Ladugården på Värnanäs Till vänster loge i korsvirke. Till höger stall i korsvirke, i flöjeln årtalet 1795. I bakgrunden fähuset.
Från 299 kr
Väderkvarn å höjden av den s.k. Kroks backe. Å flöjeln årtalet 1829. Riven 1946 och flyttad till privat villa å Björknas!."
Magasin av timmer i korsknut. Huset är rödfärgat, dörrar och knutar är svarta. Knutar och följare inklädda. Väggarna bitvis klädda. Bakre långväggens mittparti är nertill iskiftat, har där ursprungligen varit öppet, t ex för genomgång rakt genom huset. Flöjeln har årtalet 1773.
Denna handelsbod uppfördes 1905 av August Löfgren från Hemmor. Han sålde den redan 1908 till Ida Weström som bodde i Garde och ägde en handelsbod där. Ida sålde handelsboden 1925 till Helny Ahlqvist från Fröjel, som drev den till 1943, då Nils Pettersson från Vänge köpte den. Han sålde den 1947 till Ingvar Thomsson från Dalbo på När. Handelsboden skadades svårt av brand 1949 och då köpte Ingvar mark tillhörande Hemmor strax väster om Lau kyrka och byggde där en modern affär med bostad på övervåningen. Den gamla handelsboden köptes och reparerades 1950 av Harald Vinberg från Hallsarve. Huset är senare om- och tillbyggt och är en permanentbostad idag.
Kyrkan är till sina äldsta delar från 1200-talet och bestod från början av litet långhus med rakt avslutat lägre kor. Under slutet av 1400-talet slopades koret och långhuset förlängdes. Samtidigt tillkom det ännu bevarade vapenhuset. En brand 1773 i klockstapeln spred sig till kyrkans höga sadeltak som sedan ersattes av ett brutet tak med valmade taknockar. Mitt på taket uppsattes en klockbock försedd med ljudluckor och avslutad med en lökkupol. På denna är fästad en takryttare med flöjeln från den gamla klockstapeln med dess tillkomstår 1730. Den uppåt avsmalnande innerporten med sin smidesornamentik och dörrkläpp av bysantinsk utformning är den äldsta i Ångermanland (1200-tal). Omkring 1500 försågs innertaket med stjärnvalv, vilka dekorerades med målningar i Tierpskolans stil. Fönstren förstorades på 1750-talet. Inredningen präglas av 1600- och 1700-talen, då även de båda över varandra placerade läktarna byggdes. År 1854 ersattes den gamla kyrkan av en ny.
1880 köpte Johan Allmodin från Havdhem och hans hustru Anna född Hemström från Fröjel en bit jord från Bjärges Jakobssons, den gård som revs och styckades upp vid skiftet. Allmodins uppförde då denna manbyggnad, vilken de måste ha köpt och inte nybyggt, för det är ett bulhus av sen 1700-talstyp, men med moderna fönster, flackare tak än ursprungligt, veranda och nytt köksbakbygge. Det här var ett ställe med ungefär 10 hektar mark och man bör ha behövt försörjning utifrån för att klara sig. Allmodins sålde stället 1904 till Karl Johansson från någon mindre boplats under Mattsarve och hans hustru Rebecka född Danielsson från Gannor, troligen dotter till Johan Allmodins syster. Johanssons fick 6 barn, sonen Algot tog över föräldrahemmet och bodde där till sin död 200? Stället är nu fritidshus.
På 1680-talet var Hemmor en odelad gård som ägdes av Anders Olofsson född 1615. Omkring 1690 klövs detta stamhemman i två parter mellan sönerna Hans och Olof Andersson. Hans fick denna part och Olof den part som flyttades ut vid skiftet, se Bild 886-888. Hans Andersson gifte sig 1687 med Maria Thomasdotter från Mickels i Vall och de fick 3 barn. Hans dog redan 1693 och gården togs över av Jacob Larsson, hans ev släktskap med Hans eller Maria är okänt. Jacob var gift två gånger och hade sammanlagt 5 barn. Men dessa tog inte över, utan gårdsparten gick tillbaka till Hans´och Marias släkt 1716 iom att deras yngsta dotter Gertru Hansdotter född 1693 tog över parten tillsammans med sin man Nils Persson från Fröjel. De brukade gårdsparten till 1725, då de flyttade till Puser i Fröjel och sålde parten till Nils´ bror Jacob Persson född 1684 från Mulde i Fröjel. Jacob var gift med Maria Larsdotter född 1690 från Bogs i Stånga där de bodde fram till 1726. Jacob och Maria fick 6 barn, varav sonen Zakris Jacobsson född 1716 blev näste ägare. Han gifte sig 1742 med Helena Jacobsdotter född 1715 från Bandlunde i Burs och de fick döttrarna Gertrud 1743 och Maria 1752. Jacob dog redan 1755 och Helena gifte om sig året därpå med Lars Mattsson från Sunnkörke och de brukade gårdsparten till 1777, då Lars förolyckades vid Gannor kvarn. Zakris och Helenas dotter Maria gifte sig 1774 med Thomas Larsson född 1749 från Folkedarve i Garde och de tog över parten några år efter det att Helena blivit änka andra gången. De fick 4 barn och den äldste sonen Lars Thomsson född 1775 blev näste ägare 1810. Han var gift två gånger. Första frun Brita Perdotter från Alvare på När dog nästan genast och Lars gifte om 1816 med den blott 19-åriga Maria Greta Jakobsdotter från Fie och de fick hela 8 barn. 1840 överlämnade Lars och Maria gårdsparten till dottern Anna Greta Larsdotter född 1821 gift 1849 med Olof Johannes Larsson född 1823 från Husarve. Av deras 4 barn tog ende sonen Lars Olofsson född 1850 över parten 1879. Han gifte sig 1876 med Greta Maria Carlsdotter född 1850 från Kauparve och de ägde gårdsparten till 1919 då sonen Gunnar Larsson född 1883 tog över. Han var gift första gången 1913 med Emma Nilsson från Kauparve och andra gången 1917 med Gerda Sigrid Lovisa Karlsson från Gannor, med vilken sistnämnda han fick 4 barn. Yngste sonen Evert Larsson född 1925 blev näste ägare, gift med Ingrid Danielsson född 1931 från Hallbjäns. Gården brukades till 1980, varefter den arrenderades ut. 1990 blev sonen Göran Larsson född 1959 ägare, sambo med Inger Pettersson född 1967 från Levide. De har barnen Henrik född 1993 och Linnea född 1994. Nyårsdagen 1904 besökte Masse Hemmor och tog den här bilden av husbondfolket Greta Maria Carlsdotter och Lars Olsson (Olofsson) båda 54 år. Den unga kvinnan är okänd. Den stora manbyggnaden med dubbla fönster är uppförd 1871 av Olof Larsson och Anna Greta Larsdotter. Troligen håller man på att lägga tät börding av spån under teglet.
Denna boplats kom troligen till omkring 1880 när Karl Larsson född 1861 inköpte detta bulhus och flyttade det till denna plats intill vägen mot Nybro vid Närkån. Karl var gift med Josefina Katarina Elisabet Ahlgren född 1856 från Visby. De fick 5 barn varav den yngste sonen Fridolf Larsson född 1884 tog över stället 1918. Han blev gift 1912 med Johanna Ahlsten född 1887 från Fröjel. De fick tre barn och av dem blev det dottern Gertrud Maria Elisabet född 1919 som ärvde stället. Hon gifte sig 1944 med Harald Vinberg född 1910 från Alskog och de fick tre barn. Johanna Larsson bodde här till 1960-talets slut. Risto och Edit Leino hyrde fastigheten 1970-71 och köpte den 1972 och använde den fram till 1990 som fritidsfastighet och sedan som permanentbostad. På bilden ser vi troligen Karl Larsson 43 år, dottern Helny Eugenia Karolina 9 år och hustrun Josefina 48 år. De andra 4 syskona är inte med. Bulhuset på bilden revs året därpå och man köpte ett större hus från När och flyttade hit. Det byggdes till med ett bakbygge 1944 och en ny ladugård byggdes 1939.
Masse har varit ute i Lau i helgmillum, tiden mellan jul och nyår. En vacker barvinterdag har han arrangerat denna fantastiska bild av både gård och dess invånare, uppställda så de inte skall skymma husen. Denna gårdspart etablerades på 1820-talet, då Fies norra part delades mellan Lars Larssons söner Bengt och Lars, så att Bengt behöll föräldraparten och Lars fick bygga nytt i socknens utkant bortom det s k Fäiä Lairu nära gränsen till När. Manbyggnaden på bilden uppfördes omkring 1827, en ganska 1700-talsmässig parstuga så när som på fönstren som är större och att långsidans fönster sitter en bit in på väggen och inte ute vid hörnen, se Bild 690. Brygghuset är från 1800-talets mitt. Lars Larsson gifte sig 1826 med Margareta Catharina Mattsdotter född 1803 från Hallsarve. Ende sonen Lars Larsson född 1826 ärvde gårdsparten. Han gifte sig 1856 med Anna Catarina Andersdotter född 1833 från Kauparve. De fick en dotter Anna 1859, som gifte sig 1881 med Jakob Karlsson född 1857 från Kauparve och de övertog parten. Även i detta äktenskap föddes ett enda barn, Anna 1884. Hon gifte sig med den 16 år äldre Alfred Olsson född 1868 från Fröjel. De fick två barn, Valborg född 1910 och Yngve född 1919. De ägde parten till 1935, då de sålde den till Fredrik Karlsson Fie och flyttade till Ardre. Parten stod sedan öde i omkring 25 år, när konstnärerna Eugenijus Budrys och Elisabeth Strokirk köpte de avstyckade byggnaderna med tomt. De fick döttrarna Regina och Katarina. Elisabeth dog och Eugenijus bodde här till sin död 2006 (?). Fastigheten ägs nu av Regina och Katarina med familjer och nyttjas som fritidsfastighet. På bilden ser vi från vänster: mågen Alfred Olsson 35 år, Jakob "Fäi-Jakå" Karlsson 46 år, dottern Anna 19 år med katt, hustrun Annen 44 år och svärmor Ann-Cajse 70 år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.