Kvinna iklädd sockendräkt med ett barn på armen står framför stigport till kyrkogård. Vid stigporten står en fattigbössa med en tavla över där texten ber om gåvor till de fattiga. Till höger i bild syns en vedtrave.
Från 299 kr
Ryska kyrkan, Kristi förklarings kyrka. Kyrksalen i källaren på Birger Jarlsgatan 98
Gävle stad Kyrkogårdar. Bångska familjegraven på Gamla begravningsplatsen är av gjutjärn och byggdes på 1850-talet.
Gävle stad Kyrkogårdar. Elfstrands, senare Elfbringska gravkoret, av V.A. Setterberg, 1842.
Flygbild över Ullared. Ullareds kyrka och kyrkogård. Bybebyggelse med enfamiljshus, hyreshus och trädgårdar.
Flygbild över Krogsered. Vägkorsningen vid Krogsereds kyrka och kyrkogård invid Lyngsjön. Gårdar och villor längs vägarna.
Valinge kyrka i Halland, sedd från Gödestadsvägen i söder som i korsningen möter Skolvägen. Kyrkans torn är från 1840 medan långhus och kor ritades av Fredrik Ekholm och uppfördes 1891. Vägarna kantas av stengärdsgårdar. (Se även bild MR2_557)
Katolska kyrkans stiglucka i Oskarström. Till höger står en man i hatt med kikarväska. Stigluckan har fundament av murade naturstenar och gavlar med mönstermurat tegel. En rustik trägrind sitter i det rundbågade valvet. Tegeltäckta naturstensmurar utgår från stigluckan. Den katolska Mariakyrkan stod klar 1925 och tillkom för de många katolska invandrarna som arbetade vid Jutefabriken på orten.
Onsala kyrka och kyrkogård med Gathenhielmska gravkoret tillbyggd i öster.
Onsala kyrka och kyrkogård sett från öster. Den åttasidiga utbyggnaden är Gathenhielmska gravkoret, där kaparkaptenen Lars (död 1718) och hans hustru Ingelas (död 1729) marmorsarkofager står i källaren. Den övre våningen tjänar som sakristia, men var ursprungligen tänkt som kapell. Tornet pryds av en treflikig svensk örlogsflagga.
Varbergs torg sett från Kungsgatan mot kyrkan och till höger den så kallade brännvinsringen från 1880-talet. På dess stensatta sockel satt torgmadamerna och sålde sina varor. Till höger står tre små flickor och fler personer rör sig på torget. I hörnbyggnaden till höger om kyrkan låg det gamla apoteket.
Några människor vid en hästskjuts på en blommande äng framför en stiglucka. Höga stegar är resta mot kyrkans tak.
Varnhems klosterkyrka efter restaureringen
Sommargrav. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar, uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
En kvinna och en pojke vid sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Gravar på Gamla kyrkogården.
Kapellet på Norra Kyrkogården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.