Jordbruksredskap. 20 mars 1945. Atsa AB. År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, firmanamnet ändrades till Atsa AB år 1931. Bolagets tillverkningar utgörs av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Från 299 kr
Frökärra. 5 februari 1945. Atsa AB, Skutskärsgatan 6, Gävle. År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, ändrades år 1931 till Atsa AB. Bolaget tillverkade lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Jordbruksföremål. 5 februari 1945. Atsa AB, Skutskärsgatan 6, Gävle. År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, ändrades år 1931 till Atsa AB. Bolaget tillverkade lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Spenkopp. 4 maj 1945. År 1897 grundades firman A.-B. Gefle Åkerredskap, År 1931 ändrades firmanamn till Atsa AB. Bolagets tillverkningar utgöras av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, såningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Delar till frökärra. Mars 1945. Atsa AB. År 1897 grundades firman A.-B. Gefle Åkerredska, vilket firmanamn år 1931 ändrades till Atsa AB. Bolagets tillverkningar utgöras av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Delar till frökärra. Mars 1945. Atsa AB. År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, firmanamnet ändrades till Atsa AB år 1931. Bolagets tillverkningar utgöras av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Lantgård nära Lindome vid vägen till Spårhaga. Vid portlidret står dasset på höger sida och till vänster kan ladugårdens djur gå ut i en fålla. Elledningar angör ladufasaden till höger sida och där ses bostadshusets gavel. Framför ladugården går en flock gäss.
Vy över Sandö innan bron byggdes. Längst stranden nedtill på bilden syns linbanan som transporterade flis och sågspån från brädgården till Nensjö sulfatfabrik. Nere i högra kanten syns det ställe där linbanan ändrade riktning för att gå tvärs över viken till Nensjö.
En cykelkedja får ett par droppar olja. "Vårda cykeln rätt, rullar den lätt". Här är ett litet tips, ett exempel, hur man skall gå till väga för att spara förbruknings-artiklar och hur man skall bära sig åt för att bättre vårda inven-tarierna. Här vid postkontoret Bromma 1.
Ark med två monterade foton och text: "Kajakhamnen. a. Sedan grönländaren kommit ner i kajaken fullbordar han sin klädsel med att binda åt ärmarna och ta på sig mössan. b. Så fäster han sin överklädnad om kajakringen, så att det blir fullständigt lufttätt och är redo att gå ut med kajaken."
Huvudbyggnaden, gårdssidan. Timmerhus , klätt med stående panel, ställd om kant. Målad i skärt. Mittpartiet av huset synes gå tillbaka till karolinsk tid, senare har de platta sidoflyglarna tillkommit, verandan byggts och takformen förändrats. Mittpartiets plan 6-delad med utspringande sal i mitten.
Vävsal hos Kalmar läns hemslöjdsförening. När lantbrukets folk flyttade in till staden hade de i de flesta fall inte plats för de hantverk de tidigare utövat. Att då gå samman och skaffa en lokal löste ofta problemet. Här ser vi unga kvinnor som väver 1924. Genom att väva fick de oftast bättre textilier an de som stod att köpa och dessutom tilll en billigare penning.
Bröllopsfoto av Gunilla Lagerström (1941 - 1998) och Ulf-Göran "Uffen" Ekman (född 1942), okänd plats 1965-12-18. Gunilla var född på Brännemaden, några meter in i Mölndal, men kom att gå i skola i Kållered - i samma klass som "Uffen" som hade fått börja skolan redan som 6-åring. Hennes föräldrar hette Gotthard och Hildur Lagerström. Gotthard ägde en affär "vid gränsen". Relaterat motiv: A2889.
Kv. Oden. Odengatan 7 - Buregatan 9. Buregatan utgjorde tidigare en del av Vasagatan. Men gatan fick ej gå genom läroverkets område, varigenom Buregatan tillkom. Den mindre byggnaden Buregatan 9 kallad förr Gula Paviljongen. Lärarinnan Otilia Andersson bodde länge där. Den revs 1947 och gav plats för Nisses Livsmedel, Odengatan 7. Byggnaden t.h. är Buregatan 13. Mösseberg i bakgrunden.
Här ses Ingeborg Malmberg, född Olsson, tillsammans med Ingrid Brundin, ca 1915-1916. I bakgrunden syns Dalapalatset och Svängbron. Snön från Gävles gator och gårdar kördes med häst och släde och stjälptes ut i Gavleån, så man kunde gå över ån på snövallarna vissa år.
Maria* Elisabet Gasslander. Småskollärarinna i Hornborga 1874-78. Född 1844 9/9 i Boda. Efter hennes flyttning hölls ingen skola i Hornborga, utan endast vikarier, som höllo sådan i folkskolans kök, biträdande med de äldre barnens undervisning. Anledningen härtill var den, att alltför många föräldrar lät sina barn gå i den av baptistförsamlingen öppnade vardagsskolan. ( Hornborga kapell).
Noraskola brinner 18 februari 1966 Det brinner i en skola i Nora en vinterdag. Till vänster på bilden syns det fyra uniformerade brandmän stående vid sidan av en vattenpump. En av brandmännen har riktat brandsprutans vattenstråle mot skolbyggnads fasad. Det syns rökutveckling på skoltaket. Till höger på bilden ses en av skoleleverna gå förbi.
Vårregn, 31 januari 1966 Två damer klädda i mörka kappor, knytskor och handväskor hängamde på armarna samt med paraplyer i händerna är i färd med att gå över en gata i centrala Örebro. Det regnar och ligger även snö på marken. I bakgrunden på trottoaren kommer en man och en kvinna gående. En bil kör på gatan. Byggnader syns i bakgrunden längre bort.
”Ingeborg Johnsson, gift Frankmar, emigrerade till Amerika 1901, när hon var 17 år. Ingeborg var folkskollärardotter från Köinge, i Halland. Hon ville gå i folkhögskola, men familjen hade inte råd, därför emigrerade hon. Ingeborg reste med fartyget Ariosto från England och vidare till Amerika med fartyget Ivernia. Efter sex år i Amerika återvände hon hem till Sverige 1907”.
Den finskspråkiga skolpojken Marko sittades vid ett bord. År 1983. "MP måste anlita tolk då vi skulle fråga Marko hur han gillade skolan. Detta till trots tvingas han att gå i en svenskspråkig klass." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.