S:t Annas födsel av Maria
Från 299 kr
SLM R340-87-4
Parker
Stora Torget i Nyköping ca 1900
Västra skolan i Nyköping år 1903
Stora Torget i Nyköping år 1902
Birgitta Maria Karlsson år 1945
SJ:s fraktgodsmagasin i Linköping är i stora drag igenkännligt sedan fotografen dokumenterade det omkring 1910. Det hade tillkommit 1902.
Linköping i ett kolorerat skimmer. Vy utmed S:t Larsgatan från gatans möte med Vasavägen. Det vackra hörnhuset stod klart 1905 och var beställt av Linköpings Litografiska AB. Namnmärket LLAB kan skönjas i fasaden. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan med det uttryck kyrkan fick efter 1906-07 års restaurering. Innanför planket -närmast till höger i bilden- kom Frimurarehotellet att invigas 1912. Sammantaget lämnar dessa nedslag en datering av brevkortets motiv till omkring 1910.
Vapensköldar tillhöriga medlemmar i det parodiska ordenssällskapet SHT:s filialloge Jojachim i Linköping. Sköldarnas deviser står som synes i samklang med sällskapets livsberusande inställning till livet.
Mellan vad som kan kallas Odd Fellows hus och Linköpings posthus låg tills det revs under 1930-talet S:t Lars församlings gamla komministergård. Med tiden hindrade huset en önskad breddning av S:t Larsgatan, vid sidan av Postverkets vilja till utbyggnad. Fotoåret 1927 var byggnaden ännu i bruk som komministerbostad i husets övre våning och affärsverksamhet i gatuplanet för Linköpings Nya Hattfabriks Modemagasin.
Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Man talade i äldre tider om Landsförsamlingens kyrka, den vi sedan länge endast benämner som S:t Larskyrkan. S:t Lars församling bar fram till socknens inkorporering med Linköping 1911 självständiga befogenheter för den egna förvaltningen. Territoriellt omslöt församlingen staden Linköping och "Landsförsamlingens" historiska koppling till tätorten förklarar sockenkyrkans läge.
Maria Ahlstrand (1878-1965) på 80-årsdagen i Nyköping
Linköping tidig vår 1907. Den som är förtrogen med staden hittar igen vyn från mötet av Järnvägsavenyn och Vasavägen med S:t Larsgatan. Det vackra hörnhuset hade stått klart 1905, uppfört i jugendstil efter ritningar av firma Pihlström & Eklund. Entreprenaden omfattade även den tillbyggda industridelen till vänster. Beställare av husen var Linköpings Litografiska AB som önskade en bostads- och affärsdel invid en modern industrilokal. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan som vid tiden precis fått ny och ännu gällande tornhuv.
Linköping år 1950 och arbetet med en önskad breddning av Storgatans östra del inleds. En första etapp gällde gatans lopp utmed kvarteret Dykaren mitt mot S:t Larskyrkan. Bilden visar rivningen av hörnhuset mot Sankt Larsgatan.
Skönbergagatan var i äldre tider huvudled genom Söderköping. Det var den som först mötte resande söder ifrån och som i sin förlängning anlöpte S:t Larurentii kyrka. Nära nuvarande Hagatorget låg tills det revs Skönbergagatan 8 vid gatans södra sida.
Ur resultaten av amatörfotografen Fritz Lovéns intresse ser vi här ett parti av S:t Larsgatan i Linköping. Platsen är sedan länge helt oigenkännlig med sin vy av gatans lopp mot Trädgårdstorget, med fotografen placerad höjd med kvarteret Dahlian.
Långt i väster utmed Hunnebergsgatan låg i äldre tid bildens fastighet, S:t Per 74. En typisk gårdsbildning för den trästad Linköping var långt in på 1900-talet. Vy från gatan 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.