En av de 15 damer som skötte korrespondensen. Facit skrivmaskin och Nobö specialbord med vinkel samt höj- och sänkbart, det första i sitt slag. Bildmaterial till diaserien "En dag på Postgirokontoret", att visas för besökare i anslutning till studiebesök och i den interna undervisningen. Se även Postens Kundtidn 1/1965
Från 299 kr
Färgeriet vid August Werners fabriker, okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
August Börjesson kör häst och vagn med bomullsbalar från Göteborg till spinneriet i Annestorp. Okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flickor spelar vollyboll på fabriksområdet i slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Wikströms på utflykt till Barnsjön år 1946. Gemenskapen var stark i de estländska familjer. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saidas föräldrar tillbaka i Ösel år 1962. Ivan och Anna Rosin står framför ett sädesfält. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Flyktingbarn i Örnsköldsvik. I tre månader hösten 1944 levde de inhysta i denna lokal. Samma år flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv. Releterade objekt: 2002_0947 - 0963.
Skulptur av gumma med käpp och kruka vid sjön Fegens södra strand, som sannolikt är en version av "Mor Johannas mässingskruka". Thage "Brohultar'n" Johannsson" gjorde 1956 en version som stod i ett litet väderskydd. Den gumman saknade armar så mässingskrukan stod bredvid hennes fötter på golvet. Naturkartan.se på internet uppvisar en helt annan träskulptur av "Johanna" med kruka i samma väderskydd. Bakgrunden är en historia som förmedlades av folklivsforkaren August Bondeson (1854-1906) som var kusin till Johannas son Pelle, till påminnelse om den hungersnöd som ägde rum i trakten 1868-1869. Fegens kapell ses på udden i bakgrunden.
Ånglok 3 på AB Sandvik Steel. Byggdes av Nydqvist & Holm 1909 och var i bruk fram till 1957. 1967 omnämnd som skrotad i en intern promemoria på Sandvik.
Skidåkning. Man på skidor.Kan möjligen vara Carl Sikén. Platsen kan möjligen vara mellan Wilhelmsberg och folkskolan i Karl Gustav. Se övrig information (intern).
Gävle. Dövstumskolan. Byggdes efter att riksdagen 1889 antog en ny lag om obligatorisk undervisningsplikt för döva barn. Barn från Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län få undervisning. Eftersom skolan skulle ta emot barn som inte bodde i Gävle byggdes den som ett internat. Förutom skolsalar fanns sovsalar för 125 barn, personalbostäder och personalrum. Eleverna som gick på skolan fick en yrkesutbildning. Det kunde till exempel vara skrädderi, skomakeri och snickeri.
Tre estländska textilarbeterskor, systrarna Asta, Saida och Wilma står framför August Werners fabrik i slutet av 1950-talet. I bakgrunden till höger skymtas Wilmas lille son. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saida och hennes tre estländska väninnor, 1944. I bakgrunden syns August Werners fabrik där de unga kvinnorna fick arbete. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Dans i färgeriet på Luciadagen. Detta var en årlig tradition och en av arbetslokalerna gjordes då om till dansgolv. Slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kanalrensning av estländska män år 1955. Kanalen (Lindomeån) rensades från färg och annan smuts en gång om året. Fabriken (August Werner) stängdes under tiden. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
En Estländsk pojke står i snön framför textilarbetarnas (August Werners) bostäder i Lindome. Idag är husen rivna. Bilden är tagen på 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Disponentvillan (senare: Baltvillan) gjordes om till bostäder åt de estländska arbetarna och där bodde som mest 5-6 familjer samtidigt. Här leker barnen i sandlådan som står utanför villan, slutet av 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.