen som tak. Frukt, grönsaker och blommor odlades i växthus och överskottet försåldes. Exotiska fruktträd fanns i en vinterträdgård. I trädgården fanns statyer, fästningskanoner, svandamm, tennisbana, krocketplan och ett japanskt tehus. Från övre terrassen bjöds utsikt över Nissan, Snöstorps slätter, Österbro och delar av hamnen. Området var ohägnat fram till 1910 då en tegelmur byggdes med ett torn, vilket revs på 1970-talet när nya norra infarten till Halmstad anlades.

Från 299 kr

Fr.v: 1. Johan Alfred Johansson, Nolgården, född 1858, död 1928. 2. Gustav Persson, Karlstorp 3. Matilda Jansson, född 26/2 1873, död 14/4 1956 4. Stina Jansson, syster till nr 3. Hushållerska åt nr 1. 5. August Turesson, född 15/1 1841 i Undenäs, inflyttad från Tived 1903, död 20/1 1927. 6. 7. Herman Gustafsson, född 22/4 1875 i Älgarås, död 17/6 1950. Foto: Hugo Tived 1923. Ture bröt stubbar åt kanalbolaget. En gång hade hans rep försvunnit. Han hade sina misstankar att Per (i Storrud) hade lagt beslag på det. Då de möttes en dag utbrast Ture: "Jaså, du lever än?" - Ja, varför skulle jag inte göra det? - "Jaa, jag trodde mest du hade gått och hängt dej". Rupert Gustavsson, född 1898, kallar det för os. "Ture vid Åna" hade sådana här bl.a. i Långaviken och ån. Kompletterade med granris och enbuskar. Sedan håvades fisken upp. I ån var det nog ofta mört. Om Ture tog fram brännvinet och bjöd någon gäst, förklarade han sig ofta med att han måste ha brännvin hemma för att smörja knäna med. Ture, som var från Tived, var en passionerad jägare i sin krafts dagar och hade givetvis "skjutetuja" (geväret) med sig även då han i tidiga vårmorgnar gick till tjäder- eller orrspel. Angående jakt på olovlig tid och mark, hänvisade Ture till en pastor med samma intressen, vilken tröstade sig med att "Djuren på marken äro mina, säger Herren". Det blev alltså en sak mellan Herren och jägaren, om den senare tog sig för att skjuta ett villebråd när tillfälle bjöds. Ture kunde även snara fågel. På äldre dagar ägnade han sig mera åt fiske. Var han hemma, då man kom på besök, fann man honom ofta i färd med att ordna sina fiskeredskap, laga nät osv. Då han en dag ansåg sig för gammal även för fisket högg han resolut sönder båten till spisved. Den bör ha brunnit bra, för tjärskiverna var bitvis mer än centimetertjocka.

Från 299 kr

Fr.v: 1. Johan Alfred Johansson, Nolgården, född 1858, död 1928. 2. Gustav Persson, Karlstorp 3. Matilda Jansson, född 26/2 1873, död 14/4 1956. Betlehemsresenär 4. Stina Jansson, syster till nr 3. Hushållerska åt nr 1. 5. August Turesson, född 15/1 1841 i Undenäs, inflyttad från Tived 1903, död 20/1 1927. "Ture ve Åna". 6. 7. Herman Gustafsson, född 22/4 1875 i Älgarås, död 17/6 1950. Skomakare i Hallerud. (Tiveds stuga). Foto: Hugo Tived 1923. Ture bröt stubbar åt kanalbolaget. En gång hade hans rep försvunnit. Han hade sina misstankar att Per (i Storrud) hade lagt beslag på det. Då de möttes en dag utbrast Ture: "Jaså, du lever än?" - "Ja, varför skulle jag inte göra det?" - "Jaa, jag trodde mest du hade gått och hängt dej". Rupert Gustavsson, född 1898, kallar det för os. "Ture vid Åna" hade sådana här bl.a. i Långaviken och ån. Kompletterade med granris och enbuskar. Sedan håvades fisken upp. I ån var det nog ofta mört. Om Ture tog fram brännvinet och bjöd någon gäst, förklarade han sig ofta med att han måste ha brännvin hemma för att smörja knäna med. Ture, som var från Tived, var en passionerad jägare i sin krafts dagar och hade givetvis "skjutetuja" (geväret) med sig även då han i tidiga vårmorgnar gick till tjäder- eller orrspel. Angående jakt på olovlig tid och mark, hänvisade Ture till en pastor med samma intressen, vilken tröstade sig med att "Djuren på marken äro mina, säger Herren". Det blev alltså en sak mellan Herren och jägaren, om den senare tog sig för att skjuta ett villebråd när tillfälle bjöds. Ture kunde även snara fågel. På äldre dagar ägnade han sig mera åt fiske. Var han hemma, då man kom på besök, fann man honom ofta i färd med att ordna sina fiskeredskap, laga nät osv. Då han en dag ansåg sig för gammal även för fisket högg han resolut sönder båten till spisved. Den bör ha brunnit bra, för tjärskiverna var bitvis mer än centimetertjocka.

Från 299 kr

Fr.v: 1. Johan Alfred Johansson, Nolgården, född 1858, död 1928. 2. Gustav Persson, Karlstorp 3. Matilda Jansson, född 26/2 1873, död 14/4 1956. Betlehemsresenär 4. Stina Jansson, syster till nr 3. Hushållerska åt nr 1. 5. August Turesson, född 15/1 1841 i Undenäs, inflyttad från Tived 1903, död 20/1 1927. "Ture ve Åna". 6. 7. Herman Gustafsson, född 22/4 1875 i Älgarås, död 17/6 1950. Skomakare i Hallerud. (Tiveds stuga). Foto: Hugo Tived 1923. Ture bröt stubbar åt kanalbolaget. En gång hade hans rep försvunnit. Han hade sina misstankar att Per (i Storrud) hade lagt beslag på det. Då de möttes en dag utbrast Ture: "Jaså, du lever än?" - "Ja, varför skulle jag inte göra det?" - "Jaa, jag trodde mest du hade gått och hängt dej". Rupert Gustavsson, född 1898, kallar det för os. "Ture vid Åna" hade sådana här bl.a. i Långaviken och ån. Kompletterade med granris och enbuskar. Sedan håvades fisken upp. I ån var det nog ofta mört. Om Ture tog fram brännvinet och bjöd någon gäst, förklarade han sig ofta med att han måste ha brännvin hemma för att smörja knäna med. Ture, som var från Tived, var en passionerad jägare i sin krafts dagar och hade givetvis "skjutetuja" (geväret) med sig även då han i tidiga vårmorgnar gick till tjäder- eller orrspel. Angående jakt på olovlig tid och mark, hänvisade Ture till en pastor med samma intressen, vilken tröstade sig med att "Djuren på marken äro mina, säger Herren". Det blev alltså en sak mellan Herren och jägaren, om den senare tog sig för att skjuta ett villebråd när tillfälle bjöds. Ture kunde även snara fågel. På äldre dagar ägnade han sig mera åt fiske. Var han hemma, då man kom på besök, fann man honom ofta i färd med att ordna sina fiskeredskap, laga nät osv. Då han en dag ansåg sig för gammal även för fisket högg han resolut sönder båten till spisved. Den bör ha brunnit bra, för tjärskiverna var bitvis mer än centimetertjocka.

Från 299 kr

Fr.v: 1. Johan Alfred Johansson, Nolgården, född 1858, död 1928. 2. Gustav Persson, Karlstorp 3. Matilda Jansson, född 26/2 1873, död 14/4 1956 4. Stina Jansson, syster till nr 3. Hushållerska åt nr 1. 5. August Turesson, född 15/1 1841 i Undenäs, inflyttad från Tived 1903, död 20/1 1927. 6. 7. Herman Gustafsson, född 22/4 1875 i Älgarås, död 17/6 1950. Foto: Hugo Tived 1923. Ture bröt stubbar åt kanalbolaget. En gång hade hans rep försvunnit. Han hade sina misstankar att Per (i Storrud) hade lagt beslag på det. Då de möttes en dag utbrast Ture: "Jaså, du lever än?" - Ja, varför skulle jag inte göra det? - "Jaa, jag trodde mest du hade gått och hängt dej". Rupert Gustavsson, född 1898, kallar det för os. "Ture vid Åna" hade sådana här bl.a. i Långaviken och ån. Kompletterade med granris och enbuskar. Sedan håvades fisken upp. I ån var det nog ofta mört. Om Ture tog fram brännvinet och bjöd någon gäst, förklarade han sig ofta med att han måste ha brännvin hemma för att smörja knäna med. Ture, som var från Tived, var en passionerad jägare i sin krafts dagar och hade givetvis "skjutetuja" (geväret) med sig även då han i tidiga vårmorgnar gick till tjäder- eller orrspel. Angående jakt på olovlig tid och mark, hänvisade Ture till en pastor med samma intressen, vilken tröstade sig med att "Djuren på marken äro mina, säger Herren". Det blev alltså en sak mellan Herren och jägaren, om den senare tog sig för att skjuta ett villebråd när tillfälle bjöds. Ture kunde även snara fågel. På äldre dagar ägnade han sig mera åt fiske. Var han hemma, då man kom på besök, fann man honom ofta i färd med att ordna sina fiskeredskap, laga nät osv. Då han en dag ansåg sig för gammal även för fisket högg han resolut sönder båten till spisved. Den bör ha brunnit bra, för tjärskiverna var bitvis mer än centimetertjocka.

Från 299 kr

Nockeruds skola, interiör 1931. Lärare: Folke Sundqvist Främre raden fr.v: 1. Kjell Alexandersson, Björnhult 2. Alf Alexandersson, Björnhult 3. Gerd Augustsson, Nockerud Andra raden fr.v: 1. Solveig Skog, Vikbärnsholm 2. Albert Olofsson, Pankan 3. Rune Karlsson, Nockerud 4. Maj Augustsson, Nockerud Tredje raden fr.v: 1. Valle Karlsson, Nockerud 2. Ingemar Augustsson, Nockerud 3. Runo Jansson, Nockerud 4. Fjärde raden fr.v: 1. Olle Jansson (bror till nr 3, rad 3) 2. Åke Gustavsson, Gunnerud 3. Majbritt Leandersson, Nockerud 4. Miriam Gustavsson, Gunnerud B3-skola med intagning vatannat år, alltså ena året åk 1-3-5, nästa år åk 2-4-6 i skolan. Bostaden bestod av två rum och kök, det senare upptogs till större delen av en spis med kupa. Köksfönstret vätte åt skolsalen och är det som syns på bilden. En tidigare elev berättar att Mathilda Storm, Sundqvists företrädare, kunde stå i köket och steka fläsk eller sätta på annan mat, medan hon samtidigt höll ett öga på barnen genom det öppna fönstret. Dörren på fotot leder till kapprummet, där f ö ingen värmekälla fanns, varför dörren måste stå öppen om vintrarna. F. Sundqvist tog lärarexamen 1929. Efter värnplikt i Borås blev han lärare i fortsättningsskolan i Ransberg. Från 1930 i Hova kommun. Först sjukvikarie i Gastorp och från vt 1931 lärare i Nockerud; efter skolans nedläggning 1936 lärare i Grimstorp och Hova centralskola. Pensionerades 1971. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Nockeruds skola, interiör 1931. Lärare: Folke Sundqvist Främre raden fr.v: 1. Kjell Alexandersson, Björnhult 2. Alf Alexandersson, Björnhult 3. Gerd Augustsson, Nockerud Andra raden fr.v: 1. Solveig Skog, Vikbärnsholm 2. Albert Olofsson, Pankan 3. Rune Karlsson, Nockerud 4. Maj Augustsson, Nockerud Tredje raden fr.v: 1. Valle Karlsson, Nockerud 2. Ingemar Augustsson, Nockerud 3. Runo Jansson, Nockerud 4. Fjärde raden fr.v: 1. Olle Jansson (bror till nr 3, rad 3) 2. Åke Gustavsson, Gunnerud 3. Majbritt Leandersson, Nockerud 4. Miriam Gustavsson, Gunnerud B3-skola med intagning vatannat år, alltså ena året åk 1-3-5, nästa år åk 2-4-6 i skolan. Bostaden bestod av två rum och kök, det senare upptogs till större delen av en spis med kupa. Köksfönstret vätte åt skolsalen och är det som syns på bilden. En tidigare elev berättar att Mathilda Storm, Sundqvists företrädare, kunde stå i köket och steka fläsk eller sätta på annan mat, medan hon samtidigt höll ett öga på barnen genom det öppna fönstret. Dörren på fotot leder till kapprummet, där f ö ingen värmekälla fanns, varför dörren måste stå öppen om vintrarna. F. Sundqvist tog lärarexamen 1929. Efter värnplikt i Borås blev han lärare i fortsättningsskolan i Ransberg. Från 1930 i Hova kommun. Först sjukvikarie i Gastorp och från vt 1931 lärare i Nockerud; efter skolans nedläggning 1936 lärare i Grimstorp och Hova centralskola. Pensionerades 1971. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Grupp 6 personer. Pappersfoto efter glasplåt. Daterad enligt påskriften på plåten: "Telle den 19/6 1912". Denna bild tillhör föremålsnummer 38.245.1-46, Låda - Minneslåda efter Hedvig Maria Emilia Johansson, vari den påträffades. En kopia av bilden finns i lådan och har nr. 38.245:45. Till minneslådan finns dokumentation om person- och släkthistoria kring Hedvig Johansson samt om hennes sjukdom och död. Fotot är taget av Hedvigs far Karl David Johansson vid ett besök i hans föräldrahem i Tälle, Hardemo sn, Närke. Vid detta tillfälle togs flera foton vilka tidigare har inlämnats till ÖLM. De har nr: 2003:47:1-19. Fotoprotokoll till dem med ytterligare information finns. Genom detta foto har denna bildserie kunnat dateras. Uppgifter om personerna på bilden: Från vänster till höger: Stående på verandaräcket: HEDVIG MARIA EMILIA JOHANSSON, född 11/2 1906, död 19/3 1915. (För mer upplysningar om henne se ÖLM n 38.245:1-46, Minneslåda samt Dnr: 2003.360.165 och foton 2003:47:1, 3, 4, 7, 10, 12-19. LYDIA MARIA JOHANSSON, Hedvigs faster, född 28/1 1879 i Orrkulla, Viby sn, Närke. Död 26/4 1959 på vårdhemmet Solbacka i Kumla. Gift med bangårdsmästare Albin Nordström, Hallsberg. De fick barnen Folke och Olle. Hon var länge kokerska på Järnvägshotellet i Hallsberg. Se även foto: 2003:47:4, 15. MARIA KATARINA LARSDOTTER, Hedvigs farmor. Hon kallades "Maja Kajsa". Född 7/4 1849 i Bellefors. Död 4/12 1919 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Hustru och hemmafru. Gift med Per Johan Johansson, född 18/3 1841 i Dalen, Fredsberg, Västergötland, död 13/2 1921 i Hardemo, Närke. Yrke: banvakt vid Lund i Vretstorp, från år 1892 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Per Johan och hasn familj bodde i banvaktarbostället. När han pensionerades bodde han kvar i Tälle men skall ha flyttat till ett annat hus i omedelbar närhet av bostället, så att näste banvaktare kunde överta det. Bilden är troligen tagen vid det hus som Per Johan flyttade till. Se även foto 2003:47:6, 14. ANNA AUGUSTA EMILIA JOHANSSON, Hedvigs mor. Född Molin 29/9 1885 i gården 105 Söder (Kyrkogårdsgatan 18) i Örebro. Död 6/10 1961, då bosatt på Viktoriagatan 11, Örebro. Emilia arbetade som nåtlerska på skofabriken Örnen, men när hon gifte sig slutade hon och blev hemmafru. Se även foto: 2003:47:3, 4, 6, 11, 13-18. Gift 28/10 1905 med Karl David Johansson, född 28/1 1881 i Orrkulla, Viby sn, Närke, död 5/6 1968 i Örebro, där sist bosatt på Viktoriagatan 11. Yrke: stationskarl, konduktör och sist tågmästare. Se foto: 2003:47:6, 16, 18. Stående framför Maria Katarina: MÄRTA BRITA ELISABETH JOHANSSON, Hedvigs syster, född 19/4 1909, död 30/10 2003. Se även 2003:47:1, 3, 4, 10, 12-19. Stående på verandaräcket till höger: INGEBORG LYDIA VIKTORIA JOHANSSON,Hedvigs syster. Född 11/9 1907, död 15/7 1997. Se även: 2003:47:1, 3, 4, 6, 10, 12-18.

Från 299 kr

Grupp 6 personer. Pappersfoto efter glasplåt. Daterad enligt påskriften på plåten: "Telle den 19/6 1912". Denna bild tillhör föremålsnummer 38.245.1-46, Låda - Minneslåda efter Hedvig Maria Emilia Johansson, vari den påträffades. En kopia av bilden finns i lådan och har nr. 38.245:45. Till minneslådan finns dokumentation om person- och släkthistoria kring Hedvig Johansson samt om hennes sjukdom och död. Fotot är taget av Hedvigs far Karl David Johansson vid ett besök i hans föräldrahem i Tälle, Hardemo sn, Närke. Vid detta tillfälle togs flera foton vilka tidigare har inlämnats till ÖLM. De har nr: 2003:47:1-19. Fotoprotokoll till dem med ytterligare information finns. Genom detta foto har denna bildserie kunnat dateras. Uppgifter om personerna på bilden: Från vänster till höger: Stående på verandaräcket: HEDVIG MARIA EMILIA JOHANSSON, född 11/2 1906, död 19/3 1915. (För mer upplysningar om henne se ÖLM n 38.245:1-46, Minneslåda samt Dnr: 2003.360.165 och foton 2003:47:1, 3, 4, 7, 10, 12-19. LYDIA MARIA JOHANSSON, Hedvigs faster, född 28/1 1879 i Orrkulla, Viby sn, Närke. Död 26/4 1959 på vårdhemmet Solbacka i Kumla. Gift med bangårdsmästare Albin Nordström, Hallsberg. De fick barnen Folke och Olle. Hon var länge kokerska på Järnvägshotellet i Hallsberg. Se även foto: 2003:47:4, 15. MARIA KATARINA LARSDOTTER, Hedvigs farmor. Hon kallades "Maja Kajsa". Född 7/4 1849 i Bellefors. Död 4/12 1919 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Hustru och hemmafru. Gift med Per Johan Johansson, född 18/3 1841 i Dalen, Fredsberg, Västergötland, död 13/2 1921 i Hardemo, Närke. Yrke: banvakt vid Lund i Vretstorp, från år 1892 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Per Johan och hasn familj bodde i banvaktarbostället. När han pensionerades bodde han kvar i Tälle men skall ha flyttat till ett annat hus i omedelbar närhet av bostället, så att näste banvaktare kunde överta det. Bilden är troligen tagen vid det hus som Per Johan flyttade till. Se även foto 2003:47:6, 14. ANNA AUGUSTA EMILIA JOHANSSON, Hedvigs mor. Född Molin 29/9 1885 i gården 105 Söder (Kyrkogårdsgatan 18) i Örebro. Död 6/10 1961, då bosatt på Viktoriagatan 11, Örebro. Emilia arbetade som nåtlerska på skofabriken Örnen, men när hon gifte sig slutade hon och blev hemmafru. Se även foto: 2003:47:3, 4, 6, 11, 13-18. Gift 28/10 1905 med Karl David Johansson, född 28/1 1881 i Orrkulla, Viby sn, Närke, död 5/6 1968 i Örebro, där sist bosatt på Viktoriagatan 11. Yrke: stationskarl, konduktör och sist tågmästare. Se foto: 2003:47:6, 16, 18. Stående framför Maria Katarina: MÄRTA BRITA ELISABETH JOHANSSON, Hedvigs syster, född 19/4 1909, död 30/10 2003. Se även 2003:47:1, 3, 4, 10, 12-19. Stående på verandaräcket till höger: INGEBORG LYDIA VIKTORIA JOHANSSON,Hedvigs syster. Född 11/9 1907, död 15/7 1997. Se även: 2003:47:1, 3, 4, 6, 10, 12-18.

Från 299 kr