Tre män vid hembygdsgården Löka under pågående takomläggning och renovering.
Från 299 kr
Vy över hembygdsgården Löka under pågående takomläggning och renovering.
Hembygdsgården Löka under pågående takomläggning och renovering.
Hembygdsgården Löka, Gundbo, Alfta.
Foto av huvudbyggnad på gården Storsveden, Grans, Nordanå.
Del av det stenlagda golvet av Gävle sandsten, väggen A344, vägg/anläggningarna A366 och A384. Foto mot östsydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Del av dörr med handtag och låsanordning kvar som framkom i raseringslagret SL200. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Husgrunden under framrensning i regnet. Foto mot östsydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
idigt under schaktningen noterades det övre raseringslagret, SL200, troligen av rivningsmassor från ”Södersaneringen”. På bilden syns också störningen, SZ201, i form av ett nedgrävt rör. Foto mot sydöst. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom Södra Strandgatan mellan Södra Rådmansgatan och Södra Kungsgatan, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Skärvor av seltersflaskor av stengods (F234). Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i Kvarteret Springer, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Kritpipan F299, med initialen H på klackens ena sida. Trolig datering mellan år 1690 och 1720. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i Kvarteret Springer, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Schaktet OS308 under schaktning. Schaktet grävdes på en terrass som i huvudsak bestod av raseringsmassor och skräpupplag. På bilden syns mängder av tegel i schaktet. Foto från söder. Från arkeologisk utredning vid Alborgen, Valbo socken, Gävle kommun.
Foto mot det undersökta schaktet med Förvaltningshuset i bakggrunden. Foto mot norr. Från arkeologisk undersökning i form schaktningsövervakning längs Norra Strandgatan, Gävle stad och kommun. L1951:5633.
Slängkälke och skridskoåkare på skridskobana "Lekplatsen" framför Kyrkhultsstugan på Skansen.
Framrensning av slagg och brända ben i lagret A400 i schaktet OS200 (blästbrukslämning L2022:9764). Från arkeologisk utredning vid Alborgen, Valbo socken, Gävle kommun.
Fragmenterad blästslagg och brända ben hittades i lagren A400 och A404 i schakten OS200 och OS206, vilket ledde till registreringen blästbrukslämning - slaggförekomst L2022:9764. Från arkeologisk utredning vid Alborgen, Valbo socken, Gävle kommun.
Atoklinten
Anna Josefina Gabrielsdotter, Skrape-Fina kallad, vid sitt hem i Dagsås. Hon föddes 1865 den 19 april. I backstugan till höger bodde hon med sin egen familj och huset till vänster fungerade som ladugård. Fina fick åtta barn, varav två inom äktenskapet åren 1891-1897 med Gustaf Karlsson (1839-1897), övriga fäder var "okända" och två av barnen dog som små. Sitt sista barn fick hon som 53-åring år 1908. Yngste sonen Hugo bodde kvar med henne i backstugan tills hon dog 1957. Stugan har ett rum på ca 9 kvadratmeter. Backstugor kallas så för att de byggs in i en "backe", så både golv och vissa väggar består av jord. På så vis gick det inte åt så mycket byggmaterial, för i backstugor bodde de allra fattigaste. Josefina försörjde sig genom att hjälpa folk i trakten i hushållet såsom att tvätta, spinna, sticka och även sälja bär och blommor som hon plockade. Sin egen lilla trädgård var hon mycket mån om. Hugo bodde kvar till 1968 då han uppförde och flyttade till ett nytt hus i backen ovanför backstugan. Han överlät då hemmet med ett stycke mark till hembygdsföreningen. Utöver de båda intakta husen på bilden finns även utedasset och jordkällaren kvar och utgör numera en välbevarad kulturmiljö att besöka.
Oviken 257:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.